Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 26 januari 2018

    Eko kan fördubbla nettot i Skåne

    Den klassiska skånska konventionella växtodlingen slår inte ekokalkylen. Genom att ställa om kan intäkterna öka betydligt, det visar HIR Skånes nya beräkningar.

     Ekonomirådgivare Axel Lundberg och ekorådgivare Per Modig på Hir Skåne har tillsammans räknat fram täckningsbidrag för en sjuårig ekologisk växtföljd som skulle kunna höja netto väsentligt för en i dag konventionell, skånsk växtodlingsgård.
    Ekonomirådgivare Axel Lundberg och ekorådgivare Per Modig på Hir Skåne har tillsammans räknat fram täckningsbidrag för en sjuårig ekologisk växtföljd som skulle kunna höja netto väsentligt för en i dag konventionell, skånsk växtodlingsgård.

    Den första stora omställningsvågen till eko har framför allt bestått av djurbönder där mjölkproducenter dominerat. Men för drygt ett år sedan rapporterade ATL att intresset för att ställa om hade ökat även för rena växtodlingsgårdar i Mellansverige. I Skåne har intresset varit lite svalare på grund av höga skördenivåer och specialgrödor som exempelvis sockerbetor som tidigare genererat ett konkurrenskraftigt täckningsbidrag.

    2 000 kronor mer

    Under året som gått har gapet mellan konventionell och ekologisk spannmål ökat ytterligare till följd av rekordstor efterfrågan på eko. Nya kalkyler från HIR Skåne visar att täckningsbidrag 2 skulle kunna höjas med minst 2 000 kronor per hektar i genomsnitt per år för en konventionell skånsk växtodlingsgård som går över till eko. Med 100 hektar skulle alltså Kravproduktion ge 200 000 kronor mer i intäkter per år baserat på den aktuella prisnivån.

    Resultatet bygger på att den klassiska skånska växtföljden, med höstvete, maltkorn, sockerbetor och höstraps ersätts med en sjuårig ekologisk växtföljd bestående av höstvete, maltkorn (2 gånger), åkerböna, höstraps, rödklöverfrö och gröngödslingsgröda.

    – Den ekologiska växtföljden är robust och vi har inte använt några onödiga glädjesiffror, säger Per Modig, ekorådgivare som tagit fram kalkylen tillsammans med ekonomirådgivare Axel Lundberg.

    Därför ger eko mer

    Tillsammans redovisade de resultaten på HIR Skånes kurs ”Ekonomi och marknad i ekologisk odling” i Hörby. Totalt hamnade täckningsbidrag 2 på cirka 3 900 kronor per hektar för den ekologiska växtföljden. På den klassiska konventionella växtodlingsgården ligger täckningsbidraget i genomsnitt på 1800 kronor per hektar.

    – Ekoväxtföljden är däremot också mer avancerad än den konventionella vilket bidrar till det högre täckningsbidraget, påpekar Axel Lundberg.

    Den ekologiska kalkylen bygger på att inköpt växtnäring i form av pellets (Biofer) används. Här ligger priset på 30 till 40 kronor per kilo kväve jämfört med 8 till 9 kronor per kilo i den konventionella odlingen. I kalkylen förutsätts också att gröngödslingen inte har något annat värde än som förfrukt till nästkommande gröda.

    – Vårt budskap när vi pratar omställning med odlare är att försöka få avsättning för vallen och få tillgång till billigare gödsel från till exempel en granngård. Då kan man få riktigt stora skillnader i kalkylen, säger Per Modig.

    Omställningen inte gratis

    Däremot kostar naturligtvis även själva omställningen pengar vilket inte tagits hänsyn till i kalkylen.

    För att minimera kostnaden för den tvååriga karenstiden gäller det att välja rätt tidpunkt. För en odlare som bestämmer sig för att ställa om kan det vara bra att gå in i karens i juli månad. Årets gröda har därmed odlats med konventionella insatser och kan säljas konventionellt. Både 2019 och 2020 års gröda klassas som andraårskarens vilket betyder att man får sälja foder och utsäde ekologiskt dessa år, men inte livsmedelsgrödor.

    – Därmed slipper du den riktiga dippen där du måste gå in med ekologiska insatser och sälja allt konventionellt, avslutar Per Modig.

    Så har de räknat

    Beräkningarna av täckningsbidrag bygger på normala skördenivåer som exempelvis 9 ton höstvete och 6,5 ton maltkorn per hektar i den konventionella odlingen. Ekoskördarna har uppskattats till 4,5 ton höstvete och 4 ton maltkorn per hektar. På ekorapsen har snittskörden satts till 2 ton per hektar vilket är betydligt lägre än de skördar på runt 4 ton som rapporteras i Mellansverige. Detta beroende på att ett högt skadegörartryck i södra Sverige har drabbat ekorapsen extra hårt de senaste åren. Täckningsbidragen har räknats fram utifrån aktuella priser på marknaden (2018) och speglar inte ett längre perspektiv.

    I täckningsbidrag 2 räknas ersättning för ekologisk produktion in för de grödor som är berättigade till detta. Gårdsstöd och markkostnad ingår inte. Växtföljden bygger på att åkerböna och raps radhackas. Växtnäringen köps in i form av pellets (Biofer).

    LÄS OCKSÅ: Kalkyl: Jämför lönsamhet mellan konventionell och ekologisk odlingLÄS OCKSÅ: Godsets vändning gav ekovinstLÄS OCKSÅ: Plöjning svår fråga i ekoodlingLÄS OCKSÅ: Direktsåddfantast satsar på ekoLÄS OCKSÅ: Dyr gödsel stryper ekomarknadenLÄS OCKSÅ: Ekogödseljätte spår tuff framtid

    Relaterade artiklar

    Till toppen