Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 7 april

    Nordiska matvanor kritiseras i rapport

    Norden kan bli världsledande i omställningen till ett hälsosamt och hållbart livsmedelssystem – men för att nå dit krävs omfattande arbete, enligt en ny rapport.

    Bland annat måste köttkonsumtionen i Sverige kapas med en fjärdedel och intaget av nötter och baljväxter tiofaldigas.

     EAT-Lancet-kommissionen rekommenderar ett dagligt intag av rött kött om maximalt 28 gram per dag – en fjärdedel av svenskarnas nuvarande konsumtion. Arkivbild.
    EAT-Lancet-kommissionen rekommenderar ett dagligt intag av rött kött om maximalt 28 gram per dag – en fjärdedel av svenskarnas nuvarande konsumtion. Arkivbild. FOTO: Tomas Oneborg/SvD/TT

    Förutsättningarna finns där. De nordiska kostråden är i världsklass, i skolorna serveras hälsosam mat och antibiotikaanvändningen i djurproduktionen är låg.

    Det understryker forskare i en första nordisk uppföljning av den omtalade EAT-Lancet-rapporten som publicerades i januari.

    – De nordiska länderna har på många områden varit ledande i omställningen av livsmedelssystemet, säger Amanda Wood på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

    Hon har skrivit rapporten tillsammans med nio andra forskare på uppdrag av Livsmedelsverket.

    – Men fortfarande finns mycket att göra om vi ska nå alla hälso- och klimatmål, fortsätter hon.

    Varannan överviktig

    Trots de positiva inslagen leder nämligen nuvarande kosthållning till både folkhälsoproblem och betydande klimat- och miljöpåverkan.

    Ungefär varannan vuxen är överviktig och enligt forskarnas beräkningar bidrar de nordiska matvanorna i medeltal till nästan tre gånger så stora växthusgasutsläpp jämfört med vad som rekommenderas av EAT-Lancet-kommissionen.

    – Vi har inte analyserat mellanhänderna i livsmedelssystemet, såsom marknadsföringen och detaljhandeln, säger Amanda Wood.

    – Men de är förmodligen drivande på ett sätt som inte alltid är till fördel för det mest hälsosamma och hållbara alternativet.

    Så hur behöver dieten i Sverige och i Norden förändras?

    – EAT-Lancet-kommissionen rekommenderar ett dagligt intag av rött kött om maximalt 28 gram per dag – en fjärdedel av svenskarnas nuvarande konsumtion. Likt våra nordiska grannar konsumerar vi också fortfarande för mycket tillsatt socker.

    ”Kombination av åtgärder”

    Amanda Wood tycker dock att det är minst lika viktigt att öka mängden hälsosamma alternativ som att skära ned på de mindre bra.

    På listan över de största riskfaktorerna kopplat till dieter och för tidig dödlighet ligger ett lågt intag av fullkorn, nötter och grönsaker i topp.

    – Här behövs en kombination av åtgärder. Vårt budskap är inte att vi ska börja reglera alla delar av systemet. Regleringar är ett verktyg, att öka samarbetet mellan olika sektorer är ett annat, säger Wood.

    Vad gäller baljväxter och nötter behöver svenskarna äta tio gånger så mycket som de gör i dag, enligt forskarna.

    Och trots att grönsakskonsumtionen i Sverige ökat till i genomsnitt 151 gram per dag når det inte upp till EAT-Lancet-rapportens mål på 300 gram dagligen.

    ”Långt kvar till målet”

    – Vi äter lite mera grönsaker och lite mera frukt och bär men har långt, långt kvar till målet, bekräftar Mai-Lis Hellenius, livsstilsprofessor på Karolinska institutet.

    Det som går åt fel håll är konsumtionen av animaliskt protein och fett, fortsätter hon.

    – Men det som är viktigt att komma ihåg är att EAT-Lancet-rapporten är skriven utifrån miljön i första hand. Riktigt så lite kött som de rekommenderar behöver man egentligen inte äta för hälsans skull.

    Som ATL tidigare berättat ser inte heller FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO en radikalt minskad köttkonsumtion som lösningen på vare sig klimatfrågan eller livsmedelsförsörjningen.

    EAT-Lancet-kommissionen

    Bakom EAT-Lancet-kommissionen står organisationen EAT, med norskan Gunhild Stordalen i spetsen, samt den ansedda tidskriften The Lancet.

    I samarbete med bland andra Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet publicerade de i januari i år en rapport som visar hur vi människor bör äta för att livet på jorden inte ska drabbas av katastrofal skada på planeten.

    Bakgrunden är att fler än tre miljarder människor är felnärda i dag, samtidigt som dagens matproduktion utarmar jordens resurser på ett ohållbart sätt och är en drivande faktor bakom klimatförändringen.

    Källa: EAT-Lancet-kommissionen

    Relaterade artiklar

    Till toppen