Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 21 maj

    Grumliga svar blandas med klara besked

    KOMMENTAR. Svarskvaliteten varierar när partierna svarar på ATLs EU-valsenkät.

     Den 26 maj är det dags för val till EU-parlamentet.
    Den 26 maj är det dags för val till EU-parlamentet. FOTO: Adrian Hancu

    En enkät ger inget utrymme för följdfrågor. Om Jytte Guteland nogsamt undviker eller bara misslyckas med att svara på frågan om vargens skydd i Art- och habitatdirektivet kan vi inte veta. Kanske är det snarare ett svar på frågan: Är du bekväm med att ge ett klart besked om vargpolitiken?

    På samma sätt är det svårt att avgöra om en person blandar bort korten, eller bara inte har koll på dem. Är det medvetet eller omedvetet som Moderaternas toppnamn Tomas Tobé verkar blanda ihop vad som hamnar på hans bord (om han får ett) som EU-parlamentariker och vad han på sin höjd kan lobba för hos sina partivänner i riksdagen?

    Han säger att en sänkning av jordbruksbudgeten är rimlig, med förbehållet att då måste bland annat skatter sänkas. Men skatterna är en svensk angelägenhet, och det är svårt att se hur beslut på EU-nivå ska kunna villkoras med att något helt annat sker på nationell nivå. Samma svårighet uppstår för Fredrick Federley, förstanamn i Centerpartiet, som vill se bättre synkning mellan jordbrukspolitiken och den svenska livsmedelsstrategin.

    Åsikten att jordbruksbudgeten bör minska är i sig inget kontroversiellt, eller nytt, för svenska politiker. Sex av nio partiföreträdare håller med om det. Miljöpartiets Pär Holmgren och Sverigedemokraternas Peter Lundgren delar inställningen att den svenska medfinansieringen av jordbruksbudgeten bör öka. Mest konkret om budgetens storlek är Karin Karlsbro, Liberalerna, som vill halvera jordbruksstöden.

    Vänsterpartiet har officiellt lagt kampanjandet för ett EU-utträde på is. Men toppnamnet Malin Björks svar visar att frågan om att göra jordbrukspolitiken till en rent nationell angelägenhet lever. Capxit, kanske?

    Stor samstämmighet råder även om att EU inte har ett fungerande system för godkännande och styrning av användningen av växtskyddsmedel. Det gäller i och för sig bara missnöjet med systemet. Det är större bredd på åsikterna om vad det är som är felet med det, från Socialdemokraternas Jytte Gutelands åsikt att det är bristande insyn som är problemet till Fredrick Federleys att det är bristande respekt för vetenskapen.

    Intresset för att skapa regler som gynnar svensk etanol är också stort. Vänsterpartiets Malin Björk är en av de som önskar att EUs statsstödsregler inte stod i vägen för en lägre beskattning av etanol.

    Den enda som tycker att EU borde få mer att säga till om i skogen är Soraya Post, toppkandidat för Feministiskt Initiativ som bland annat vill ha EU-beslut om naturskyddsområden. Gränsen mellan alla andra går mellan de som bara slår fast att skogen är ett nationellt ansvar, och de som håller med om det men också påpekar att skogen inte kan lämnas utanför EUs klimatpolitik.

    Partierna har själva fått välja vem som ska svara på frågorna. Kristdemokraterna är de enda som valt att inte låta sig representeras av en toppkandidat. Möjligtvis finns förklaringen till varför riksdagsledamoten och jordbrukspolitiska talespersonen Magnus Oscarsson inte vet att EU i praktiken redan avskaffat exportbidragen där.

    Ibland är svaren lite grumliga, och det är överhuvudtaget inte möjligt att sammanfatta vare sig ett partis EU-politik eller EUs jordbrukspolitik i en enkät. Men förhoppningsvis kan denna enkät ge någon vägledning in i valbåset den 26 maj.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen