Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 1 december

    Tackla krisen innan den kommer

    Hur hanterar man en kris? Vilken beredskap ska man ha? Ove Karlsson på SLU i Alnarp har under många år arbetat med de här frågorna och ger sina bästa tips på hur man ska tackla krisen om den kommer.

    Detta är en artikel ur nr 12/2019 av tidningen Lantmannen. För att få veta mer om tidningen, eller teckna en prenumeration, klicka här.

     Marie Samuelsson på Åkerby gård har fått lära sig mycket om att hantera en kris, efter att gården drabbades av Newcastlesjukan.
    Marie Samuelsson på Åkerby gård har fått lära sig mycket om att hantera en kris, efter att gården drabbades av Newcastlesjukan. FOTO: Mikkel Örstedholm

    Ove Karlsson börjar med att förklara vad som händer med människan när ett trauma såsom massivt sjukdomsutbrott i besättning, brand, ekonomisk kris, eller kanske sjukdom eller dödsfall.

    – Vissa händelser påverkar individer mer eller mindre. Därför kan effekterna bli olika stora av en händelse, men de olika faserna har en tendens att följa efter varandra, berättar han.

    Chockfasen varar upp till en vecka. Den innebär ofta mentala blockeringar när den drabbade har svårt att ta in vad som skett och tränger omedvetet bort saker som måste göras. Det är naturligt men kan få stora konsekvenser i en verksamhet.

    Personerna återhämtar sig sedan men kommer in i en reaktionsfas och sedan en bearbetningsfas som påverkar individens känslor och kan störa rationellt beslutsfattande. Efter det kommer en nyorienteringsfas som gör att personerna kan hantera erfarenheten med perspektiv utan att det påverkar verksamheten negativt.

     Ove Karlsson, SLU Alnarp.
    Ove Karlsson, SLU Alnarp. FOTO: SLU

    Ove Karlsson poängterar att en krisprocess inte är ett sjukdomstillstånd utan individens normala reaktion på onormala omständigheter och samtalsstöd kan behövas.

    1. Var beredd. Sätt av tid till att göra en handlingsplan för ”I värsta fall-scenariot”. En olycka kan komma som en blixt från klar himmel. Bland annat är det viktigt att det finns en person i personalen, en granne eller företagarkollega som kan träda in och styra upp situationen så att produktionen fungerar ifall ägaren/ägarfamiljen hamnar i kris.

    2. ”Because I Love You-lista”. Det är där man antecknar alla koder, lösenord och viktiga kontaktpersoner för företagets verksamhet. Notera var viktiga avtal och eventuella muntliga överenskommelser finns.

    3. Bra försäkring. Även om en försäkring sällan ersätter en skada fullt ut, underlättar den. Det är viktigt att det finns bra ersättning för egendomen men även ett driftsbortfall. Ersättarförsäkring och olycksfallsförsäkring kan också vara av stort värde. Glöm inte livförsäkringen.

    4. Maxa inte skuldsättningen. Bli inte övermodig i investeringarna och glöm inte att man kan behöva en ”exit”. Råkar man ut för en omvälvande händelse och får störningar i verksamheten är det risk för att tillgångarna tappar i värde och skulderna ökar snabbt.

    5. Ha ordentligt med likviditet. Pengarna rinner fort ur företaget om det blir störningar i verksamheten. Därför är det inte fel att ha 30 procent av omsättningen i ett reservkonto.

    Detta är en artikel ur nr 12/2019 av tidningen Lantmannen. För att få veta mer om tidningen, eller teckna en prenumeration, klicka här.

    Relaterade artiklar

    Till toppen