Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 23 oktober

    EU redo för Cap-förhandlingar

    EU-parlamentet vill se mer direktstödspengar till miljöersättningar, och ett obligatoriskt stödtak.

     EU-parlamentet är nu redo att börja förhandla om Cap-reformen med medlemsländerna och EU-kommissionen.
    EU-parlamentet är nu redo att börja förhandla om Cap-reformen med medlemsländerna och EU-kommissionen. FOTO: Sara Johansson

    Då EU-parlamentet tagit ställning till hundratals förslag under åtta röstningsomgångar, den senaste på fredag eftermiddag, är det svårt för även de som var direkt inblandade att ha en översikt av allt som faktiskt beslutats.

    – Nu blir det att analysera vad tusan det är vi bestämt egentligen, säger Fredrick Federley (C) strax efter att de sista röstresultaten offentliggjorts.

     Centerpartiets Fredrick Federley (C) i EU-parlamentet.
    Centerpartiets Fredrick Federley (C) i EU-parlamentet. FOTO: Fredrik Persson/TT

    Känt är bland annat att parlamentarikerna vill att 30 procent av direktstöden ska gå till miljöersättningar och 35 procent av landsbygdsprogrammet ska ha miljö- och klimatsyfte. Vad det betyder i praktiken beror på hur krav på och definitioner av vad som är miljö- och klimatnytta utformas.

    Besvikelse

    Pär Holmgren (MP) är besviken över resultatet. Han tycker att minst hälften av hela jordbruksbudgeten på över 300 miljarder euro borde gå till klimat- och miljöåtgärder. Den gröna partigruppen hade lagt ett förslag om att skicka hela lagpaketet tillbaka till EU-kommissionen för ett omtag med större klimat- och miljöfokus. Det röstades ner.

    – Kärnan i vår kritik är att om vi ska lägga fram en mer ambitiös klimatpolitik måste vi se till att jordbrukspolitiken är i linje med den, säger Pär Holmgren.

     Pär Holmgren från Miljöpartiet i EU-parlamentet.
    Pär Holmgren från Miljöpartiet i EU-parlamentet. FOTO: Fredrik Persson / TT

    De folkvalda vill också att ett obligatoriskt stödtak införs vid 100 000 euro, efter avdrag av hälften av personalkostnaderna. Minst 6 procent av direktstöden måste gå till små och medelstora lantbruk, och riktar ett land mer än 12 procent av direktstöden till sådana blir stödtaket frivilligt. EU-parlamentet är också för att minst 4 procent av direktstöden går till unga lantbrukare.

    – Det är klara steg framåt på nästan alla områden, sammanfattar Fredrick Federley.

    Låga ambitioner kan leda till nya förslag

    EU:s medlemsländer kom överens om sitt förhandlingsmandat tidigt onsdag morgon. Med EU-parlamentets ingångsposition fastslagen kan trepartssamtalen, eller trialogen, där även EU-kommissionen ingår, börja. Jytte Guteland (S) hoppas att alla parter håller på sina mest omställningsvänliga förslag. En reform som inte lever upp till ambitionerna i klimat- och miljöpolitiken kan driva EU-kommissionen att lägga nya förslag innan de sju åren som det nya stödsystemet ska gälla är över.

    – Alla vill ju ha lugn och ro och veta att inte spelreglerna ändras under resans gång.

    Varning för greenwashing

    Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) håller ögonen på vad som händer med miljöersättningarna i direktstödsdelen. Både EU-parlamentet och EU-kommissionen vill se en högre andel än medlemsländerna. Men det handlar inte bara om procenten. Om en högre nivå kombineras med sänkt ribba för vilka krav som ställs för att få miljöersättning är inget vunnet, menar statsrådet.

    – Ingen är behjälpt av det blir en jättehög procent och sedan ljusgröna åtgärder och greenwashing av systemet. Det måste finnas en balans så att man säkerställer att det blir effektiva åtgärder, sa Jennie Nilsson i onsdags, innan EU-parlamentet hade röstat färdigt.

     Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) på EU-möte i Luxemburg den 19 oktober.
    Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) på EU-möte i Luxemburg den 19 oktober. FOTO: FRANCOIS WALSCHAERTS/ POOL/TT

    Förhoppningar finns om att parterna ska vara överens i början på nästa år. Det krävdes 46 officiella förhandlingsmöten innan den senaste reformen var i hamn. Det nya stödsystemet skulle egentligen ha införts 2021, men eftersom processen blivit så försenad lär det ske först 2023.

    LÄS MER: Vegoseger i EU-parlamentetLÄS MER: Landsbygdsministern: Alla länder måste höja sin ambitionsnivåLÄS MER: Kompromisser kritiseras inför Cap-omröstning i EU-parlamentet LÄS MER: Coronakrisen försenar Capreformen ytterligare ett år

    Relaterade artiklar

    Till toppen