Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 8 maj

    Efter kritiken – så ska kycklingbranschen rädda marknaden

    Under våren har det rapporterats om allvarliga brister på Guldfågelns slakteri på Öland. Men branschorganisationen Svensk Fågel tycker att bilden behöver nyanseras.

    – Utomlands är man otroligt imponerad över svensk kycklingproduktion, säger VD Maria Donis.

     Maria Donis är VD för Svensk Fågel och beskriver svensk fågelproduktion som ett internationellt föredöme.
    Bild 1/2 Maria Donis är VD för Svensk Fågel och beskriver svensk fågelproduktion som ett internationellt föredöme. FOTO: Jessica Björkwall Mynewsdesk
     Svensk kycklinguppfödning lockar besökare från hela världen, enligt Maria Donis.
    Bild 2/2 Svensk kycklinguppfödning lockar besökare från hela världen, enligt Maria Donis. FOTO: Sven Persson/Swelo Photo

    I mars rapporterade SVT om att det varje dag kommer in i snitt 1 800 kycklingar med brutna vingar till Guldfågelns slakteri på Öland. Detta enligt Livsmedelsverkets beräkningar, som dock medger att siffrorna är svårtolkade.

    Därtill ska minst tio kycklingar inte ha avblodats korrekt på slakteriet förra året. Det framkom vid fyra olika rutinkontroller genomförda av Livsmedelsverkets veterinärer.

    Svensk Fågels VD Maria Donis ser allvarligt på bristerna. Hon betonar dock att den ökade förekomsten av brutna vingar först upptäcktes via Svensk Fågels eget övervakningsprogram, som funnits sedan 2007. Upptäckten gjordes i fjol, varpå Livsmedelsverket följde upp med egna kontroller, enligt Maria Donis.

    Nu försöker Guldfågeln, inom ramen för ”Projekt vingar”, tillsammans med bland annat Svensk Fågel identifiera var i produktionskedjan vingskadorna uppstår.

    Fler skador utomlands

    Enligt Maria Donis är dock vingskador förhållandevis få i Sverige. I vissa länder har uppåt 12 procent av fåglarna sådana skador när de lastas för hand, enligt forskning. Samma siffra för Sverige är långt under 1 procent, säger hon.

    Vad gäller de kycklingar som inte avblodats på rätt sätt har slakteriet på Öland vidtagit flera åtgärder för att det inte ska upprepas, betonar Maria Donis. Hon beklagar händelsen, men tycker inte att branschen ska svartmålas utifrån enskilda misstag.

    – Man måste ge en ärlig bild av produktionen och inte antingen utmåla den som en Sörgårdsidyll eller som en brutal broilerindustri. Inget av det är överenstämmigt med traditionell svensk kycklinguppfödning.

    Däremot är djurvälfärden, djurhälsan och livsmedelssäkerheten i svensk kycklingproduktion mycket hög, menar hon, och klimat- och hållbarhetsarbetet mycket ambitiöst, enligt Maria Donis.

    – Folk från hela världen kommer till Sverige för att se hur vi jobbar med kycklinguppfödning. Och min bild är att de blir otroligt imponerade över vår höga kvalitet och låga antibiotikaanvändning, säger hon.

    Tufft med lönsamheten

    Förbrukningen av fågelkött har dessutom ökat med 34 procent i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Men många svenska kycklingbönder har det ändå tufft med lönsamheten och läget har förvärrats i foderbristens spår. Samtidigt köper krogar och restauranger fortsatt mer importerad kyckling, som är billigare än den svenska.

    – Vi kan inte dumpa priserna om vi ska upprätthålla den höga kvaliteten vi har i dag och uppfylla de tuffa kraven, säger Maria Donis.

    Sedan i november 2018 råder det nya tuffare upphandlingskrav på kyckling vad gäller antibiotikaanvändning och bedövningsmetoder. Något som även kan få till exempel storhushåll att köpa mer svensk kyckling, tror Maria Donis.

    Svensk kycklingförbrukning 2018

    I fjol förbrukade svenskarna i snitt 22,1 kilo fågelkött per person, vilket även inkluderar importerat fågelkött.

    Det var en minskning från året innan, 23,3 kilo, och en ökning från till exempel 2010, då förbrukningen låg på 18,4 kilo.

    Per capita låg förbrukningen på 22,1 kilo fågelkött i fjol, motsvarande cirka 28 procent av den totala köttförbrukningen.

    Nästan 70 procent av det fågelkött som förbrukades 2018 var svenskproducerat. Samma siffra 2012 var jämförelsevis knappt 65 procent.

    Mellan 1995-2018 ökade förbrukningen av fågelkött med 34 procent i Sverige.

    Kycklingproduktion 2018

    Totalt producerade Svensk fågels medlemsföretag 97 miljoner matkycklingar under 2018, jämfört med 99 miljoner året innan.

    Svensk Fågels medlemmar ökade sin kycklingförsäljning med knappt 1 procent hela landet.

    Samtidigt minskade kycklingimporten med 3,8 procent. Största importländer är Danmark följt av Holland och Tyskland.

    Fakta: Svensk Fågel

    Relaterade artiklar

    Till toppen