Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 8 mars

    Försök bygger kunskap om mellangrödor

    I ett system med minimerad jordbearbetning kan mellangrödor lyfta skörden rejält, men om du plöjer och gödslar fullt kan du inte förvänta dig någon större skillnad i skörd. Ett försök med mellangrödor som gjorts i Skåne har nu utvärderats.

     Det finns mycket som är outforskat när det gäller mellangrödor. Därför har Martin Krokstorp haft försöksodlingar på gården med nio olika blandningar.
    Det finns mycket som är outforskat när det gäller mellangrödor. Därför har Martin Krokstorp haft försöksodlingar på gården med nio olika blandningar. FOTO: Hans Dahlgren

    Krokstorps gård utan för Helsingborg har sedan 2016 jobbat enligt principerna i conservation agriculture, CA, där jorden ska röras så lite som möjligt och vara bevuxen en så stor del av året som möjligt med hjälp av mellangrödor.

    Att jobba enligt CA kan fylla flera olika funktioner. Mindre tidsåtgång, dieselåtgång och markpackning, lägre örtogrästryck och mera mask och rötter som håller jorden genomsläpplig.

    Kunskapen kring effekten av olika mellangrödor är dock ganska begränsad i Sverige. För att bygga kunskap anlades inom ramen för Skånes Försöksringar ett försök på Krokstorps gård 2019. Resultatet visar inte minst på komplexiteten i ett CA-system.

    – En sak som bekräftades i försöket är att systemtänket är så viktigt. Det går inte att lyfta ut en pusselbit ur ett system utan att ta hänsyn till de andra, säger Martin Krokstorp.

    Även Gunnel Hansson, odlingsutvecklare på Skånes Försöksringar, är inne på samma sak.

    – Att bara bryta ut direktsådden kanske inte är så lyckat, utan framgångsfaktorn är konceptet i sin helhet, och att man har en lång och varierad växtföljd, säger hon.

    ”Det ger en väldig boost”

    I augusti såddes nio olika sorter eller blandningar av mellangrödor, både i plöjd jord och i obearbetad jord. Våren 2020 såddes havre i hela försöksområdet efter en glyfosatbehandling. Parcellerna med de olika mellangrödorna delades in plöjd/obearbetat och gödslad/ogödslad.

    Som referenser hade man också 0-rutor utan mellangrödor och utan gödsling. Där kan man tydligt se att den direktsådda havren gav väldigt låg skörd, men så fort det funnits en mellangröda före så steg skörden. Med en blandning av luddvicker och blodklöver gick den upp hela 80 procent, från 3,1 till 5,5 ton per hektar.

    – Det ger en väldig boost. I detta fall hade vi bara 0-rutor och maxrutor på kväve till havren. Om det är något jag saknade i försöket så är det medelvägen, där vi tar hjälp av mellangrödan för att komplettera gödslingsbehovet. För det är nog där någonstans verkligheten ligger och där mellangrödan verkligen betalar sig, säger Martin Krokstorp.

     Martin Krokstorp.
    Martin Krokstorp. FOTO: Hans Dahlgren

    I leden som gödslades med 120 kilo kväve hade skillnaderna mellan skördenivåer nästan försvunnit mellan plöjt och obearbetat. Även skillnaden mellan olika mellangrödor hade minskat.

    Mellangröda ska sås in tidigt

    I vår blir det nya försök med mellangrödor hos Skånes Försöksringar.

    – Det vi kommer att titta på är insådd av olika mellangrödor på våren i höstvete, för att få längre säsong på mellangrödorna och slippa momentet att så en mellangröda när det är som mest hektiskt, säger Gunnel Hansson.

    Mellangröda ska sås in tidigt på våren mellan raderna i de höstsådda grödorna med hjälp av precisionsstyrda såmaskiner. Det är något som Martin Krokstorp testade förra säsongen och kommer att utöka i år.

    – Jag tror absolut att det är något som kommer mera framöver. Det är ju också något som fungerar över hela Sverige. Ju längre norrut du kommer desto mindre blir fönstret på hösten, men har man en bottengröda som finns där redan vid tröskningen så har man ju nått ganska långt.

    Hade gärna sett stöd

    Om man i ett CA-system sparar både maskinkostnader, tid och bränsle, så får man en extra kostnad för fröerna till mellangrödorna.

    – Genom att vi inte förökar mellangrödor själva i Sverige får vi köpa in, och många av fröerna är väldigt dyra. Det gäller att hitta en säker etablering så att man får valuta för pengarna. Kanske också stötta upp mellangrödeblandningarna med arter som vi själva har i Sverige i form att spannmål eller något annat, säger Martin Krokstorp.

    Gunnel Hansson håller nu tummarna för att mellangrödor kan få ett eget stöd när EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik, Cap, utformas.

    – De kvävefixerande arterna är intressanta. Mineralkväve har ju sin miljöbelastning, så kan vi fixera kväve från luften via de här mellangrödorna så har de ett värde, säger hon.

     Gunnel Hansson.
    Gunnel Hansson. FOTO: Malin Eborn

    Med tanke på fördelarna med mellangrödor, och även de extra kostnaderna, så hade även Martin Krokstorp gärna sett ett stöd.

    – Mycket är ju inriktat på kolinlagring i dagsläget. Men jag tror det finns många positiva effekter av att få in mellangrödor i sin odling. Jag tror det hade varit bättre långsiktigt för svensk växtodling om det fanns ett stöd som stimulerade växtföljder, mellangrödor eller minimerad bearbetning, än att bara titta på kolinlagring. Man får med många fler pusselbitar.

     Mellangrödor, rötter och skörderester ger mat åt mikroorganismer och maskar. Det håller jorden mera levande, ger bärighet och bättre vattenavrinning.
    Mellangrödor, rötter och skörderester ger mat åt mikroorganismer och maskar. Det håller jorden mera levande, ger bärighet och bättre vattenavrinning. FOTO: Hans Dahlgren

    Film om försöket från 2020:

    FAKTA: 60 procent mer mask i oplöjda rutor

    • Blandningen av arterna luddvicker och blodklöver, som fixerar kväve från luften, gav bäst effekt på havreskörden. Dock ingen skördeeffekt i plöjda och gödslade parceller.

    • Även oljerättikan, som snarare fångar upp befintligt kväve i marken, visade fin effekt, förutom i plöjd och gödslad jord.

    • Den billigaste blandningen med ärter och havre kostade 220 kronor per hektar och gav ett förhållandevis bra resultat, särskilt i de direktsådda parcellerna som gödslats.

    • Utsädesblandningen med luddvicker (40%) och blodklöver (60%) var den dyraste i försöket på cirka 2 700 kronor per hektar.

    • Vid en inventering i november 2019 fanns det 60 procent mindre daggmask i de plöjda parcellerna. Det motsvarar ungefär ett ton mindre mask per hektar.

    • Samtidigt var det betydligt mera biomassa i mellangrödorna i de plöjda parcellerna. Orsaken är troligtvis en ökad mineralisering av bundet kväve som gör det tillgängligt för grödorna, tillsammans med att den mörka jordytan värms upp bättre av solen.

    • Rapporten ”Efterverkan av mellangrödor” finns på Sverigeförsökens hemsida.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen