Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 1 juni

    Fågelskador orsakar omsådd av majs

    Ramsåsa, Tomelilla

    Fåglarna festar friskt i de skånska majsfälten. Sander Dijkstra tvingas så om tio hektar majs.

    Han är inte ensam om problemet sedan möjligheterna att beta utsädet blivit sämre.

     Majsen sås för andra gången i år hos Sander Dijkstra. Den första sådden förstördes av fåglarna.
    Majsen sås för andra gången i år hos Sander Dijkstra. Den första sådden förstördes av fåglarna. FOTO: Marcus Frennemark

    Kråkfåglarna är inte långt borta när det sås majs på Ramsåsa Mölledal för andra gången i år. Runt såmaskinsekipaget svävar kajor och råkor; några slår sig ner i det nysådda, andra söker sig bort från fältet.

    – Jag har odlat majs i 25 år och aldrig sått om någon gång, säger Sander Dijkstra, som driver gården med 130 mjölkande kor.

    Han odlar majs på 23 hektar och nästan hälften av den arealen sås nu om på grund av att fåglar dragit upp den späda plantan och kärnan på en stor del av fältet. Enstaka plantor från första sådden 23 april har klarat sig och den nya raden läggs cirka 10 centimeter vid sidan om den gamla. Ligger raderna nära varandra ska även de kvarvarande plantorna från första sådden kunna komma med i skörden.

     Sander Dijkstra, mjölkbonde på Ramsåsa Mölledal i Skåne.
    Sander Dijkstra, mjölkbonde på Ramsåsa Mölledal i Skåne. FOTO: Marcus Frennemark

    Fåglar, som råkor, kajor och duvor, kan orsaka stor skada i ett majsfält under tiden från sådd tills plantan är runt decimetern hög. I år har maj månad varit kall, majsen trögstartad och den perioden blivit mer utdragen.

    Tidigare har det varit tillåtet inom EU att beta majsutsäde med Mesurol, ett preparat som gör majskärnan mindre smaklig för fåglarna och dessutom ger plantan ett visst skydd mot angrepp av fritflugan.

     André Andersson är maskinförare på Bengt Nilssons Maskinstation som sår omkring 800 hektar majs varje år. Det är första gången han varit med om att så fältet en andra gång.
    André Andersson är maskinförare på Bengt Nilssons Maskinstation som sår omkring 800 hektar majs varje år. Det är första gången han varit med om att så fältet en andra gång. FOTO: Marcus Frennemark

    Mesurol har förbjudits i hela EU, precis som det har varit i Sverige sedan flera år. Men eftersom majsutsädet importeras färdigbetat till Sverige har i princip hela den konventionellt odlade majsarealen, fullt lagligt, såtts med Mesurolbetat utsäde fram till i år.

    Det finns ett alternativt betningsmedel, Korit 420 FS, med den aktiva substansen ziram. Baserat på engelska och franska erfarenheter anses Korit ge hyggligt skydd vid beskedliga fågelattacker, men vid svåra attacker räcker det inte till.

    Problemet har dykt upp i större eller mindre utsträckning hos flera majsodlare. Mats Håkansson, rådgivare på HIR Skåne, känner till åtminstone fyra lantbrukare i sydöstra och mellersta Skåne som tvingas så om majsfält efter skador av fåglar.

    Linda af Geijersstam, rådgivare på Växtskyddscentralen i Kalmar, har inte sett några skador i sitt område ännu.

    – Majsen har inte kommit så långt här. Jag tror vi har det framför oss, säger hon.

    Att så om ett fält – med körslor, utsäde och troligen en extra ogräsbekämpning – är kostsamt för lantbrukaren.

    – Mellan tummen och pekfingret kostar det omkring 3 000 kronor per hektar. Till det ska läggas risken för en lägre skörd och olägenheten om man har ett fält som inte kan skördas vid samma tid som övriga, säger Mats Håkansson.

    Sander Dijkstra fick inte tag på betat utsäde av den sort han ville ha när han sådde första gången, så det fick bli obetat utsäde den gången.

    – Jag tänkte redan då att det var en chansning, men den gick inte hem. Ändå sådde vi extra djupt, sex centimeter, för att fåglarna skulle ha svårare att dra upp kärnan, säger han.

    Nu sår han Korit-betat utsäde i fuktig jord som hunnit bli varm och hoppas på en snabb start för majsen.

    – Förhoppningsvis ska det bli en bra skörd ändå till hösten, säger Sander Dijkstra.

     I fältkant finns ett gömsle redo för jägarna.
    I fältkant finns ett gömsle redo för jägarna. FOTO: Marcus Frennemark

    Fågelrepellentprojekt hos Hushållningssällskapet i Skåne

    Hushållningssällskapet i Skåne har satt i gång ett projekt för att undersöka om olika behandlingar av majsutsädet kan göra det mindre attraktivt för fåglarna.

    I fyra majsfält, med gott om fågel i närområdet, anläggs försök där utsädet behandlas på fem olika sätt och jämförs med obehandlat utsäde.

    I anslutning till försöken ska fåglarnas beteende på fältet studeras.

    Läs mer om projektet i tidningen Lantmannen nummer 7-8.

    Relaterade artiklar

    Till toppen