Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 24 februari

    Svenska Arlabönder ledsna och upprörda över vd:s ord

    Arla Sverige fortsätter att tappa både medlemmar och invägd mjölk, kunde ATL rapportera på måndagsmorgonen. Samtidigt ökar stordriften i Danmark, som 2019 producerade närmare 5 miljarder kilo Arlamjölk.

     Från vänster; Åse Pettersson Borg, Stefan Gård och Elin Torstensson.
    Från vänster; Åse Pettersson Borg, Stefan Gård och Elin Torstensson. FOTO: Privat

    Arlas vd Peder Tuborgh väntar sig nu att fler smågårdar ska lägga ner i Sverige och att de stora gårdarna ska stå för en ökning av den svenska invägningen om några år.

    – När det gäller mjölkinvägningen i Sverige så ser vi – och jag tror att det är en bra sak – att samma sak nu händer i Sverige som vi såg i Danmark i början av 1990-talet, säger Peder Tuborgh till ATL.

    – Det är samma sak som har hänt i Danmark, men vi är kanske tio år före.

    Åse Pettersson Borg har 40 mjölkkor på Stegsholms gård på Gålö utanför Stockholm. När hon hör hur Arlas vd Peder Tuborgh resonerar blir hon ledsen.

    – De ser inte till oss som har smågårdar, säger hon.

    – Även om det kan finnas fördelar med stora gårdar, bland annat möjligheten att ha bättre med personal, så tror jag att djuren nog har det bättre på mindre gårdar.

    Familjen arrenderar gården och är precis mitt inne i ett generationsskifte. Om det ska bli fortsatt mjölkproduktion är ännu oklart. Lönsamheten är en av faktorerna. Den gamla ladugården har sett sina bästa dagar. De har tagit in en offert på en ny ladugård med en mjölkrobot och plats för 60 till 70 kor.

    – Den ligger på 15 miljoner kronor. Pengar som varken vi eller markägarna vill betala, säger Åse Pettersson Borg.

    ”Det finns inga ord längre”

    Elin Torstensson är en känd debattör inom Arla, som nyligen tagit upp Arlas utveckling mot stordrift i ett debattinlägg i ATL. När hon tar del av de nya siffrorna och Peder Tuborghs kommentar blir hon förbannad.

    – Det finns inga ord längre, jag blir så upprörd bara. Vad händer med landsbygden när alla smågårdar försvinner?

    – Och vad händer med dem som har byggt för 100 eller 150 kor? De kommer att befinna sig i min sits om fem-tio år. Nu är det 500 eller 1 000 kor på x antal platser i Sverige som gäller, säger hon.

    Hon tycker att det finns ett stort glapp mellan Arlas marknadsföring i Sverige och Arlas agerande i praktiken.

    – Den lilla duger i marknadsföringen. De säljer på den lilla, men slår undan benen på oss i praktiken, säger hon.

    Små problem kan få gigantiska konsekvenser

    Kerstin Jürss är ordförande för Sveriges Gårdsmejerister och driver mejeri tillsammans med sin man. De är kunder till Arla och köper in ungefär 180 ton mjölk per år. Mjölken kommer från två Arlagårdar i närheten, gårdar som de också lyfter fram i sin marknadsföring.

    – De har 60 till 70 kor vardera vilket är en rimlig storlek att hantera, säger Kerstin Jürss.

    Hon är mycket orolig för vad som kommer att hända med den typen av verksamhet om små mjölkproducenter lägger av i en ökande utsträckning.

    – Det kommer att göra det betydligt svårare för oss. Men en sådan utveckling kommer också att bidra till avfolkning av landsbygden, säger hon.

    Stordrift kan ha sina fördelar. Men blir det ett problem kan det få gigantiska konsekvenser, menar hon.

    – Kommer det in en smitta kan det bli stopp i hela produktionen tills det har retts ut. Och i tider av kris är stora gårdar tacksamma mål för ett sabotage.

    Annat regelverk

    Stefan Gård är ordförande för Sveriges Mjölkbönder. Han ser två faktorer som talar emot att antalet större gårdar ska växa i Sverige. Dels att det svenska regelsystemet är betydligt mer omfattande än i Danmark. Dels att arronderingen ser annorlunda ut.

    – Har man en gård med 1 000 eller 2 000 djur krävs det stora arealer för foderproduktionen. Ligger markerna då för utspritt blir det lätt mycket höga transportkostnader, säger han.

    Om det blir fler riktigt stora mjölkgårdar är det säkert bra för Arla, menar Stefan Gård. Han har heller inget emot stordrift om det är vad marknaden vill ha. Men det är osäkert om det är bra för svensk mjölkproduktion som helhet.

    – Då kanske det inte finns någon mjölkproduktion att tala om norr om Hallandsåsen, säger han.

     Heléne Gunnarson, mjölkbonde i Tvååker, är vice styrelseordförande i Arla.
    Heléne Gunnarson, mjölkbonde i Tvååker, är vice styrelseordförande i Arla. FOTO: Christel Lind

    Just strax norr om Hallandsåsen bor Heléne Gunnarson, vice styrelseordförande i Arla och den högst uppsatta svenska Arlabonden. Hon säger att nedgången följer den trend som varit i många år, till och med årtionden. Nu hoppas hon på en uppgång i invägningen – redan om någon vecka.

    Så det är ingen dramatik i det här?

    – Jo, men det är väl klart att jag hellre hade sett en positiv ökning. Eller att vi hade stabiliserat oss.

    – Det här kan också hänga samman med torkåret 2018, med fodersituationen då och att vi inte fick semineringar på plats. Vi har ju fortfarande på vissa håll en fodersituation är en utmaning även detta år.

    Vad säger du till medlemmar med små gårdar som är arga och ledsna idag?

    – Det spelar ingen roll om du är stor eller liten, du kan ändå vara effektiv och duktig, så där ser jag ingen skillnad.

    En del uppfattar det här som Arlas strategi: att ni tjänar mer på att åka till några få gårdar än till många små.

    – Den utvecklingen har ju varit i hela Sverige länge, så det skiljer inte för något mejeriföretag. En liten gård på en runda kan mycket väl fylla sitt syfte genom att man fyller bilen lite till.

    Och om att de små duger i marknadsföringen, men inte praktiken?

    – Jag tycker att vi generellt sett ska prata om att vi vill lyfta vår bransch och inte segregera oss så mycket. Jag tror att alla som är mjölkbönder är lika viktiga allihop, oavsett om man kallar sig eko eller konventionell, liten eller stor.

    – Sedan när det gäller var vi spelar in reklamfilmer så försöker vi göra det på olika slags gårdar. Men där har jag ingen statistik, så det kan jag inte svara på, säger Heléne Gunnarson.

    Relaterade artiklar

    Till toppen