Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 7 januari

    Flera olyckor med vindkraftverk under året

    Ett rotorblad lossnade från turbinhuset och hela det 230 meter höga vindkraftverket i Jörn störtade till marken. Kraschen i november var den femte olyckan med vindkraftverk under 2020.

     Ett 230 meter högt vindkraftverk i Jörn, Skellefteå kommun, störtade till marken i november.
    Ett 230 meter högt vindkraftverk i Jörn, Skellefteå kommun, störtade till marken i november. FOTO: Tommy Forsgren/SVT

    Grannarna hörde ingenting när vindkraftverkets mer än hundra ton tunga turbinhus och de 73,7 meter långa rotorbladen rasade i marken i Jörn en lördagskväll i november.

    – Vi hade kanske musik på. Men turbinen sitter ju på 157 meters höjd och väger hundra ton, så det måste ha brakat till rejält, säger Stefan Karlsson som bor fyra kilometer från verket.

    Han driver äggproduktion med 27 000 värphöns och tillbringade kvällen inomhus.

    Men på morgonen låg det där, det 230 meter höga vindkraftverket av fabrikatet Vestas V150 med effekten 4,2 MW. Delar av tornet stod kvar, resten hade kraschat mot marken. Ingen person skadades.

     Ett 230 meter högt vindkraftverk i Jörn, Skellefteå kommun, störtade till marken i november.
    Ett 230 meter högt vindkraftverk i Jörn, Skellefteå kommun, störtade till marken i november. FOTO: Tommy Forsgren/SVT

    Anders Riis är kommunikationschef på danska Vestas Wind Systems som byggt vindkraftsparken i Jörn.

    – Undersökning pågår, men enligt våra preliminära resultat så har ett rotorblad lossnat under drift. Det destabiliserade turbinen så att den kollapsade. Nu försöker vi ta reda på varför det lossnade, säger Anders Riis.

     Anders Riis, kommunikationschef på Vestas Wind Systems.
    Anders Riis, kommunikationschef på Vestas Wind Systems. FOTO: Vestas

    Statens haverikommission har varit på plats men beslutat att inte föra en egen utredning utan i stället bistå tillverkarens. I deras ärendebedömning kan man läsa att infästningen mellan glasfiber på ett rotorblad och stålrör på navet sannolikt har brustit.

    Läs mer: Markägaren har inget ansvar för kraschat kraftverk

    Driften stoppas

    Underleverantören har försett 185 andra vindkraftverk världen över med rotorblad. Ägarna till dessa verk ska av Vestas ha rekommenderats att stoppa driften tills utredningen blir klar.

    Promemorian har författats av Alexander Hurtig på Statens haverikommission. För fem år sedan utredde han ett annat av Vestas verk som havererade i Lemnhult, Jönköpings län. I utredningen riktade kommissionen hård kritik mot tillverkare, montör, verksamhetsutövare, kommun och tillsynsmyndigheter.

    Orsaken till att det då tre år gamla verket havererade var att de skruvförband som håller ihop olika torndelar inte var tillräckligt hårt åtdragna överallt. Flera av verken i parken hade åren före olyckan haft problem med lösa och trasiga tornskruvar och inträngande vatten.

    Alexander Hurtig tror inte att olyckorna har samma orsak.

    – Det ser inte uppenbart ut att vara samma skeende, säger han.

    Läs mer: Vindkraftverk rasade ihop

    ATL har gått igenom de sju olyckor som inträffat de senaste fem åren, de flesta efter problem med rotorbladen. Fem inträffade bara under 2020.

    Kommunikationschef Anders Riis på Vestas säger att bolaget har mellan 75 000 och 80 000 vindkraftverk i drift världen över och att olyckor är mycket ovanliga.

    Det senast havererade vindkraftsverket i Jörn i Skellefteå kommun hade varit i drift och anslutet till elnätet i tre månader, men vindkraftsparken var inte levererad till köparen WPD Scandinavia AB.

    – Turbinerna var inte idrifttagna, de var inte överlämnade till köparen. Det är fortfarande våra maskiner, säger Anders Riise på Vestas Wind Systems.

    Något ekonomiskt värde har inte det havererade verket utöver skrotvärdet.

    – Alla viktiga delar är förstörda.

    Olyckor med vindkraftverk under fem år i Sverige

    • Julafton 2015. Vindkraftverk i Lemnhult, Vetlanda kommun, Jönköpings län, havererade på grund av illa åtskruvat torn. Tillverkare Vestas.

    • Maj 2018. Rotorblad lossnat från vindkraftverk i Kullsta, Norrtälje kommun, Stockholms län. Tillverkare Kenersys.

    • April 2020. Vindpark Örbacken i Mjölby och Boxholms kommuner, Östergötlands län. Rotorblad bröts av i oväder. Tillverkare GE.

    • Maj 2020. Ersträsk, Piteå kommun, Norrbottens län. Vindkraftverk tillverkat av Enercon skenade i hårt väder. Maskinhuset föll till marken.

    • Augusti 2020. Rotorblad bröts av på Vestas vindkraftverk Åmot-Lingbo 43 i Ockelbo kommun, Gävleborgs län.

    • September 2020. Rotorblad bröts av på Vestas vindkraftverk Tönsen 4, Bollnäs kommun, Gävleborgs län. Skadad vinge på ytterligare ett verk i parken.

    • November 2020. Aldermyrberget i Jörn, Skellefteå kommun, Västerbottens län. Turbinhus, rotorblad och delar av tornet havererade och föll till marken. Tillverkare Vestas.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen