Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 8 april

    Efter kritiken: Bättre villkor för vallfröodlare

    Kritiken mot uppköparna gav resultat. I år har villkoren för att odla vallfrö förbättrats, med högre priser och en justerad branschöverenskommelse.

     För vallfröskörden 2020 är det framför allt priserna på timotej (bilden) och ängssvingel som höjts.
    För vallfröskörden 2020 är det framför allt priserna på timotej (bilden) och ängssvingel som höjts. FOTO: Marcus Frennemark

    Lars-Johan Merin, ordförande för Sveriges Frö- och oljeväxtodlare (SFO), riktade förra året svidande kritik mot svenska fröfirmor. Den bestod dels i att odlarna inte fick bättre betalt för sitt frö trots att de sedan några år tillbaka tagit på sig en större kostnad för hanteringen av fröråvaran, dels i att priserna inte speglade den efterfrågan på frö som fanns på marknaden.

    Vid prissättningen av 2020 års skörd i januari i år höjdes priserna på vissa arter, medan andra förblev oförändrade. Det är framför allt priserna på timotej och ängssvingel som har höjts.

    ­– Vi är glada för det, säger Lars-Johan Merin och tillägger:

    – Hade inte den här höjningen gjorts så hade det nog blivit problem att lägga ut odling.

     Lars-Johan Merin, ordförande för Sveriges Frö- och oljeväxtodlare.
    Lars-Johan Merin, ordförande för Sveriges Frö- och oljeväxtodlare. FOTO: Göran Berglund

    Som ATL tidigare berättat valde vissa lantbrukare att pausa sin fröodling, bland annat på grund av att lönsamheten inte varit tillräcklig i förhållande till de risker som odlingen innebär. Lantbrukarnas val att odla vallfrö påverkas också av konkurrensen från andra grödor, framhåller Lars-Johan Merin.

    – Viktningen mot gräsfrö kommer nog inte att bli så stor när vi har goda priser på oljeväxter och en uppsida på spannmål också. Gräsfrö har en rätt så stor konkurrens i grödportföljen, säger han.

    Men enligt Johannes Åkerblom, chef för växtodling på Lantmännen, ökar företagets utlagda fröareal både i år och 2022. Hela ökningen drivs av efterfrågan på frö från utlandet.

    – Marknaden växer inte i Sverige totalt sett, utan där vi ser en tillväxt är på exportmarknaden, säger Johannes Åkerblom.

     Johannes Åkerblom, chef för växtodling på Lantmännen.
    Johannes Åkerblom, chef för växtodling på Lantmännen. FOTO: Malin Eborn

    Han upplever inte att det generellt har varit svårt att få lantbrukare att odla frö åt Lantmännen.

    – Att vi har gått ut och sökt lantbrukare är framför allt för att vi har velat öka odlingarna. När det gäller utläggen vi nu har gjort, det som ska sås nu i vår och skördas 2022, har vi lagt ut ungefär det vi har haft önskemål om. Det har varit lite motigare när det gäller konventionell vit- och rödklöver och anledningen till det är avsaknad av växtskyddsmedlet Reglone.

    Prispress på ett par arter

    Frögrödorna som sås i vår och skördas nästa år prissätts inte förrän 2023. Hur prisläget ser ut då är svårt att sia om, enligt Johannes Åkerblom.

    – Allt kan hända, men nu ser priset rätt stabilt ut. Det är ett par arter det är prispress på, till exempel hundäxing. Glädjande är att ekopremierna för frö är fortsatt starka.

    Förutom att det skett vissa prisförändringar har odlarföreningen och fröföretagen antagit en justerad branschöverenskommelse.

    – Förändringarna i branschavtalet som börjar gälla skörd 2021 syftar till att premiera kvalitet ännu tydligare, vilket är viktigt både för lantbrukaren och Lantmännen, säger Johannes Åkerblom.

    Exempel på förändringar är att odlare får mer betalt för att lagra varan längre, att det införs en ersättning för att torka varan ned till 11 procent eller därunder, samt att lägre renhet medför en högre kostnad för odlaren.

    Avdragen för förekomst av problemogräs i varan är oförändrade. Men hönshirs har tillkommit på listan över ogräs som ger avdrag.

    Avdragen är betydligt högre än i exempelvis Danmark.

    – Man kan fråga sig om det är rätt att ålägga sig själv så hårda krav, men i Danmark håller man på att förlora kontrollen över problemogräs, till exempel råttsvingel. Vi vet inte än om vi lyckas hejda det i Sverige, men vi har insett det i tid och vi har satt upp ett antal åtgärder. Det kan vara en konkurrensfördel för svenskt frö att det är ett kvalitetsfrö. Men den kvaliteten måste betala sig för att man ska vilja vara svensk fröodlare, säger Anneli Kihlstrand, vd för SFO.

    Hon fortsätter:

    – Nu har vi fått nya villkor på plats som är aningen bättre, men i grund och botten måste det vara bra betalt för frö. Det har vi sagt med all önskvärd tydlighet. Firmorna har hörsammat det och tagit steg i den riktningen redan för skörd 2020.

     Anneli Kihlstrand, vd Svenska Frö- och oljeväxtodlarna.
    Anneli Kihlstrand, vd Svenska Frö- och oljeväxtodlarna. FOTO: Hans Dahlgren

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen