Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 23 april

    Färre djurskyddskontroller trots mer personal: ”Oroande”

    Förra året gjordes färre djurskyddskontroller trots att inspektörerna blev fler, enligt en ny rapport från Jordbruksverket.

    – Det är en oroande utveckling, säger Katarina Andersson på Jordbruksverket.

     Katarina Andersson på Jordbruksverket tycker att det är oroväckande att tidsåtgången för djurskyddskontroller ökade förra året och att länen är olika snabba på att genomföra kontroller.
    Katarina Andersson på Jordbruksverket tycker att det är oroväckande att tidsåtgången för djurskyddskontroller ökade förra året och att länen är olika snabba på att genomföra kontroller. FOTO: Privat

    LRF:s bild är att det finns ett utbrett missnöje med djurskyddsinspektörer och länsveterinärer bland lantbrukare, vilket ATL berättat om tidigare. För långa handläggningstider och bristande helhetssyn är vanlig kritik, enligt LRF.

    Katarina Andersson, handläggare på Jordbruksverket, har också hört en del av kritiken, men nyanserar bilden.

    – Våra egna revisioner av hittills 18 län visar att djurskyddsinspektörerna har hög kompetens, både vad gäller sakfrågor och hur de utför kontroller. De har också ett stort engagemang för och stor delaktighet i kontrollerna, säger hon till ATL.

    Katarina Andersson är även ledamot i Rådet för djurskyddskontroll, där åtta länsstyrelser samt Livsmedelsverket är representerade. Rådet ska bland annat verka för likvärdiga, rättssäkra och effektiva djurskyddskontroller.

    Färre kontroller

    Jordbruksverkets nya rapport ”Djurskyddskontrollen 2018 – en redovisning av länsstyrelsernas arbete” ska ligga till grund för en del av rådets arbete i år. Enligt rapporten gjorde länsstyrelsen 10 400 djurskyddskontroller i fjol. Det var 440 färre än året innan och 510 färre än 2016.

    Det är minskningar på över 4 procent i båda fallen.

    Samtidigt ökade antalet årsarbetskrafter, alltså antalet anställda personer omräknat till heltidsarbeten. Mellan 2017-2018 blev det 17 årsarbetskrafter fler. Det gjordes alltså färre kontroller trots att resurserna stärktes.

    Få klarar målen

    Dessutom ökade tidsåtgången för normalkontroller i landet till 8,5 timmar förra året (8,1). Länen är också olika snabba på att genomföra kontroller.

    – Det är en oroande utveckling. Vi kan ännu inte dra några slutsatser som enkelt förklarar vad det beror på. Det behöver undersökas. Vi behöver bland annat titta på hur de nya arbetsuppgifterna som tagits över från polisen påverkar kontrollverksamheten, säger Katarina Andersson och syftar på att länsstyrelserna sedan sommaren 2018 ansvarar för omhändertagandet av djur, såsom transport och placering.

    Ett av målen för djurskyddskontrollen är bland annat att 90 procent av kontrollrapporterna ska skickas inom 21 dagar efter att en kontroll gjorts. Ändå var det bara 13 av 21 län som klarade det.

    – Måluppfyllelsen varierar. Länen verkar vara olika effektiva i kontrollarbetet. Rådet kommer att arbeta med likriktning av kontrollverksamheten genom använda varandras goda exempel, säger Katarina Andersson.

    Förstärkning

    Länsstyrelsen skriver i ett pressmeddelande att de nya arbetsuppgifterna som övertagits från polisen samt fler anmälningsärenden delvis kan ligga bakom minskat antal kontroller. Totalt inkom 14 000 anmälningsärenden, en ökning med 800 jämfört med året innan. Torkan 2018 krävde också resurser i fjol.

    För att förbättra kontrollarbetet förstärks Rådet för djurskyddskontroll med ytterligare två personer: Helena Jonsson, landshövding i Jönköping och tidigare LRF-ordförande, samt Ola Melin, länsöverdirektör i Skåne län. Totalt finns det därmed nu två landshövdingar och två länsråd i rådet.

    – Vi förstärker ledningsrepresentationen i rådet för att få bra stöd och styrning till djurskyddskontrollen och tydligare kommunikation mellan länsstyrelserna. Strategiska frågor behöver komma upp på ledningsnivå för att få bra samverkan i alla led, säger Katarina Andersson.

    Stockholms län sticker ut

    I snitt tog normalkontroller från förberedelser till besök och färdigställd rapport 8,5 timmar i landet i fjol, en ökning från 8,1 timmar året innan och 7,9 timmar år 2016.

    Stockholms län hade längst tidsåtgång i flera kategorier. Det tog i snitt 24,3 timmar för länet att göra normalkontroller. Det var dock en förbättring från 2017 då det tog 28,2 timmar i snitt.

    Länet lade även längst tid på att göra anmälningskontroller, uppföljande kontroller, inklusive administrativ uppföljning, samt på övriga konroller: 13,4 respektive 8 och 37,5 timmar.

    Minst tid på normalkontroller lade Blekinge län (3,8 timmar), medan Västra Götaland lade kortast tid på anmälningskontroller (5,5 timmar).

    Örebro län lade minst tid på uppföljande kontroller (2,3), inklusive administrativ uppföljning, medan Jämtlands län lade kortast tid på att fatta beslut om förlägganden, åtalsanmälningar, omhändertaganden viten samt djurförbud. Hallands län lade längst tid på att fatta den typen av beslut (19,3 timmar).

    Källa: Jordbruksverkets rapport ”Djurskyddskontrollen 2018 – En redovisning av länsstyrelsernas arbete”

    Genomsnittlig tidsåtgång i timmar län för län – för normalkontroller (som omfattar alla djurhållare, utom de med sällskapsdjur, såsom katter och hundar):

    Stockholm: 24,3

    Gävleborgs: 14,6

    Skåne: 12,2

    Norrbottens län: 10,8

    Västernorrlands län: 10,8

    Östergötlands län: 8,8

    Jämtlands län: 8,3

    Västerbottens län: 8,2

    Kronoberg: 8,2

    Västmanlands län: 8

    Södermanland: 8

    Kalmar: 7,7

    Uppsala: 7,7

    Värmland: 7,6

    Örebro: 7,5

    Västra Götaland: 6,7

    Dalarna: 6,6

    Halland: 6,6

    Jönköping: 6

    Gotland: 4,3

    Blekinge: 3,8

    Källa: Jordbruksverket

    Relaterade artiklar

    Till toppen