Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 21 januari

    Expert: Mycket liten chans att stoppa kraftledning

    Går det stoppa ett bolag som vill dra en högspänningsledning över ens fastighet? LRF Konsults expert Margareta Holmquist Kindlund reder ut.

     Margareta Holmquist Kindlund är avtalsexpert på LRF Konsult. Hon menar att det är en liten chans att stoppa planerna på en högspänningsledning men att det går att få ut ersättning för ekonomiska förluster.
    Margareta Holmquist Kindlund är avtalsexpert på LRF Konsult. Hon menar att det är en liten chans att stoppa planerna på en högspänningsledning men att det går att få ut ersättning för ekonomiska förluster. FOTO: Anette Hohner

    Margareta Holmquist Kindlund är lantmätare vid LRF Konsult och har under flera år jobbat med liknande fall som den ledning som nu är planerad att gå tvärs över Ändebols Gård och som ATL har skrivit om.

    Vilka möjligheter har man att stoppa en planerad ledningsdragning av den här typen?

    – Det är mycket liten chans att man som markägare kan stoppa en planerad ledningsdragning. Däremot kan man eventuellt påverka sträckningen och placering av stolpar så det är viktigt att lämna synpunkter i samråd och föra dialog med ledningsägaren om detta även om man inte vill att det byggs någon luftledning.

    – Det är också svårt att få igenom en markkabel i stället för luftledning men det lyckades delvis då Svenska Kraftnät byggde Sydvästlänken, en 400 kV-ledning mellan Hallsberg och Hörby. De grävde ner likströmskablar mellan Barkeryd vid Nässjö och Hörby. Tyvärr har det blivit problem med tekniken så den har inte tagits i bruk ännu fastän den är färdig sedan flera år.

    LÄS MER: Nya kraftledningen hotar deras företagLÄS MER: Därför väljer Vattenfall luftledning

    – Dessa problem, tillsammans med betydligt större kostnader för att bygga maktkabel och längre avbrottstider då det uppstår fel, gör att jag är rädd att ledningsägare drar sig för att satsa på nedgrävning av så stora elledningar som det är fråga om här.

    Väger alltid ledningsrätten tyngre än äganderätten?

    – Det finns villkor i ledningsrättslagen som måste vara uppfyllda för att den som vill bygga en ledning ska få ledningsrätt. Lantmäterimyndigheten ska göra bedömning av om villkoren är uppfyllda, bland annat om ändamålet kan tillgodoses på annat sätt eller om olägenheterna ur allmän eller enskild synpunkt överväger fördelarna men om det finns tillstånd att bygga ledningen till exempel genom koncessionsbeslut så görs prövningen i stället i koncessionsärendet.

    – För den typ av kraftledningar som det gäller här prövas tillståndsfrågan i koncessionsärendet. Mot bakgrund av detta kan man säga att ledningsrätten väger tyngre än äganderätten eftersom man som fastighetsägare kan tvingas upplåta mark med ledningsrätt mot sin vilja.

    Vad ska man se upp med i ett fall som detta?

    – Man bör se upp så man inte missar tidpunkter för att lämna synpunkter i samråd eller tidsfrister för överklagande av myndighetsbeslut. Som markägare bör man ta vara på alla tillfällen att informera sig om ledningsägarens planer och lämna synpunkter då man får möjlighet till det.

    – Det är mycket bättre att föra dialog med ledningsägaren än att bara säga nej till projektet. Bäst är om så många av de berörda markägarna som möjligt går samman och agerar gemensamt för att försöka påverka. LRF lokalt och regionalt brukar ställa upp och hjälpa till i det arbetet.

    Vilka möjligheter har man att få ersättning för inkomstbortfall och dylik?

    – Ofta försöker ledningsägaren komma överens med markägare och andra sakägare om ersättning på frivillig väg. I de fall där det inte finns någon sådan överenskommelse gör Lantmäterimyndigheten en egen utredning av ersättningsfrågan och fattar beslut. Lantmäterimyndighetens beslut kan överklagas till domstol. Det är expropriationslagens ersättningsregler som gäller i ledningsrättsärenden. Det innebär att man har rätt till ersättning för den marknadsvärdeminskning och annan ekonomisk skada som uppkommer.

    – Inkomstbortfall kan vara en sådan annan skada. Beror inkomstbortfallet inte på markianspråktagande för ledningen utan på till exempel förfulad utsikt eller oro för hälsoeffekter av elektriska- och magnetiska fält finns det begränsningar i möjligheten att få ersättning. Mark- och miljödomstolen dömde under förra året ut ersättning för ekonomiska förluster för en jordgubbsodlare i ett fall som gällde en ny 400 kV-ledning (Sydvästlänken).

    Relaterade artiklar

    Till toppen