Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 19 augusti

    Forskare kritiska till EU:s nya jordbrukspolitik

    Forskare vid Lunds Universitet sågar EU:s nya jordbruksreform. Den anses inte vara hållbar och bland annat kritiserar direktstödets utformning, att stödet för landsbygdsutveckling väntas minska.

    – Många jordbrukare skulle sannolikt gärna få finansiering för att göra rätt sak, säger ekologen Dagmar Clough vid Lunds Universitet.

     ”Om vi ska få en bättre jordbrukspolitik måste beslutsprocessen förändras”, säger ekologen Dagmar Clough vid Lunds Universitet. Arkivbild.
    ”Om vi ska få en bättre jordbrukspolitik måste beslutsprocessen förändras”, säger ekologen Dagmar Clough vid Lunds Universitet. Arkivbild. FOTO: Mostphotos

    Det pågår förhandlingar om vilken jordbrukspolitik som ska gälla i EU efter 2020. I höst börjar den sista förhandlingsrundan och inför överläggningarna har en internationell forskargrupp granskat EU-kommissionens förslag ur ett hållbarhetsperspektiv. I den vetenskapliga tidsskriften Science har de ställt sig kritiska till reformförslagen som de anser inte leder mot hållbarhetsmålen.

    – Den gemensamma jordbrukspolitiken (cap, reds anm.) har redan innan det nuvarande förslaget kritiserats för att vara grovt ineffektivt. När det gäller möjligheter att gynna miljö och klimat så tycker inte bara en stor majoritet av befolkningen, utan även två tredjedelar av lantbrukare, att jordbrukspolitiken inte håller måttet, säger Dagmar Clough, ekolog vid Lunds universitet och en av dem som står bakom studien, till ATL.

    Kritiserar direktstödet

    I studien riktas kritik mot direktstödet som står för cirka 70 procent av EU:s totala jordbruksstöd för att inte vara effektiv ur hållbarhetssynpunkt. Anmärkningen gäller att stödet baseras på hur stora arealer jordbrukarna odlar, vilket orsakar en ojämn fördelning av de 40 miljarder euro som årligen betalas ut.

    Dagmar Clough säger till ATL att gårdsstödet absolut inte ska tas bort, utan studien föreslår att det ersätts med ett bättre system, som stödjer jordbrukare med hållbarhetstänk. Ett alternativ är att stöden återspeglar gårdens faktiska kostnader och fördelar, och att kommunikationen av hållbara produkter förbättras.

    – Det skulle göra det möjligt för oss som konsumenter att stödja jordbrukare som bedriver hållbart jordbruk.

    Minskat stöd för landsbygdsutveckling

    I reformförslaget planeras också en minskning inom pelare två, stödet för landsbygdsutveckling, med 28 procent. Forskarna ser det som problematiskt då de mest effektiva miljö- och klimatåtgärderna ska vara just under pelare två.

    – Vi vet, vetenskapligt sett, vilka åtgärder som fungerar för att göra jordbruket mer hållbart. Problemet är att EU inte använder sig av den kunskapen.

    Forskarna är överens om att administration också ställer till det: både för medlemsländerna och för jordbrukare. Där krävs åtgärder för att minska de administrativa bördorna för små och miljömässigt hållbara jordbrukare, genom till exempel minskat certifieringsbehov, förenklad byråkrati och att tillhandahålla ekologisk konsultation.

    – Det är en fråga om politisk vilja att lyssna på logiken, snarare än att ta den enkla vägen och ge upp för politiska påtryckningar från kraftfulla lobbyorganisationer, säger Dagmar Clough.

    Samhället måste hjälpa till

    Slutsatsen är att om jordbruksstödet, som omfattar cirka 40 procent av EU:s totala budget, användes på rätt sätt skulle det kunna vara ett bra verktyg för att nå de egna hållbarhetsmålen.

    – Om enskilda bönder ska våga ställa om för ett mer klimat- och miljövänligt jordbruk kan de inte ensamma ta risken utan där måste samhället hjälpa till. Det är det pengarna borde gå till, säger Dagmar Clough.

    Många av våra läsare känner att de möts av negativitet och kritik från samhället i klimatdebatten – hur kan man komma ifrån en ”vi mot dem” känsla?

    – Det sista vi vill är att vår studie uppfattas som negativ mot jordbruket. Utgångspunkten är att både bönder och forskare ser stora brister med cap som den är i dag, och i det nya reformförslaget.

    Hon tillägger att jordbruket ställs inför flera stora utmaningar och att det behövs mer debatt om hur stöden borde utformas eftersom varken jordbrukare eller andra delar av samhället känner att den håller måttet.

    – Kunskapen finns om vad som måste göras, till och med vissa instrument finns, och många jordbrukare skulle sannolikt gärna få finansiering för att göra rätt sak.

    Om studien

    Bakom studien står forskare från Tyskland, Portugal, Sverige, Frankrike, Österrike, Grekland och Slovakien. Gruppen har letts av Guy Pe’er, Centre for Integrative Biodiversity research/Helmholtz Center for Environmental Research, Leipzig, och Sebastian Lakner, University of Göttingen.

    Tre frågor har varit i fokus: Är EU:s reformförslag gällande cap förenligt med FN:s globala hållbarhetsmål, återspeglar det medborgarnas önskemål om ett hållbart jordbruk och erbjuder det en tydlig förbättring för klimat och miljö jämfört med den nuvarande jordbrukspolitiken?

    Studien slår fast att det liggande förslaget inte kommer att förbättra miljöskyddet – snarare innebär det ett steg bakåt och ska inte vara hållbart för framtiden.

    Källa: Lunds Universitet och Vetenskapliga tidsskriften Science.

    Relaterade artiklar

    Till toppen