Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 12 november 2017

    Färre stenskvättor - magrare ungar oroar

    Stenskvättor som häckar i jordbrukslandskap blir allt färre. De senaste 25 åren har ungarna blivit allt magrare och antalet ungar som överlever minskat, visar en SLU-studie.

     SLU-forskarna har följt stenskvättorna i 25 år. Studien visar att ungarna väger mindre i dag, något som signalerar att fågeln har problem.
    Bild 1/2 SLU-forskarna har följt stenskvättorna i 25 år. Studien visar att ungarna väger mindre i dag, något som signalerar att fågeln har problem. FOTO: Debora Arlt
     Ungarnas vikt har minskat med mer än 2 gram sedan mätningarna inleddes, då medelvikten var 17,5 gram.
    Bild 2/2 Ungarnas vikt har minskat med mer än 2 gram sedan mätningarna inleddes, då medelvikten var 17,5 gram. FOTO: Debora Arlt

    Under 25 år har forskare från SLU följt stenskvättan i jordbrukslandskapet utanför Uppsala. I studien finns en del oroande trender. Till exempel har ungarnas vikt minskat med mer än 2 gram sedan mätningarna inleddes, då medelvikten var 17,5 gram.

    Dramatisk förändring

    – Det är en dramatisk förändring. Ungens vikt har stor betydelse för dess chans att överleva. När den hoppar ur boet behöver den reserver. Om ungen är hungrig och sitter och skriker blir den uppäten på en gång, säger Tomas Pärt, professor på institutionen för ekologi.

    I mitten av 1990-talet fick de häckande paren i genomsnitt 4,5 ungar per bo. Av dessa var det i snitt en unge som överlevde och kom tillbaka för att själv häcka. Nu får de häckande paren i snitt tre ungar och det är bara en unge från vart femte bo som kommer tillbaka.

    Tidigare vår

    Under studiens gång har våren startat i genomsnitt 11 dagar tidigare, vilket har gjort att fågeln har börjat häcka 7 dagar tidigare. Forskarna har därför tittat på hur en tidig vår påverkar stenskvättornas förmåga att häcka.

    – Vår misstanke om att de negativa trenderna berodde på att stenskvättorna inte längre lyckades pricka in bästa tiden för att häcka blev inte bekräftad, säger Debora Arlt, forskare på institutionen för ekologi.

    Sämre miljö

    Varmare vårar kan dock ha betydelse för tillgången på föda. En orsak till att stenskvättorna blivit färre är troligen matbrist, att de inte hittar tillräckligt med insekter och andra småkryp. Hur de långsiktiga trenderna ser ut för insekter i Sverige är till stor del okänt även om det finns data för vissa insektsgrupper och miljöer.

    – Miljön kan ha försämrats för både insekter och stenskvättor. Om vi visste vad det berodde på kanske vi också skulle kunna förklara varför många andra jordbruksfåglar minskar, säger Debora Arlt.

    Kan anpassa sig

    Den aktuella studien visar ändå att arter kan anpassa sig till ett varmare klimat och att problemen mer kan bero på lokala faktorer som påverkar fåglarnas tillgång till mat.

    – Det är lätt att skälla på lantbrukarna, men jordbruket påverkar den biologiska mångfalden positivt också. Utan det skulle det överhuvudtaget inte finnas förutsättningar för stenskvättorna och andra arter som är knutna till det öppna jordbrukslandskapet, säger Tomas Pärt.

    LÄS OCKSÅ: Lantbrukare gynnar mångfaldLÄS ÄVEN: Ny tranforskning kan minska jordbruksskadornaPREMIUM: Personerna som äger mest skog i Sverige

    Relaterade artiklar

    Till toppen