Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 18 oktober 2018

    Fler djur dör av ekollonförgiftning

    Se upp med ekarna i betesmarkerna! Årets rika skörd av ollon har orsakat åtskilliga förgiftningsfall. En del förgiftningar har diagnosticerats på obduktionsbordet, men mörkertalet kan vara stort.

     Köttdjur får ofta beta längre på höstarna.
    Bild 1/2 Köttdjur får ofta beta längre på höstarna. FOTO: Marie Henningsson
     Ekarna på betesmarkerna kan orsaka problem.
    Bild 2/2 Ekarna på betesmarkerna kan orsaka problem. FOTO: Marcus Frennemark

    Ekens blad, bark och ollon innehåller tanniner, som är giftiga för både nötkreatur, får och hästar. Bladen är giftigast på våren, men då är betet bra och ekbladen utgör inget hot. Värre kan det bli på hösten när eken satt ollon.

    – Gröna ekollon innehåller mer tanniner än mogna bruna ollon, men de bruna är inte ofarliga. Gröna ekollon som blåser ner i en höststorm kan orsaka stora problem, säger Amanda Karlsson, distriktsveterinär i Gävle. Hon gjorde 2014 en studie av ekollonens toxicitet som ett led i sin veterinärutbildning.

    Matvägran en varningssignal

    Nötkreatur och får som drabbas av ekollonförgiftning slutar äta och får mörk diarréliknande avföring som påminner om tjära. Även urinen mörkfärgas och djuren kan få kolikkänningar och blir ofta apatiska.

    Men det finns mycket som kan ge de här symtomen, det är inte självklart att ekollonen är boven i dramat.

    – Har man ett eller flera av de här symtomen och djuren går på bete där de har möjlighet att få i sig ekollon finns det en risk, men man behöver ta ut veterinär för att veta att det inte är något annat, säger Amanda Karlsson.

    Ekollonförgiftning ger ofta permanenta skador som magsår, leverskada och njursvikt. Skadorna går inte att behandla och djuren får ofta avlivas, om de inte självdör.

    Större risk vid dåligt bete

    Det finns indikationer på att risken är större om djuren har haft dålig tillgång på foder.

    Statistik och studier saknas över hur vanligt det är med ekollonförgiftning men det kan befaras att det är vanligare i år när tillgången på foder har varit knapp och skogsbeten har använts i större utsträckning. Många låter dessutom djuren gå ut längre i höst för att spara på vinterfodret.

    Det finns uppgifter om uppfödare som förlorat många djur. Bilden bekräftas av obducerande veterinärer som ATL har talat med.

    – Det rör sig om enstaka fall, men det har varit fler fall i höst än någon gång tidigare under de fem år jag har obducerat här. Och man ska ha klart för sig att alla nötkreatur som avlivas eller självdör inte hamnar på obduktionsbordet, säger Behzad Modabber på Gård- och Djurhälsan i Kristianstad, som står för cirka 40 procent av obduktionerna av nötkreatur.

    Tål små mängder ekollon

    Kerstin Ortman på Animalycen i Skara berättar att de har haft sitt första fall av ekollonförgiftning i år.

    Gård- och Djurhälsan i Karlskoga har konstaterat flera fall:

    – Jag vet några gårdar som har varit hårt drabbade med flera döda djur från samma gård. Lite ollon kan djuren äta, men när marken blir täckt av ekollon så tål de inte det, säger Åsa Lundgren på Gård- och Djurhälsan i Karlskoga.

    Även hästar kan drabbas av ekollonförgiftning, men Amanda Karlsson upplever att det är ovanligare än vad det är bland nötkreatur och får. Om det beror på att hästarna tål tanniner bättre eller om det beror på att de mer sällan betar där det finns ollon är outforskat.

    – De symtom som djurägare vanligtvis kan se på sina hästar efter intag av ekollon är kolik och diarré, säger Amanda Karlsson.

    Relaterade artiklar

    Till toppen