Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 19 februari

    97 kor brann inne – så byggde de upp stallet igen

    Linköping

    I februari 2017 hände det som inte får hända - ladugården på Lerbåda Västergård stod i brand och 97 kor brann inne. Nu berättar ägarna om hur de byggt upp dikoproduktionen efter att nästan hela besättningen försvunnit över en natt.

     Lerbåda Gårds stall brann ner 2017 och är uppbyggt igen. ”Det är tuffare än vad man tror att gå i genom något sådant”, säger Thomas Palmqvist (till höger) som driver dikoproduktionen tillsammans med sonen Marcus Cederborg.
    Lerbåda Gårds stall brann ner 2017 och är uppbyggt igen. ”Det är tuffare än vad man tror att gå i genom något sådant”, säger Thomas Palmqvist (till höger) som driver dikoproduktionen tillsammans med sonen Marcus Cederborg. FOTO: Ellinor Eke-Göransson

    När ATL besöker gården utanför Linköping är det nästan fyra år sedan ladugården stod i brand. I kafferummet hänger tavlor på ett stort gäng kor ute på bete. Bara tre av dem finns kvar i dag.

    – Det där är Boxarn. Det är den kviga som pappa mötte på väg in i gamla ladugården när det brann. Hon är väldigt social, berättar Marcus Cederborg.

     Marcus Cederborg och hans pappa Thomas Palmqvist förlorade nästan hela besättningen över en natt – bara 7 kor överlevde branden.
    Marcus Cederborg och hans pappa Thomas Palmqvist förlorade nästan hela besättningen över en natt – bara 7 kor överlevde branden. FOTO: Niklas Luks/TT

    När vi möter Boxarn i stallet syns det att öronen är brännskadade. I stort sett hela besättningen förlorades i branden.

    – Ibland när jag tittar ut genom fönstret ser jag fortfarande den gamla ladugården. Det är lite läskigt, säger Thomas Palmqvist, pappa till Marcus.

     Boxarn var en av de totalt sju kor som räddades undan branden. Hon har brännskador längst ut på öronen.
    Boxarn var en av de totalt sju kor som räddades undan branden. Hon har brännskador längst ut på öronen. FOTO: Ellinor Eke-Göransson

    ”Hela himlen var orange”

    Natten då det hände vaknade Marcus Cederborg av ett samtal från sin mamma som sa att ladugården brann.

    – Jag tänkte direkt att det är nog en liten brand, det kan inte vara så farligt.

    Men när han närmade sig gården dök allt fler brandbilar upp.

    – När jag kom upp på stora vägen hade hela himlen färgats orange. Min enda tanke var att jag skulle hinna dit och få ut djuren men när jag kom fram såg jag att det i stort sett redan var kört.

    Det blåste kraftigt den natten och vinden fick elden att sprida sig fort. Tre kor lyckades ta sig ut på egen hand och Thomas Palmqvist sprang in i stallet och fick ut fyra till.

    – Jag kunde inte sova alls i början utan var ute och letade efter korna på nätterna. Det var nästan skönt att ha något att göra.

     Lerbåda gårds nya ladugård. ”Möjligen hade vi tagit bort djupströbäddarna helt om vi fick ändra något i det nya stallet, det är väldigt tidskrävande”, säger Marcus Cederborg.
    Lerbåda gårds nya ladugård. ”Möjligen hade vi tagit bort djupströbäddarna helt om vi fick ändra något i det nya stallet, det är väldigt tidskrävande”, säger Marcus Cederborg. FOTO: Ellinor Eke-Göransson

    Självklart att bygga nytt

    Stallet som brann ner var en träladugård byggd i slutet av 1800-talet som byggdes om 1999 till spaltavdelning för tjurar och djupströbädd för dikorna.

    – Vi fick höra att branden uppstått från en kabel som var spikad på en timmervägg. Efter lite rörelse och spänningar i koppartråden bildades en gnista som ihop med syre och damm antände. Sedan hjälpte det inte att vinden låg på åt det hållet, berättar Marcus Cederborg.

    Trots att nästan hela besättningen var borta fanns inga tvivel om att dikoproduktionen skulle fortsätta.

    ”Allt gick väldigt fort”

    När Thomas Palmqvist kom tillbaka från sjukhuset dagen efter var försäkringsbolaget redan på plats.

    – Allt gick väldigt fort, i början kändes det lite jobbigt att de drev på så mycket men å andra sidan måste det göras. I efterhand är jag väldigt tacksam för deras stöd,säger han.

    – Man är inte helt klar i huvudet i början så det var ganska jobbigt, det borde finnas en stödgrupp eller liknande som man kan ringa till.

     Bland besättningen finns det många olika raser, bland annat hereford, röd angus och simmental. När det nya stallet skulle byggas utgick man från den största rasen och byggde efter det.
    Bland besättningen finns det många olika raser, bland annat hereford, röd angus och simmental. När det nya stallet skulle byggas utgick man från den största rasen och byggde efter det. FOTO: Ellinor Eke-Göransson

    Besluten fattades med stöd av familj och försäkringsbolag och när det blev dags att bygga nytt låg stort fokus på säkerheten, både för personalen och djuren.

    – Det finns bra nödutgångar för mig och vi har en stor port som gör att djuren ska kunna komma ut utan bekymmer, säger Marcus Cederborg.

    – Vi valde limträstomme som grund och gjutna betongväggar. All el är dragen under golvet, den enda el som går upp nu är till belysningen i taket.

     Den nya koborsten är en stor favorit.
    Den nya koborsten är en stor favorit. FOTO: Ellinor Eke-Göransson

    Djurhälsan är viktig

    I den nya ladugården som är 36 x 25 meter bedrivs köttdjursproduktion med uppfödning av dikalvar.

    – Efter branden köpte vi in djur successivt och i år har vi 46 kalvande dikor, berättar Marcus Cederborg.

    Förutom att den nya ladugården skulle vara lättarbetad med nya tekniska lösningar var det mycket viktigt att få till en bra djurhälsa.

    – Jag tror korna mår bättre här, det är mer öppet och friskare luft. Och sedan är ju koborsten en stor favorit, säger Marcus Cederborg och pekar mot korna som samlats vid den stora gula borsten. Bland korna kan vi urskilja Boxarn med de brända öronen som står och njuter för fullt.

    Lerbåga Västergård

    Linköping, Östergötland

    Verksamhet: Dikor, spannmål, skogsbruk och entreprenad

    Ägare: Marcus Cederborg och Thomas Palmqvist

    Omsättning: cirka 2,2 miljoner

    Antal djur: 62

    Areal: Totalt 95 hektar varav 30 hektar vall.

    Maskinpark: Tre traktorer: Valtra 6200, Massey Ferguson 6485, Massey Ferguson 7616. Rundbalpress Mchale Fusion3, slåtterkross jf 3202, såmaskin Väderstad Rapid 400, harv nza 700, grävmaskin cat 312 och 2 stycken snöblad 3,20.

    Brandåtgärder i nya stallet

    Limträstomme, gjutna väggar, elkablar dragna under golvet i stället för att gå uppe i taket. Har utgångar i varje ände för att kunna släppa ut djur snabbt, räcker med att öppna en dörr/port, sedan två grindar 2 meter in för att få ut alla djur..

    Tekniska lösningar i nya stallet

    Enkel planlösning: Stallet är 36 x 25 meter. Det finns 40 liggbåsplatser kombinerat med kalvgömma och tre kalvnings/sjukboxar på ena sidan foderbordet som är 3,80 meter brett och på andra sidan fyra stora djupströbäddar där bland annat två avelstjurar står.

    Liggbås med kalvgömma och grindlösningar: DeLaval Liggbås CC1800.

    Rymliga arbetsvägar: En bredare gång mellan väggen och liggbåsraden gör att man kan ta sig genom stallet med en skottkärra för att ströa. Kalvningsboxarna är avgränsade med DeLaval mellanvägg PW2 med rör och mellan boxarna finns samma PW2 mellanvägg med plywoodskiva.

    Gödselhantering: DeLaval kättingutgödsling AKD. Gödseltransporten ut ur stallet till gödselplattan sker med en DeLaval tryckare HTP60.

    Belysning och vattenkoppar: Ledbelysning, totalt tio lampor, i taket. ”Det blir ett behagligt ljus som går över till nattbelysning av sig självt. De är dessutom väldigt energisnåla och allt sköts automatiskt”, kommenterar Marcus Cederborg. Vattenkopparna är placerade vid foderbordet men för kalvningsboxarna sitter de inne i boxarna.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen