Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 23 juli 2004

    Fåren drev vikingaskeppen framåt

    Utan får, inga vikingar. Tillgång till mycket och vattenresistent ull var nödvändigt för vikingarnas resor.

    Vilda vikingar och milda får känns
    kanske inte som den naturligaste av symbioser. Men utan de härdiga
    nordiska fåren hade vikingarna inte kommit särskilt
    långt. Vikingaskeppens segel var gjorda av vadmalsliknande
    ullväv och moderna rekonstruktioner har visat vilka enorma
    mängder ull det gick åt för ett enda segel.

    Till ett skepp byggt för ett norskt museum gick det åt
    2 000 kilo ull till ett 85 kvadratmeter stort segel. Ullen plockades,
    inte klipptes, från villsau- och spelsau-får. Att
    ullen behandlades helt för hand var viktigt för att
    bevara lanolinet i ullen. Lanolinet är det fett som gör
    väven vattentät. Att skilja ut de starka håren
    som behövdes för seglet, att spinna 2 000 kilo ull till
    garn och slutligen väva seglet tog allt som allt fyra personer
    tre år.

    Arbetskraften och antalet får som krävdes för
    ett enda segel gör vikingarnas behov av fåren självklart.
    Den danske kungen Knut den andre lär ha haft 1 700 skepp
    i sin flotta på 1000-talet, skriver New Scientist. Inte
    konstigt att vikingarna blev goda fårbönder som brände
    hedmark på norska kusten för att göra gynna de
    grässorter som villsau-fåren behövde för
    att klara de tuffa vintrarna.

    Ullseglen gör vikingaskepp 10 procent snabbare i medvind
    än moderna segel.

     
    ATL


    Relaterade artiklar

    Till toppen