Forskare: Sverige kan lära av Marocko

Marockos initiativ för att modernisera jordbruket har gett goda utfall för landets ekonomi, enligt Henrik Haller som är doktor i miljövetenskap vid Mittuniversitetet.

– Green Morocco Plan är ett brett åtgärdsprogram som innefattar såväl tekniska som ekonomiska och administrativa policyförändringar. Sedan programmet lanserades 2008 har man lyckats locka framförallt privata investeringar till jordbrukssektorn. Allt detta har lett till en betydande ekonomisk tillväxt.

Han var ett år i Marocko på 1990-talet när jordbruket var betydligt mer eftersatt. Ändå blev han väldigt imponerad av nivån av självförsörjning på de gårdar som han besökte.

En annan anledning till att GMP har varit så framgångsrikt och lett till en snabb ökning av jordbruksproduktionen beror troligtvis på att jordbrukssektorn i Marocko var kraftigt eftersatt innan planen lanserades. Dessutom anslog det marockanska jordbruksministeriet en ansenlig budget, vilket snabbt gav resultat.

Läs mer: Marockos framgångsrecept tas efter av fler länder

Finns även kritik

Men GMP har även kritiserats för att vara elitistiskt, byråkratiskt och för att framförallt gynna ekonomiskt starka grupper.

– Även om fattigdomsbekämpning har varit ett uttalat mål i GMP har flera utvärderingar visat att exempelvis kvinnor och bönder med en låg utbildningsnivå inte har prioriterats i programmet, säger Henrik Haller.

Detta bekräftas av FN:s matsäkerhetsrapportör Hilal Elver som i en rapport menade att fokus framförallt verka ligga på att öka den storskaliga jordbruksproduktionen samt att öka intresset för jordbruksinvesteringar. Bonde- och kvinnokooperativ har glömts bort och det finns således rum för förbättringar.

”Svenskt jordbruk behöver också ställa om”

Förutsättningarna och utmaningarna i Sverige är helt annorlunda jämfört med Marocko där nästan hälften av befolkningen arbetar inom jordbruksnäringen. Men trots detta menar Henrik Haller att även Sverige kan lära av GMP.

– Vi kan absolut inspireras och ta lärdomar både från det som har funkat bra och det som har funkat mindre bra, och anpassa det till svenska förhållanden. Svenskt jordbruk behöver också ställa om, men i vårt fall handlar det främst om att möta framtidens krav på hållbarhet och minskad sårbarhet.