Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 17 september

    Förslag om krislager för livsmedel dröjer

    Regeringen lägger troligen inga konkreta förslag om jordbrukets framtida beredskapslagring i höst. Frågan kommer att utredas under flera år, tror Pål Jonson, M, som är ordförande i försvarsutskottet.

    – Men det brådskar att få det här på plats. Krisen inväntar inte regeringskansliets beredningsprocesser.

     Arkivbild.
    Arkivbild. FOTO: Emil Helms/Scanpix denmark/TT

    I december 2017 var alla riksdagspartier eniga om att återinföra beredskapslagring för att klara försörjningen vid kris och krig. Den 24 september i år var det tänkt att enigheten från försvarsberedningens rapport ”Motståndskraft” skulle manifesteras i en proposition.

    Men enligt flera källor till ATL kommer beredskapslagring inte att ta särskilt stor plats i försvarspropositionen. Förhandlingar pågår med samarbetspartierna, framför allt om det militära försvaret, och ingenting är klart.

    Skrivningarna om civilförsvarets försörjningsberedskap väntas bli allmänt hållna. Regeringen gav i juli Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i uppdrag att till mitten av november komma med underlag till ytterligare en utredning. Regeringen vill särskilt veta mer om Finlands krisförsörjning.

    – Utredningen ska titta på lagerhållning i stort, där livsmedel kan vara en del. Så det kommer nog inte att ske något före valet 2022, tror Pål Jonsson.

     Pål Jonson (M), ordförande i försvarsutskottet.
    Pål Jonson (M), ordförande i försvarsutskottet. FOTO: Riksdagen

    Läs också: Efter krisen: Tomma lager kan fyllas igen

    Försvarsfrågor brukar förankras noga hos de politiska partierna innan det läggs förslag i riksdagen. Men regeringen har inte inlett någon dialog med oppositionen om beredskapslagring inför försvarsbeslutet.

    – Jag har inte sett texten till de civila delarna av totalförsvarspropositionen, men jag tror att lagerhållning är något som man skjuter på framtiden, säger Pål Jonsson.

    Just nu pågår förhandlingar mellan regeringen och samarbetspartierna, där Centerns försvarspolitiska talesperson Daniel Bäckström har en central roll.

    – Mycket av helheten i propositionen och tidpunkten när den kommer avgörs av samtalen på den militära sidan. Jag för samtal i både den militära och civila delen så jag har bra koll, men jag kan inte kommentera förhandlingarna just nu, säger han.

    Något slutgiltigt förslag om hur beredskapslagringen ska se ut lär inte presenteras.

    – Det finns ett tänk för hela perioden, men vi pratar ju planering för fem år. En tidsplan kommer att specificeras i ett inriktningsbeslut med budgetbeslut år för år och med utredningar som får slutföras.

     Daniel Bäckström, Centerns talesperson i försvarsfrågor.
    Daniel Bäckström, Centerns talesperson i försvarsfrågor. FOTO: Riksdagen

    Läs också: Karta: Här låg Sveriges beredskapslager

    En knäckfråga är hur näringslivet ska involveras i beredskapsplanering och lagring, om EU-regler gör det omöjligt att skriva särskilda avtal med enskilda företag.

    Daniel Bäckströms utgångspunkt är att lagerhållningen behöver öka, särskilt som stora sårbarheter har blottlagts i pandemin.

    – Det är oerhört viktigt att hitta former så att näringslivet får en viktig roll i svensk beredskap. Och när samhällets motståndskraft ska stärkas har den gröna näringen en nyckelroll.

    ATL har frågat inrikesminister Mikael Dambergs pressekreterare när propositionen lämnas och vad den kommer att omfatta. Svaret var att ”regeringen återkommer till riksdagen så snart det finns ett färdigt förslag”.

    Mer tid för att utreda beredskapslagring

    • Elisabeth Nilsson lämnade den 2 december 2019 sin utredning Näringslivets roll inom totalförsvaret (SOU 2019:51) till försvarsminister Peter Hultqvist. Hon konstaterar att det tidigare systemet där vissa företag hade särskilda avtal med staten om krisberedskap inte kan återinföras, eftersom EU:s konkurrensregler gäller även vid höjd beredskap.

    • I juli gav regeringen i uppdrag till Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, att analysera försörjningsberedskapen och särskilt titta på hur Finland löst samma problem. Analysen ska vara underlag för ytterligare utredningar och slutredovisas den 16 november 2020.

    • Barbro Holmberg, som ska föreslå tydligare ansvars- och ledningsförhållanden och en stärkt samordning inom civilt försvar, fick i vintras förlängd utredningstid till den 1 mars 2021.

    • Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt redovisade i mars ett underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret inom livsmedel och dricksvatten. Rubriken är ”Livskraft – mätt och frisk”. Myndigheterna föreslår att pengar avsätts för fortsatta analyser med slutredovisning mellan 1 december 2021 och 31 december 2025. Totalt föreslås anslag på närmare 1,3 miljarder till olika statliga myndigheter.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen