Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 5 juli

    En tredjedel av första rucolaskörden borta

    Årets inflygning av kålmal får stora konsekvenser. Södervidinge gård har redan tvingats plöja ned 30 procent av första omgången rucola. Bekämpningsmedlen börjar ta slut och nu står hoppet till sämre väder resten av säsongen.

     Kålmal orsakar stora skador på skörden.
    Kålmal orsakar stora skador på skörden. FOTO: Shutterstock/TT

    Rucola hör till de grödor som drabbas hårdast av kålmalen. När larverna gjort hål på bladet blir grödan osäljbar och måste kasseras.

    Per Nordmark är en av Sveriges största odlare av rucola med 180 hektar konventionell odling och 20 hektar ekologisk på Södervidinge gård i Kävlinge norr om Lund.

    Han är orolig för att årets inflygning ska påverka hela företagets ekonomi.

    – Det har varit två-tre svåra år för rucolan när vi inte haft tillräckligt skydd. Det kostar 120 000 kronor att etablera en hektar och när vi kommer upp i 20 hektar börjar det bli stora pengar. Marginalerna är inte särskilt stora i den här verksamheten och plötsligt är de helt borta, säger Per Nordmark.

     Per Nordmark odlar rucola på totalt 200 hektar på Södervidinge gård i Kävlinge.
    Per Nordmark odlar rucola på totalt 200 hektar på Södervidinge gård i Kävlinge. FOTO: Mikael Gianuzzi

    Allt är inte kört än

    Han vill ändå inte kasta yxan i sjön så här tidigt på säsongen, eftersom ny odlingsteknik har minskat sårbarheten. Rucolan behöver fem veckor från sådd till skörd under sommaren och nya omgångar växer parallellt.

    När den stora inflygningen kom 2016 blev många odlare tagna på sängen. Dels för att de växtskyddsmedel som funnits tidigare inte längre var tillgängliga, dels för att resistensen var utbredd.

    Sedan dess har nya strategier tagits fram.

    – Vi visste inte alls vad vi skulle göra och under tre veckors tid hade vi ingen rucola överhuvudtaget. I dag har vi minskat riskerna och har till exempel odlingarna utspridda på sju olika ställen med några mil emellan och angreppen kommer inte samtidigt på alla ställen. I år har vissa odlingsplatser till och med klarat sig helt från skador, säger Per Nordmark.

    Den utspridda odlingen har samtidigt inneburit ökade kostnader i form av transporter och arbetstid.

    – Vill du odla mycket med leveransavtal måste du minska riskerna. Och då är det bara att ta de ökade kostnaderna. Kan du inte leverera köper kunderna från utlandet i stället, säger han.

    Väv skyddar grödan

    I den ekologiska delen av odlingen på Södervidinge läggs en väv över grödan som hindrar insekterna från att komma åt. Samtidigt innebär nätet att det bildas fukt och att rucolan kan drabbas av svampsjukdomar.

    När väven tas bort för att rensa ut ogräset kommer kålmalen dessutom direkt och slår sig ned i grödan.

    – Det är ett dilemma, säger Per Nordmark.

    Han skulle gärna se att fler växtskyddsmedel blev tillgängliga i den konventionella odlingen med tanke på den prekära situationen med stora angrepp och resistenta skadeinsekter. I dag får de två tillgängliga medlen användas vid tre tillfällen per säsong.

    – Ett bredare spektrum av preparat att skifta emellan innebär inte att mer kemikalier används, däremot skulle säkerheten i odlingen öka, säger Per Nordmark.

    Hoppet för att årets säsong ska räddas står nu till ett långt väderomslag med lägre temperatur och regn, så att kålmalens aktivitet minskar.

    – Vi tittar på de danska prognoserna som tyvärr pekar mot att det blir varmt både i juli och i augusti. Får vi inte tillgång till fler preparat som kan överraska kålmalen får vi nog ett litet helsicke i år, säger Per Nordmark.

     Rucola hör till de grödor som drabbas hårdast av kålmalen. Arkivbild.
    Rucola hör till de grödor som drabbas hårdast av kålmalen. Arkivbild. FOTO: StiJa/Shutterstock/TT

    Relaterade artiklar

    Till toppen