Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 26 maj 2018

    Fåglarna skyddas av daterad EU-lag

    Föråldrad EU-lagstiftning gör att tranor, sångsvanar och vitkindade gäss är totalt fredade, trots att de ökat kraftigt i antal i Europa. Dessutom går det trögt med att ändra i fågeldirektivet. "Man vill inte öppna Pandoras ask", säger en fågelforskare.

     Potatis som har förstörts av att tranor har petat fram knölarna i solljuset.
    Potatis som har förstörts av att tranor har petat fram knölarna i solljuset. FOTO: Pär Nilsson

    Inom EU har de tre stora fågelarterna trana, sångsvan och vitkindad gås vuxit stadigt i antal i flera decennier. Men enligt unionens fågeldirektiv, som trädde i kraft på 1970-talet, står fåglarna fortfarande med på listan över de mest hotade arterna i unionen. Tranan, liksom sångsvan och vitkindad gås finns med i bilaga 1 i Fågeldirektivet och är därför skyddade från jakt i hela EU.

    – Det är mycket som har förändrats sedan 1970-talet. Vissa arter har minskat, medan andra har ökat kraftigt som till exempel trana och sångsvan, säger Johan Månsson, viltexpert vid Grimsö forskningsstation och som forskar om gäss och andra stora fåglar.

    Det är svårt att få till någon förändring av listorna i EU:s fågeldirektiv, trots att en del fågelarter numera behöver mer skydd och andra mindre skydd.

    – Det olyckliga med så tröga förvaltningssystem är att naturvårdsinsatserna kan bli felriktade och att man faktiskt satsar resurser på ”fel” arter, säger Johan Månsson.

    – Men det görs inte mycket för att ändra i direktivet. Olika lobbyorganisationer, som jägargrupper och ornitologföreningar, är rädda för vad ändringar skulle medföra. Det finns en rädsla för att man skulle öppna ”Pandoras ask”, säger Johan Månsson.

    Skyddsjakt krävs

    Eftersom fåglarna är fredade måste lantbrukare som har problem begära skyddsjakt hos länsstyrelsen, vilket medges allt oftare, enligt Johan Månsson.

    – Men det är alltid i sista hand och likväl måste ett antal villkor uppfyllas innan det kan bli aktuellt. Till exempel att försöka skrämma bort fåglarna.

    Johan Månsson understryker att det är viktigt med naturvårdssatsningar för att gynna det vilda fågellivet, utan att skadorna i jordbruket ökar. Grimsö forskningsstation arbetar också med flera forskningsprojekt på området. Bland annat utvärderas kopplingen mellan antalet fåglar och skador. Forskarna undersöker också vad som fungerar bäst för att skrämma bort fåglar från jordbruksmark i Sverige.

    För vissa arter finns ett samband mellan skador och antal fåglar på nationell nivå. Preliminära resultat visar också att en kombination av skyddsjakt, skrämsel och avledningsåkrar kan minska antalet fåglar på fält som är känsliga för skador.

     Tranor ökar i antal och orsakar skador i potatis- och spannmålsodlingar.
    Tranor ökar i antal och orsakar skador i potatis- och spannmålsodlingar. FOTO: Pär Nilsson

    LÄS OCKSÅ: Övervintrande gäss kostar miljoner

    Tranor och vissa gåsarter ökar – medan andra fåglar minskar i odlingslandskapet

    Stora fåglar som sångsvan, grågås och trana ökar stadigt i Sverige. Medan vissa andra gåsarter, som till exempel bläsand minskar.

    I jordbrukslandskapet i stort minskar flera fågelarter i antal. Till dessa hör bland annat tofsvipa, sånglärka och stare. Dessa fågelarter drabbas bland annat av att lantbruk läggs ned i skogslandskapen.

    Källa: Sveriges Ornitologiska Förening i samarbete med Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet och ArtDatabanken vid SLU.

    Tranornas utveckling i Sverige

    2012 uppskattades populationen till 30 000 par

    1971 uppskattades populationen till 11 000 par

    Källa: Ottoson mfl 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. Utgiven av SOF

    Fågeldirektivet

    Fågeldirektivet handlar om alla fågelarter som lever naturligt inom eu-medlemsstaterna. Det innehåller regler om skydd, skötsel, förvaltning och kontroll av fåglarna.

    Direktivet är införlivat i den svenska lagstiftningen och påverkar bland annat artskyddsförordningen, jaktlagen och skogsvårdslagen.

    Fågeldirektivet heter egentligen rådets direktiv 1979/409/EEG om bevarande av vilda fåglar

    Källa: Länsstyrelsen

    LÄS OCKSÅ: Övervintrande gäss kostar miljoner LÄS OCKSÅ: Problemen med stora fåglar sprider sig

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen