Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 24 januari

    Så många dödsolyckor inträffade i lantbruket förra året

    Under förra året var det ovanligt få dödsolyckor bland dem som arbetar inom jord- och skogsbruk. Preliminärt är det bara en enda inom det som räknas till den svenska arbetskraften.

    I vad som statistiskt räknas som den svenska arbetskraften omkom bara en enda person inom jord- och skogsbruket förra året. Det är en historiskt mycket låg siffra, även om Arbetsmiljöverkets statistik ännu är preliminär.

    – Man vill väl inte ta ordet ”slumpen” i munnen, men den har nog en viss inverkan i alla fall, säger Anders Danielsson som i många år jobbat med säkerhet inom LRF och nu är aktiv inom organisationen Säker arbetsmiljö Sverige.

     Olyckorna med dödlig utgång var ovanligt få förra året.
    Olyckorna med dödlig utgång var ovanligt få förra året. FOTO: Mostphotos

    Det var den 4 april som personen omkom i Västra Götaland. Av utredningen att döma träffades han av ett murket träd som gick av i samband med skogs­arbete.

    Utöver det finns ytterligare fyra–fem personer i Arbetsmiljöverkets statistik som omkommit i anslutning till jord- eller skogsbruk, men där man preliminärt ansett att det varit privat arbete, naturlig dödsorsak eller inte haft med verksamheten att göra.

    I ett fall var det en utländsk arbetare som blev påkörd av en hjullastare. Den olyckan räknas inte in i den officiella statistiken eftersom personen inte hade en svensk anställning.

    Så trots ett år med en del vindfällen och ovanligt mycket aktivitet i barkborreskogarna har alltså de allvarligaste olyckorna varit få.

    – Det här med Säker skog och utbildningarna där kanske börjar ge effekt nu, funderar Anders Danielsson.

    Han vill inte dra några långtgående slutsatser utifrån ett enda år. Även det goda växtodlingsvädret under 2019 menar han kan ha inverkat.

    – Är det besvärliga höstar och blöta, svåra vårar blir det ju alltid stressigt och då är det lätt att det händer något.

    Viktigt med arbetsmiljön

    Föreningen Säker arbetsmiljö Sverige är en fortsättning på kampanjen Säkert bondförnuft. Man håller kurser runt om i landet, bland annat åt Gröna arbetsgivare (tidigare SLA). Anders Danielsson tycker sig se ett ökat intresse för arbetsmiljöfrågor.

    – Vi märker ju ett ökat intresse bland dem som är yngre, och det är positivt. 30- till 40-åringar som är mitt uppe i karriären, som bygger nytt och satsar. Man har förstått att om man ska kunna behålla personalen så gäller det att ha en bra arbetsmiljö.

    Du har jobbat länge med de här frågorna. Kan du se att tänket kring säkerhet har förändrats?

    – Ja, det tycker jag nog. Det var inte lätt att åka ut och prata om säkerhet och arbetsmiljö för 15–20 år sedan. I dag har det nog landat att det är viktigt även för oss i de gröna näringarna.

     En förklaring till det historiskt låga antalet dödsolyckor i lantbruket kan vara det goda växtodlingsvädret, menar Anders Danielsson aktiv inom organisationen Säker arbetsmiljö Sverige.
    En förklaring till det historiskt låga antalet dödsolyckor i lantbruket kan vara det goda växtodlingsvädret, menar Anders Danielsson aktiv inom organisationen Säker arbetsmiljö Sverige. FOTO: Mihajlo Maricic

    Exempel på dödsolyckor inom jord- och skogsbruk

    Bland de dödsolyckor som inträffat inom jord- och skogsbruket sedan 2014 är klämningsolyckor vanligast. Flest dödsolyckor har inträffat i Skåne och Västra Götalands län, tätt följt av Kronobergs län. Av de 43 dödsolyckorna inom ”arbetskraften” 2014–2019 är 41 av de omkomna män. Genomsnittsåldern är 57 år. Här är några exempel från de senaste åren.

    Utgödslingen

    Vid utgödsling i ett grisstall med vakuumsystem omkommer en person av kvävning. Personen saknas av arbets­givaren och hittas efter en tids letande liggande på spalten vid en box. Exakt vad som hände är inte fastställt, men nere vid spalten kan det bildas gas som tränger undan syret. ATL har tidigare besökt gården, där man efter olyckan bland annat skaffat gasvarnare som de anställda ska bära vid den här typen av arbete.

    Ensilagebalen

    Djur ska utfodras och personen använder hjul­lastare med balspjut för att köra fram ensilage­balen till djuren. Personen hittas efter en tids letande täckt av ensilage. En kniv hittas på platsen och troligtvis har personen skurit bort plasten med kniven i handen. När han sedan skär upp nätet så delar sig sannolikt balen så snabbt att personen inte hinner undan utan begravs under ensilaget.

    Kraftuttaget

    Personen ska pumpa gödsel med en pump som drivs av traktorns kraftuttag. Personen fastnar i den oskyddade kraftöverföringsaxeln och omkommer. Utredningen visar just att skyddet till

    axeln saknades och och att det inte kunde hittas på olycksplatsen. Dessutom hade den omkomne löst sittande kläder på sig. När en teknisk undersökning gjorts och orsaken fastställts görs inga fler åtgärder från Arbets­miljöverket eller polis.

    Spannmålssilon

    Personen ska starta en transportskruv i en spannmålssilo som ska tömmas. Sannolikt har något i systemet inte fungerat och han klättrar ner i toppen av silon för att åtgärda något. Spannmål rasar över personen som inte kommer loss. Han hinner ringa en granne in­nan förbindelsen bryts. Fort­farande när räddningstjänsten kommer vet man inte i vilken silo personen

    befinner sig. När han hittas har han kvävts till döds.

    Skördaren

    En övergrov gran har fällts manuellt men behöver apteras. Även detta måste göras manuellt. Sannolikt har skördarföraren lagt upp rotänden på skördarens band framtill på maskinen för att lättare komma åt med motorsågen. Troligtvis glider stammen av bandet och föraren kläms mellan rot­änden och maskinen. Han hittas dagen efter. Då står maskinen fortfarande på tomgång.

    Källor: Arbetsmiljöverket och polisen

    Om siffrorna

    I den statistik som Arbetsmiljöverket sammanställer ingår ”arbetskraften”, det vill säga personer som jobbar i någon form av näringsverksamhet. Där ingår också familjemedlemmar som arbetar. Om en olycka sker i vad som kan klassas som fritidsverksamhet hamnar den inte i statistiken, men ibland kan gränsdragningarna vara svåra att göra. Andra som hamnar utan­för statistiken är de som arbetar utan anställning i ett svenskt företag. De särredovisas i stället.

    Relaterade artiklar

    Till toppen