Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 2 augusti

    En ovårdad tomt är inte tvunget en olägenhet

    En tomt ska skötas så att det inte uppstår betydande olägenheter för omgivningen – men vad det innebär kan variera. ATL:s jurist Lisa Kylenfelt reder ut.

    Hej ATL,

    vi har fått en anonym anmälan på oss om ”ovårdad tomt avseende en kringbygd äldre gård”. Kommunen hänvisar bland annat till plan- och bygglagen 8 kapitlet 15 §. Vad gäller, och hur handläggs sådana här mål? Mycket tacksam för er hjälp.

    Mvh Jan

    Hej Jan. Din fråga nådde spalten och jag ska göra mitt bästa för att besvara den. Vad tråkigt med en anonym anmälan mitt i sommarsemestern!

    I plan- och bygglagen finns, bland flera andra regler, särskilda krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser. Vad gäller tomter anges hur de ska ordnas och underhållas. 8 kapitlet 15 § första stycket plan- och bygglagen anger att en tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.

    Bestämmelsen ger kommunen möjlighet att ingripa om växtlighet på en tomt exempelvis skuggar en granntomt på ett oacceptabelt sätt, eller medför skymd sikt för trafiken. Med stöd av bestämmelsen kan kommunen vidare kräva planteringar på obebyggda tomter, men bara om det skulle behövas för att begränsa risken för olycksfall, eller för att betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte ska uppkomma.

    Här bör du dock ha med dig, Jan, att paragrafen inte gäller för alla typer av olägenheter. Den gäller exempelvis inte när trädrötter har trängt in på grannens fastighet, och kan inte heller användas för att få en fastighetsägare att riva ett byggnadsverk på en tomt.

    Och för de olägenheter som paragrafen gäller för bedöms långt ifrån alla vara betydande. I ett rättsfall från Regeringsrätten år 1993, som fortfarande är vägledande, var frågan om en fastighetsägare kunde åläggas att ta bort störande växtlighet i form av 17 björkar, varav några var 13–15 meter höga, i gränsen mot en fritidsfastighet. Trots att det i målet var bevisat att träden begränsade sikten mot havet, och delvis skuggade fastigheten vid solsken under en stor del av dagen, bedömde Regeringsrätten att det inte var bevisat att olägenheterna var betydande. Av detta skäl bedömde man att kommunen inte hade förutsättning för att ingripa mot träden.

    Likaså bedömde Mark- och miljööverdomstolen år 2015 att olägenheterna av en björk, placerad mellan två radhus och som skuggade och skräpade ned grannens uteplats och hängrännor, inte var betydande. Samma domstol fann dock anledning att år 2018 förelägga en fastighetsägare att klippa viss växtlighet på en tomt i Uppsala kommun för att förbättra sikten i en intilliggande vägkorsning.

    Handläggningen i dessa mål är normalt skriftlig, men kommunen kan ha varit vid fastigheten för att fotografera och anteckna sina iakttagelser. Om du begär ut en kopia av kommunens akt så kan du se hela det underlag som kommunen har i ärendet, och kan lättare bemöta vad de nu gör gällande.

    Önskar dig lycka till Jan!

    Lisa Kylenfelt

    Jurist, Ludvig & Co

    Ställ din fråga till våra experter!

    ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

    Elenore Wallin, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: ekonomicoach@atl.nu

    Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: juristen@atl.nu

    Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: lantbruksfragan@atl.nu

    Relaterade artiklar

    Till toppen