Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 30 november 2020

    Dags att släppa in korna i Vretas nya ladugård

    Vreta.

    Efter tio månader och åtskilliga miljoner står Vreta Utbildningscentrums nya ladugård på plats. Den rymmer något färre djur men betydligt mer teknik.

    Det är bara några dagar kvar innan skolans kor ska släppas in i den nya ladugården och men ännu är inte allt klart. Skolans personal jobbar med att lära sig datorsystemen och det skruvas bland annat på den nya mjölkroboten och fodermixen. Men mycket är på plats.

     Om några dagar måste skyliften vara ute för då ska korna flyttas in i Vretaskolans nya ladugård.
    Om några dagar måste skyliften vara ute för då ska korna flyttas in i Vretaskolans nya ladugård. FOTO: Mikael Marklund
     Golvet är gummiklätt med avlånga hål där gödsel och urin ska fösas ner.
    Golvet är gummiklätt med avlånga hål där gödsel och urin ska fösas ner. FOTO: Mikael Marklund

    De första ungdjuren står och tuggar i sina bås och verkar inte bry sig nämnvärt om gnistregn från sliprondeller eller byggslammer.

    Den 2 december ska de 27 kvigor som överlevde branden och som nu har kalvat in flyttas dit, och den nya mjölkroboten tas i drift för första gången. Där finns också en mjölkgrop, eller kanske rättare sagt en mjölkbrygga, där korna går upp.

    – Det blir bättre arbetsmiljö och förhoppningsvis mindre risk för halkolyckor, säger Jan Wretemark, som är skolans driftsledare.

    Går ner i antal djur

    Den delen ska bara användas för att eleverna ska lära sig grundläggande mjölkningsrutiner och hur ett tomt juver känns.

     Nu ska ungdjuren få sällskap. De kvigor som överlevde branden har kalvat in och ska flytta in den nya ladugården.
    Nu ska ungdjuren få sällskap. De kvigor som överlevde branden har kalvat in och ska flytta in den nya ladugården. FOTO: Mikael Marklund
     Än så länge är det gott om plats i den nya ladugården. Men snart ska det finnas ett 60-tal mjölkkor och ungdjur här.
    Än så länge är det gott om plats i den nya ladugården. Men snart ska det finnas ett 60-tal mjölkkor och ungdjur här. FOTO: Mikael Marklund

    Ladugården som brann ner i januari i fjol hade också två mjölksystem. Dels fanns där en båsdel med 42 kor och en lösdrift med mjölkgrop med ett 60-tal kor.

    – Eftersom den nya ladugården kommer att ha totalt omkring 60 mjölkande kor så går vi ner i antal, säger Jan Wretemark.

    Den begränsande faktorn är roboten som inte har mer kapacitet. Helst hade han av rent ekonomiska skäl sett att det stått två robotar i ladugården och djurantalet varit större.

    – Men det är Region Östergötland som bestämmer och då blev det så här.

    Skulle det bli grönt ljus för en expansion är det dock enligt Jan Wretemark förhållandevis enkelt.

    – Det finns plats för den och mer kor också bara vi flyttar ut ungdjuren.

     Mjölkgropen är en brygga. Den ska användas periodvis när eleverna ska lära sig mjölka. Men den dagliga produktionen sköter roboten.
    Mjölkgropen är en brygga. Den ska användas periodvis när eleverna ska lära sig mjölka. Men den dagliga produktionen sköter roboten. FOTO: Mikael Marklund
     Det fattas lite jobb innan det går att släppa in korna i den nya roboten.
    Det fattas lite jobb innan det går att släppa in korna i den nya roboten. FOTO: Mikael Marklund

    Både roboten och mjölkutrustningen till bryggan kommer från De Laval.

    – Men det kunde lika gärna blivit något annat märke. Vi stod bara för kravspecifikationen sedan var det regionens upphandlare som skötte resten.

    Och där, från regionens upphandlare, har många lantbrukare en hel del att lära menar han:

    – De har inte snöat in på något märke från start. Ska det köpas en traktor har de inte bestämt om den ska vara röd eller grön från början utan utgår från en kravspec på maskinen och väljer den som uppfyller den till lägsta pris. Ibland gör vi dock avsteg för att vi av pedagogiska skäl vill visa eleverna en variation av exempelvis traktormärken.

     Sex kor åt gången får plats på mjölkbryggan.
    Sex kor åt gången får plats på mjölkbryggan. FOTO: Mikael Marklund
     Jan Wretemark var elev på Vretaskolan 1985. Sedan 1992 har han jobbat på skolan och är nu sedan flera år driftledare där.
    Jan Wretemark var elev på Vretaskolan 1985. Sedan 1992 har han jobbat på skolan och är nu sedan flera år driftledare där. FOTO: Mikael Marklund

    Gödselrobot som inte stör

    Ett transpondersystem med tre foderstationer plus kraftfoder i roboten ska se till att varje ko får optimalt med foder beroende på var i laktationen hon befinner sig.

    – Det har vi valt för att få några extra kilo mjölk till och för att våra elever ska lära sig jobba med den nyaste tekniken.

    På golvet ligger tjocka gummimattor med hål för gödsel och urin. En gödselrobot sköter skrapjobbet i stora delar av ladugården utan att irritera korna allt för mycket enligt Jan Wretemark:

    – Den för inte något väsen och djuren vänjer sig fort. Och den är dessutom rätt stryktålig.

    Den lilla mängd fastgödsel som blir från ströbädd till småkalvar, kalvningsboxar och sjukboxar kommer läggas i växlarflak och sedan köras bort till en platta en knapp kilometer bort. Vilket har två fördelar enligt Jan Wretemark. Dels ska det förhoppningsvis innebära betydligt färre flugor och dels får eleverna på transportprogrammet skarpa uppgifter att sköta med kroklastbilen.

    – Och det gillar de.

     Gödselroboten vid laddstationen. Den sköter hela ladugården förutom ungdjursavdelningen.
    Gödselroboten vid laddstationen. Den sköter hela ladugården förutom ungdjursavdelningen. FOTO: Mikael Marklund

    Okänd prislapp

    I taket lyser ledlampor med ett speciellt, lite blåaktigt sken, som djuren ska uppskatta. Ladugården är självdragsventilerad men det finns fläktar för cirkulationen. Den är också till vissa delar uppvärmd med hjälp av fjärrvärme.

    – Det är nog inte så vanligt, säger Jan Wretemark.

    Hur mycket den nya anläggningen kostat vet ingen på skolan.

    – Vi är bara arrendatorer, säger Jan Wretemark.

    På skolan hade man gjort beräkningen för bygget som landade på någonstans runt 18 miljoner kronor.

    – Fast det blev långt mycket dyrare har vi fått veta i alla fall, säger Jan Wretemark.

    Men i det långa loppet ska det vara lönsamt.

    – Vi får helt andra driftskostnader, lägre energiförbrukning, färre manstimmar när det inte är undervisning – det handlar om stora summor. Bäst av allt är att vi kan undervisa eleverna i en mycket modern pedagogisk undervisningsladugård.

    Vreta Utbildningscentrum

    Huvudman är Region Östergötland. Skolans naturbruksprogram har tre inriktningar, lantbrukseleverna är totalt 100 stycken, hästutbildningen har 90 elever och skog 50. Flest elever har fordonsprogrammet, 154 stycken, och minst har trädgårdsutbildningen med mark- och entreprenadinriktning, 10 stycken, här är det dock bara två årskurser, övriga har tre.

    Vretabranden

    O3.32 på morgonen den 15 januari i år kom larmet till räddningstjänsten efter att branden upptäckts av två elever.

    Nio enheter från Linköping och Norrköping hade vid 07-tiden fått branden under kontroll där samtliga mjölkkor och småkalvar gick förlorade – sammanlagt omkring 130 djur.

    Brandutredningen har bara kommit fram till att inget tyder på att den var anlagd och att den startade i en del av byggnaden där det fanns elcentral, mjölkrum, disk och tvättmaskiner samt mycket annan elteknik.

    Mer om branden:Rektorn: ”Branden hade kunnat bli ännu värre”ATL TV: Så slog branden i VretaDå ska Vretas nya ladugård vara inflyttningsklarEfter skolbranden: Nu pågår markarbetena för fullt

    Men tur i oturen var dels att inga andra byggnader gick förlorade trots att det blåste kraftigt under katastrofnatten och dels att det redan fanns långt gångna planer på att ersätta den nedbrunna ladugården som var byggd 1974 och renoverad under 1990-talet med en ny. Ritningarna fanns redan.

    De enda förändringarna från ursprungsplanen var att den nya ladugården byggdes där den gamla stod, inte bredvid som det var först tänkt och att hela anläggningen spegelvändes för att det skulle fungera bättre med ensilagehanteringen.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen