Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 15 mars

    ”Helt oacceptabelt att inte pengarna kommer ut i tid”

    Vomb.

    Magnus Ingesson väntar på en halv miljon i miljöstöd. De försenade stödutbetalningarna är nu på väg att hota hans företags existens.

    – Fortsätter det så här vill det till att skörden blir bra i år, annars vet jag inte hur det går, säger han.

     De 90 travhästarna som är inackorderade på gården ger regelbundna intäkter.
    De 90 travhästarna som är inackorderade på gården ger regelbundna intäkter. FOTO: Marcus Frennemark

    Magnus Ingesson arrenderar och sköter ängsmarker med stora naturvårdsvärden vid Vombsjön i Skåne. Så här års är ängarna översvämmade med vatten men på sommaren sedan vattnet dragit sig tillbaka skördas och betas ängarna.

    Han producerar grovfoder med hästägare som primär målgrupp och 90 av de totalt 350 hektar han brukar är ängsmark. Han driver också maskinstation och har travhästar inackorderade på gården.

    Miljöstöden är en viktig del i företagets ekonomi och nu, sedan även 2018 lagts till i raden av år med sena stöd, har Magnus och hans revisor räknat ut det handlar om cirka 550 000 kronor som staten är skyldig honom för hans miljöarbete.

     Magnus Ingesson, Vombs Södergård, väntar på drygt en halv miljon i miljöstöd.
    Magnus Ingesson, Vombs Södergård, väntar på drygt en halv miljon i miljöstöd. FOTO: Marcus Frennemark

    Miljöstödens konstruktion är sådan att lika lite som staten vet exakt vad den är skyldig bönderna, lika lite vet bönderna exakt vad de har att vänta från staten. Allt avgörs i handläggningen på länsstyrelsen.

    – Vi är inte helt säkra, men det börjar bli stora summor. I alla fall över en halv miljon, säger Magnus Ingesson.

    Lade till höhantering

    2015 ingick han ett nytt åtagande om miljöstöd. 2016 gjorde han en ändring i sitt åtagande och la till höhantering på ängarna. Det kunde ha varit med från början men då kände varken Magnus Ingesson eller hans rådgivare till att det stödet fanns.

     Hölagret är snart slut. Förra årets torka gjorde att det inte blev mer än halv skörd.
    Hölagret är snart slut. Förra årets torka gjorde att det inte blev mer än halv skörd. FOTO: Marcus Frennemark

    Ändringen från 2016 ställer till det i länsstyrelsens hantering och gör att Magnus Ingessons ansökan till stor del måste hanteras manuellt, trots att Jordbruksverket nu anser att de levererat ett komplett IT-system.

    IT-bristerna drabbar för övrigt lantbrukarna direkt också. När SAM-ansökan ska skickas in måste Magnus Ingesson fylla i sina åtaganden manuellt varje år, trots att åtagandena har varit desamma sedan 2016. Andra uppgifter i ansökan kommer upp med automatik.

    Magnus Ingesson har pratat med drabbade kollegor om att det är dags att skicka en räntefaktura till motparten, staten, för att visa sitt missnöje.

    – Själv får jag bannor direkt om jag gör fel, men när de inte sköter sitt åtagande då är det annorlunda, säger han.

     Ängsmarkerna översilas under vintern för att skördas och betas sommartid. Det är bland annat för skötseln av dessa marker som Magnus Ingesson får miljöstöd.
    Ängsmarkerna översilas under vintern för att skördas och betas sommartid. Det är bland annat för skötseln av dessa marker som Magnus Ingesson får miljöstöd. FOTO: Marcus Frennemark

     Hans Ramel, ordförande LRF Skåne.
    Hans Ramel, ordförande LRF Skåne. FOTO: Claes Kullman

    Delar frustationen

    Hans Ramel är ordförande i LRF Skåne och även han lantbrukare i Vombsjöns närhet. Han väntar också på flera hundra tusen kronor i stöd och delar den frustration som Magnus Ingesson känner.

    – Hade förhållandet varit det omvända och vi varit skyldiga staten pengar, då hade vi snabbt blivit straffade. Det är naturligtvis helt oacceptabelt att inte pengarna kommer ut i tid, säger Hans Ramel.

    Men han tror inte att räntefakturor är rätt väg att gå:

    – Vi ska inte bara göra det för att avreagera oss, att staten betalar i tid är mycket viktigare. Risken är ränta leder till att staten skjuter på betalningarna eftersom ”det bara kostar lite ränta”. Dessutom kan det bli så att övriga i stödsystemen får stå för notan.

    ”Regelverket måste förenklas”

    LRF Skåne har en löpande dialog med länsstyrelsen och Hans Ramel vet att enskilda tjänstemän gör sitt bästa för att både följa regelverket och se till så att stödansökningarna hanteras.

    – Staten måste snabbt sätta till mer resurser så att länsstyrelserna kan reda ut det här. Sedan behöver regelverket förenklas till nästa CAP så att det blir smidigare. En förenkling för alla parter vore om minst 75 procent av stöden betalades ut till alla. Det skulle inte vara möjligt att bli helt utan stöd under innevarande år, säger Hans Ramel.

    I väntan på att miljöstödet ska betalas ut lever Magnus Ingessons firma i stor utsträckning på travet; det vill säga på de 90 travhästar som finns på gården.

    – Inackorderingshästarna är en stabil intäkt. Men mina leverantörer, Lantmännen och Svenska Foder, får vänta på betalning. Jag har inte beställt gödning heller ännu, jag har helt enkelt inte de pengarna, säger Magnus Ingesson.

    Till toppen