Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 22 januari

    Frågetecken kring svenskt bensinförbud 2030

    Från år 2030 ska det vara förbjudet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar i Sverige, heter det i avtalet som ligger till grund för den kommande regeringsbildningen.

    Det är en av många punkter som blir föremål för en svensk utredning och dessutom måste EU enas för att ett sådant förbud ska bli verklighet.

     Den finns många frågtecken som måste rätas ut innan fyrpartiavtalets förbud mot diesel- och bensinbilar 2030 kan bli verklighet. Arkivbild.
    Den finns många frågtecken som måste rätas ut innan fyrpartiavtalets förbud mot diesel- och bensinbilar 2030 kan bli verklighet. Arkivbild. FOTO: Hasse Holmberg

    De fyra partierna som enats om avtalet är långt ifrån ensamma i Europa om att sätta 2030 som slutpunkt för klassiska förbränningsmotorer. I bland annat Danmark, Tyskland, Nederländerna och Norge pratar regeringarna om förbud och i vissa fall, till exempel Norge, är slutåret redan 2025.

    Krävs EU-enighet

    Men politiska mål i enskilda länder är en sak, för EU-medlemmarna gäller att det krävs enighet inom unionen innan ett slutår kan spikas och det finns starka krafter i Europa som vill skynda långsamt för att inte skada den stora europeiska bilindustrins konkurrenskraft. Det har varit tydligt länge och blev ännu tydligare förra året under förhandlingarna om utsläppsgränser inom EU.

    – Fordonsindustrin är enorm global, vi utvecklar inga produkter för enskilda marknader. Införs ett sådant här förbud i ett land, så finns risken att man styr över produkterna till andra länder. Det är viktigt att de överenskommelser som görs minst är på EU-nivå och att de kan styra teknikutvecklingen på global nivå, säger branschorganisationen Bil Swedens VD Mattias Bergman till TT.

    Om Sverige, eller något annat enskilt EU-land, på egen hand skulle försöka införa den här typen av förbud, är sannolikheten stor att det hamnar i EU-domstolen för brott den fria rörligheten inom unionen. Det blir då upp till regeringen att lyfta fram tungt vägande skäl för ett avsteg som Sverige till exempel gjort med alkohollagstiftningen, påpekar Fredrik Bergström, professor i EU-rätt vid Uppsala universitet. En sådan process kan ta flera år.

    – Sedan finns det säkert en massa avtal mellan EU och länder utanför unionen, till exempel oljeproducerande länder. Det kallas illojalt när enskilda medlemsländer driver en politik som underminerar avtal som EU-länderna gemensamt kommit överens om. Det är ganska lätt att konstatera att utrymmet för enskilda länder att ge löften som har med energimarknaden att göra är ganska litet, säger han till TT.

    Vill ha dialog

    Bil Sweden säger inte nej till ett svenskt förbud 2030, men efterlyser en lång rad förtydliganden som inte fick plats i avtalet mellan de fyra partierna. Gäller förbudet även hybrider som både har el- och förbränningsmotor? Gäller förbudet även den syntetiska dieseln HVO?

    – Fordonsindustrin jobbar med omställningen till fossilfritt så snart det bara är tekniskt möjligt. Vår ambition är nu att så snabbt som möjligt få en nära dialog med regeringen om hur utredningarna tillsätts och hur man samlar fakta. Vi vill vara med och bidra till den här omställningen, säger Bil Swedens VD Mattias Bergman till TT.

    – Men fordonsindustrin kommer inte att klara omställningen själv. Det kommer att krävas att det byggs infrastruktur för laddning, biogas och andra biodrivmedel och det kommer att krävas rätt styrmedel, till exempel tjänstebilsbeskattningen. Det kommer också att krävas utbildning av konsumenterna eftersom det handlar om helt nya ekosystem. Omställningen kan göras, men den blir inte lätt, säger han.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen