Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 14 augusti

    Ekobönderna satsar på utvecklad vallodling - för att slippa sojan

    Coronapandemin har satt fokus på att ekologisk animalieproduktion ofta är beroende av importerad soja.

    Priset på sojan har skjutit i höjden och fått djurbönder att ifrågasätta om den är nödvändig.

     Johan Daniels och Fredrik Jansson har båda funderingar om hur vall kan ersätta inköpt proteinfoder. Fredriks djur får endast vall och Johan funderar på att ta steget.
    Johan Daniels och Fredrik Jansson har båda funderingar om hur vall kan ersätta inköpt proteinfoder. Fredriks djur får endast vall och Johan funderar på att ta steget. FOTO: privat

    Johan Daniels i Hansjö, nära Orsa, är ekologisk mjölkbonde med en snittavkastning på 10 500 kilo ECM, och siktet ställt mot 11 000 kilo, på sina 100 kor i robotmjölkning.

    Sedan kraftfoderpriset gått i höjden under våren överväger han ett byte av strategi.

    – Om jag tar bort allt koncentrat kan jag acceptera lägre avkastning, kanske låta den sjunka till 9 000–9 500 kilo mjölk. Det ser lovande ut när jag räknar på det men jag har inte vågat ta steget ännu, säger Johan Daniels.

    Allt proteinfoder och hälften av spannmålsbehovet köps in till gården, tillgången på areal är den begränsande faktorn.

    Grovfodret är grunden

    Grovfoder av hög kvalitet lägger grunden för den höga avkastningen. Vallen skördas tre gånger om året. Näringsvärdet på tredjeskörden i fjol låg på 11,1 megajoule i energivärde och 175 gram smältbart råprotein.

    – Jag siktar egentligen inte på vrålhöga proteinvärden i vallen, jag är mer ute efter att maximera energivärdet. I vallen blir det inte den sortens protein som behövs för riktigt hög avkastning, säger Johan Daniels.

    Johan tog över föräldragården för ett par år sedan och känner sig ännu ”inte så varm i kläderna” att han vågar ta alltför stora risker.

    Våldsamma fakturor

    Men stegringen av priset på de ekologiska fodermedlen har fått honom att tänka till.

    – Fakturorna på kraftfoder är våldsamma nu, det blir bara att byta pengar. För ekologiskt är kilopriset på kraftfoder högre än mjölkpriset, säger Johan Daniels.

    Inom ekologisk nötköttsproduktion är det något enklare att utforma en produktionsmodell utan inköpt proteinfoder. Men det kräver en genomtänkt vallstrategi.

    Endast vallfoder

    Fredrik Jansson, Kravcertifierad bonde på Ribbingebäcks gård i Järlåsa, mellan Heby och Uppsala, använder inte proteinkoncentrat men inte heller spannmål till sina köttdjur.

    – Nej, jag driver djurproduktionen på vall, säger Fredrik.

    Han har en expanderande dikohållning med kor av lätt köttras och för närvarande runt 25 kalvningar per år. Kalvarna föds upp till slakt över två betessäsonger, vilket innebär att tjurkalvarna kastreras. Vissa år köper han in ytterligare ett 50-tal kalvar och även de föds upp till slaktmognad på grovfoder. Fredrik brukar 370 hektar åker, där 70 hektar är vall till de egna djuren, i övrigt odlas spannmål, oljeväxter samt vall för avsalu.

    40 procent baljväxter

    Sedan några år tar Fredrik tre vallskördar i stället för två och han har en hög andel baljväxter, 40–45 procent, i vallen. På de lättare jordarna är det klöver, lusern och gräs i blandningen, på de styvare enbart klöver ihop med gräsen.

    – Då blir proteinhalten alltid bra. När det gäller energi siktar jag på att ligga mellan 10,5 och 11 megajoule, säger han.

    Vallen gödslas inte, det skulle gynna gräsen på baljväxternas bekostnad, och vallen får ligga två eller tre år beroende på om klöverandelen är någorlunda intakt.

    – Egentligen intensifierade jag vallodlingen för att få ner ogrästrycket i växtföljden och då fick jag bättre vallfoder på köpet, säger Fredrik Jansson.

    Vall och spannmål räcker

    Nötkreatur kan producera mjölk på enbart vallfoder och spannmål.

    Det visar ett tvåårigt försök på SLU där två Kravanpassade foderstater jämfördes på ett 50-tal mjölkkor.

    Korna, som var både holstein och SRB, delades i två grupper. Båda grupperna hade god tillgång på bete sommartid, fri tillgång till vallfoderensilage under vintern och de fick också kraftfoder baserat på avkastningen. Men i den ena gruppen bestod kraftfodret bara av spannmål, medan den andra gruppen också fick protienkoncentrat.

    Kogruppen som enbart fått vallfoder och spannmål avkastade 9 211 kilo ECM under en 305-dagars laktation, medan korna som också fått protein producerade 9 882 kilo, det vill säga 7 procent mer.

    Med 2016 års priser för ekologisk produktion blev nettot (=mjölk minus foder) högre för foderstaten utan tillsatt proteinfoder. Med priser för konventionell produktion blev nettot bättre för foderstaten med proteinkoncentrat.

    Relaterade artiklar

    Till toppen