Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 3 januari 2020

    Egen maskin eller hyra in?

    Ska jag bruka gården med egna maskiner eller låta maskinstationen göra jobbet?

    Frågan får olika svar beroende på var du har din gård, vilken växtodling du bedriver och inte minst vem du är.

    Detta är ett reportage ur Lantmannen nr 11/2020.Vill du läsa mer om tidningen eller teckna en prenumeration? Klicka här!

     Ska man ha egna maskiner eller hyra in? Tidningen Lantmannen reder ut.
    Ska man ha egna maskiner eller hyra in? Tidningen Lantmannen reder ut. FOTO: Hans Dahlgren

    Peter Knutsson driver tillsammans med sonen Johan Knutsson ett lantbruk med 600 hektar växtodling i västra Skåne. Deras huvudspår är att göra fältjobben själva, men inte utan undantag.

    När Knutssons i år gör en satsning på odling av stärkelsepotatis var det inte aktuellt att köpa specialmaskiner.

    – Potatisodlingen är ett projekt som ska utvärderas och vi har lejt in de specialmaskiner som krävs, säger Johan Knutsson.

    Byter så sällan som möjligt

    Med en areal på 600 hektar kan det tyckas självklart att det lönar sig att hålla egen maskinpark. Men Peter har under sina 30 år som lantbrukare räknat noga på produktionskostnader och maskininvesteringar.

    – Jag har väl lite intresse för både maskiner och ekonomi. Och ibland, om jag lejt för någon körning, har jag blivit lite besviken och tänkt att det där kunde vi ha gjort själva dubbelt så bra men till halva kostnaden, säger Peter Knutsson.

     Både far och son Knutsson (längst till vänster respektive längst till höger) är mark- och växtagronomer med stort maskinintresse. Håkan Rosenqvist, i mitten, är ekonomagronom men har även doktorerat i ekonomi.
    Både far och son Knutsson (längst till vänster respektive längst till höger) är mark- och växtagronomer med stort maskinintresse. Håkan Rosenqvist, i mitten, är ekonomagronom men har även doktorerat i ekonomi. FOTO: Hans Dahlgren

    Målet är att byta maskiner så sällan som möjligt; ett alltför snabbt byte tenderar att premiera maskinhandlaren mer än bonden; det är Peters erfarenhet.

    Ska det vara långt mellan affärerna gäller också att sköta maskinerna väl.

    Och maskinunderhåll kommer väl till pass för att skapa arbete under lågsäsong.

    – Vi behöver ha en anställd på gården, fast egentligen inte på vintern. Men folk vill förstås ha jobb året om och då är maskinunderhåll bra arbetsutjämning, säger Johan Knutsson.

    Köper in tjänster istället

    Håkan Rosenqvist är också lantbrukare i västra Skåne, men det huvudsakliga inslaget i hans företag är att forska och konsulta kring olika aspekter av lantbruksekonomi. Han brukar också 100 hektar jordbruksmark, varav cirka 70 hektar ingår i växtföljden med spannmål, oljeväxter och sockerbetor.

    Fram till för något år sedan gjorde Håkan Rosenqvist huvuddelen av fältjobben själv med egna maskiner. Det har han slutat med. Nu köper han in tjänsterna.

    – Jag skulle inte kunna ha den moderna tekniken till en rimlig kostnad på mina 70 hektar. Genom att samarbeta med en större gård har jag fler maskiner att välja på, säger Håkan Rosenqvist.

     Tröskan köptes ny 2011.
    Tröskan köptes ny 2011. FOTO: Hans Dahlgren

    När affärerna ska redas ut ligger listpriserna från Maskinkalkylgruppen till grund för uppgörelsen. Han samarbetar med samma entreprenör och söker inte alltid efter den som håller lägst pris.

    – Det är inte alltid störst vinst med att anlita den som är billigast. Det kan finnas teknikskillnader, ny teknik är ofta dyrare, som motiverar prisskillnad. En annan fördel med ett fast samarbete är att entreprenören lär känna mina fält och jag behöver inte visa allt, säger Håkan Rosenqvist.

    Flexibiliteten att kunna matcha rätt redskap med rätt arbete ökar om man anlitar entreprenörer. Men det går att vara mer snabbfotad om man har maskinerna själv.

    – Vi har ganska varierande jordar. Om man plöjer på ett och samma fält går det att så direkt på en del av fältet, på en annan del behöver det harvas och på en annan köras med cross-killvält innan vi kan så. Då går det snabbt att köra hem och hämta rätt maskin när man har egna maskiner, säger Johan Knutsson.

     Trotjänare i beredskap.
    Trotjänare i beredskap. FOTO: Hans Dahlgren

    Kunna köra precis när de vill

    Om jobbet inte görs vid optimal tidpunkt uppstår en läglighetskostnad. En feltajmad bearbetning på en lerjord eller en försenad sprutning mot bladlöss kan snabbt sänka nettot på årets odling.

    Knutssons anlitade tidigare en maskinstation som spred flytgödseln med utläggare. Men den kunde inte alltid komma till gården vid rätt tillfälle och utfallet blev inte det förväntade. Då valde de att köpa en gödseltunna och köra själva.

    – Det blir mer packningsskador med tunnan, men vi kan göra jobbet precis när vi vill, säger Peter Knutsson.

    Läglighetskostnaderna anses bli större när maskinstationer ska göra jobbet, fastän de kör med hög kapacitet när de väl kommer.

    – Men vi drar också på oss läglighetskostnader. Vi kan bara vara på ett ställe med maskinen samtidigt. Då kan en maskinstation, som kommer med många maskiner samtidigt, göra jobbet snabbt, säger Peter Knutsson.

    Han räknar noga på gårdens maskinkostnader, beaktar alternativkostnader för kapitalet och värderar olika avskrivningsalternativ.

    – Det finns två typer av värdeminskning. Dels värdeminskningen som beror på förslitningen, men du har också en värdeminskning på grund av utvecklingen. Du har inte samma teknikutveckling på en harv som på en tröska, säger Peter Knutsson.

    Maskinkostnaderna, inklusive föraren, sätter han sedan in i efterkalkylen på grödorna. Naturligtvis för att följa upp utfallet, men också för att ha ett underlag att utgå från när han ska lägga ett bud på arrende eller köp av tillskottsmark.

    Det är kostnaden för att utföra ett visst arbete som är intressant. Om en maskinaffär är lönsam är svårt att beräkna.

    – Det vet jag egentligen inte förrän jag har sålt maskinen. Innan dess är det bara antaganden, säger Peter Knutsson.

     Sprutan, med tank på 6 000 liter och ramp på 36 liter, köptes 2013.
    Sprutan, med tank på 6 000 liter och ramp på 36 liter, köptes 2013. FOTO: Hans Dahlgren

    Alternativkostnad med avskrivna maskiner

    Maskinparken binder ett stort kapital och kapital kan alltid användas på flera sätt. Därför har betalda och avskrivna maskiner en alternativkostnad, även om maskinen inte syns i balansräkningen.

    – Om jag letar efter fördelar med egna maskiner kan jag tänka mig dem som en kudde i resultatutjämnande syfte. Går det dåligt ett år så har du maskinerna, den som inte har det måste ut med hela kostnaden i alla fall, säger Peter Knutsson.

    Håkan Rosenqvist håller med:

    – Det stämmer så länge du inte har lånefinansierat maskinerna och måste amortera. En avskrivning påverkar ju inte likviditeten.

    För att över huvud taget ha möjligheten att anlita en maskinstation måste det finnas entreprenörer som erbjuder rätt maskiner. I Skåne finns det i allmänhet gott om maskinstationer, men att få tag på någon som erbjöd körslor i potatis var ändå inte helt enkelt.

    – Nu anlitar vi en odlare som har ungefär en timmes körning hit. Om vi ska fortsätta med potatisen är det en fråga vi måste hantera, säger Peter Knutsson.

     Fördjupning i maskinekonomi.
    Fördjupning i maskinekonomi. FOTO: Hans Dahlgren

    Nytt eller begagnat?

    Knutssons köper traktorer, tröska och de flesta andra maskiner nya, men tvekar inte att slå till på begagnat när tillfället är det rätta. I fjol köpte de en självgående sexradig betupptagare av märket Kleine. Den ersatte en treradig bogserad maskin.

    – Det här var ett spontaninköp. Maskinen är 20 år gammal och kostade inte mer än 200 000 kronor, sedan har vi lagt 100 000 kronor i reservdelar på den. Den kan haverera i morgon, så det är en risktagning, men vi tyckte det kunde vara kul att prova med en självgående, säger Peter Knutsson.

    Håkan Rosenqvist påminner om att utbudet på begagnatmarknaden förutsätter att några köper nya maskiner. Storleksrationaliseringen inom lantbruket slår genom även här.

    – När de mindre gårdarna blir färre säljs det också färre nya maskiner i de storlekarna. Och då blir utbudet av begagnat mindre, säger Håkan Rosenqvist.

     Peter Knutssons strategi är att byta maskiner så sällan som möjligt. Det blir en del timmar i verkstaden för att maskinerna ska hålla länge.
    Peter Knutssons strategi är att byta maskiner så sällan som möjligt. Det blir en del timmar i verkstaden för att maskinerna ska hålla länge. FOTO: Hans Dahlgren

    Seg traktorutveckling jämfört med pris

    Teknikutvecklingen inom jordbruket har sitt pris och det är förstås stigande. Peter, som har några decenniers erfarenhet av att handla och använda lantbruksmaskiner, tycker inte att lantbrukaren alltid får full utväxling av prislappen i ny och funktionell teknik. På sprutor och mineralgödselspridare har det hänt en del de senaste åren, men traktorutvecklingen i relation till priset är han inte imponerad av.

    – En traktor idag ser i stort sett ut på samma sätt som för fem år sedan, men priset kan vara 50 procent högre. Varför det? Även maskinbranschen måste effektivisera som vi får göra. En traktor som säljs i dag borde vara billigare än för fem år sedan, säger Peter Knutsson.

    Maskinekonomi i all ära men den viktigaste faktorn att räkna med är maskinintresset.

    – Man får inte vara rädd för att pilla själv. Det går att göra jättekalkyler, men i grunden handlar det om att du är intresserad av att skruva på maskinerna, säger Peter Knutsson.

    Detta är ett reportage ur Lantmannen nr 11/2020.Vill du läsa mer om tidningen eller teckna en prenumeration? Klicka här!

    Företaget

    Peter Knutsson och Johan Knutsson omsätter cirka 15 miljoner i två enskilda firmor.

    Växtodling omfattar 600 hektar jordbruksmark, varav 350 hektar arrenderas.

    Grödor 2020: 23 hektar åkerböna, 60 hektar sockerbetor, 35 hektar rödsvingel, 10 hektar potatis, 50 hektar maltkorn, 20 hektar konservärt, 255 hektar höstvete, 92 hektar höstraps, 43 hektar havre, 6 hektar salix, samt skyddszoner och slåtteräng och trädor.

    I övrigt finns det slaktgrisproduktion, tuppkycklinguppfödning samt snöröjning och halkbekämpning i företagen.

    Sysselsatta: Tre personer inklusive ägarna.

    Håkan Rosenqvist

    Driver ett lantbruk med 100 hektar jordbruksmark, varav 70 hektar ingår i växtföljden.

    Odlar höstvete, höstraps och sockerbetor. Övrig areal används för vall, salix och träda.

    Är verksam som fristående ekonomikonsult i samma firma som lantbruket.

    Så mycket kostar maskinen att använda

    Maskinens fasta kostnaderna är värdeminskning (avskrivning), ränta, förvaring och försäkring. De fasta kostnaderna slås ut på det antal timmar som maskinen används varje år.

    Underhåll är en rörlig kostnad. Underhållskostnader kan variera mellan åren, men försök göra en rimlig prognos.

    Även kostnaderna för maskinförare, traktor (om maskinen är traktordriven) och drivmedel är rörliga kostnader.

    Summera de fasta kostnaderna per timme med de rörliga kostnaderna per timme så får fram maskinens totalkostnad per timme.

    Källa: Maskinkalkylgruppen, www.maskinkostnader.se

    Maskinkostnader inklusive förare för att odla ett hektar vete efter raps 2019

    Arbetsmoment: Knutsson / Rosenqvist

    Bearbetning med tallrikskultivator 300 / 245

    Bearbetning med kultivator 300 / 468

    Sådd med bearbetande såmaskin 500 / 350

    Vältning 150 / 169

    Gödsling 150 / 116

    Sprutning 150 / 112

    Tröskning 1 000 / 849

    Knutssons kör med egna maskiner. Deras maskinkostnader är beräknade med vinst/riskmarginal. Håkan Rosenqvists kostnader baseras på Maskinkalkylgruppens siffror där inte vinstmarginal ingår.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen