Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 3 februari 1999

    Få vill köpa mjölkkvoter

    Sveriges mjölkbönder har valt att lägga pengarna på annat än kvotköp. I årets köp-säljomgång är utbudet av mjölkkvoter utanför Norrland tre gånger större än efterfrågan.
    I korta drag ser utfallet av årets kvothandel ut så här:
    Cirka 2 000 mjölkbönder hade anmält runt 217 000 ton mjölk till försäljning. I fjol var motsvarande siffror 145 000 ton fördelade på 1 300 säljare. Den totala efterfrågan var i år 82 000 ton, fördelade på 2 000 köpare. I fjol ville 2 300 bönder köpa 84 000 ton.
    I region 1 (stödområde 1, 2 a, 2 b och 3 i norra Sverige) blev utbudet 26 000 ton och efterfrågan 17 000 ton.
    I region 2, resten av landet, blev utbudet 191 000 ton och efterfrågan 65 000 ton.

    Två huvudskäl
    När ATL i fjol skrev om böndernas bristande köpintresse för mjölkkvoter tolkades denna av branschfolk genomgående som ett tecken på att näringen var i kris. I år är bedömningen en annan.
    – Jag ser två huvudskäl till det bristande köpintresset, säger Lennart Holmström på Svensk Mjölk.
    – Dels är det nu fjärde året som vi håller oss inom landskvoten. Dels är Agenda 2000:s förslag om en direktkoppling mellan kvotinnehav och direktstöd till så kallade virtuella kor ännu inte klar. I det läget är det inte så märkligt att mjölkproducenterna väljer att satsa pengarna på annat.

    Håller luften på att gå ur systemet?
    För två år sedan var läget ett annat. Då efterfrågades 120 000 ton i södra Sverige, 86 000 ton bjöds ut.
    – På sikt blir det bekymmer för Jordbruksverket, säger Lennart Holmström. En allt större reserv byggs upp, till ingen nytta. Man måste fråga sig om luften håller på att gå ur hela systemet.
    Räddningen kan då bli att Agenda 2000:s förslag om en koppling mellan kvotinnehav och direktbidrag blir av. Svensk Mjölks ordförande Bertil Andersson tror på en sådan utveckling:
    – Att vi inte har balans mellan utbud och efterfrågan är naturligt med tanke på att vi inte heller i år nått upp till landskvoten. Mycket talar för att Agenda 2000:s förslag om en koppling mellan kvot och stöd blir av och då tror jag vi får ett helt annat köpintresse nästa år.

    Avgångstakten ökar
    Vid årsskiftet hade Sverige knappt 13 800 mjölkbönder och seminstatistiken pekar på att avgångstakten snarast kommer öka under 1999. Något som många mjölkbönder känt till och som ytterligare lagt sordin på köplusten.
    Även i år kommer alltså kvotsäljarna i kläm. I fjol fick de som sålde hela kvoten bli av med drygt 50 procent; i år lär det procenttalet stanna runt 30. Och de som försökt bli av bara med en del av kvoten blir även i år snuvade på kommersen.
    Mest illa ut råkar de som slutade leverera mjölk innan april i fjol. De får sin resterande kvot överförd till den nationella reserven utan ersättning. Visserligen kan de begära att få ha kvoten vilande i tre år men den får då bara användas i produktionssyfte,
    som handelsvara är den förbrukad.

    Sven-Olov Lööv

    Relaterade artiklar

    Till toppen