Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 4 september

    Försäljningsrekord i pandemins spår

    Höje.

    Vid köksbordet på Torfolks gård i Värmland fördes diskussionerna som ledde till Sveriges mest kända miljömärkning Krav för 35 år sedan. I dag säljer pionjärerna mer än någonsin i spåren av coronapandemin.

    – E-handeln växer snabbast, säger Olle Göransson.

     I växthus och på friland odlar Olle Göransson och Torfolk ett 80-tal olika grönsakssorter.
    I växthus och på friland odlar Olle Göransson och Torfolk ett 80-tal olika grönsakssorter. FOTO: Börge Nilsson

    Själv räknar han sig inte till arkitekterna bakom Krav och föreningen Samodlarna.

    – Det var Kari Örjavik och Gunnar Rundgren som var det. Vi andra odlade grönsaker, säger Olle Göransson.

    I dag är det han och Marica Möller som leder det kooperativ som fick de ekologiska odlarna att samarbeta med handeln. Genombrottet kom när de bad Konsum Värmlands dåvarande medlemssekreterare Bengt Bengtsson om hjälp med att sälja sina grönsaker.

    – Då kunde vi inte ana att det ekologiska skulle utvecklas så som det gjort, säger Bengt Bengtsson, nu pensionär sedan många år.

    Branschen frågande

    I branschen var skepsisen stor. Varför skulle de där grönavågarna ha mer betalt för sina morötter än konventionella odlare?

    – Jag sa att de måste börja packa sina varor så vi kunde ta in dem i vårt vanliga sortiment och att Konsum behövde en enda leverantör som vi kunde köpa in från, säger Bengt Bengtsson.

    Inte alltid eniga

    Där föddes kooperativet Samodlarna Värmland som senare blev Samodlarna Sverige. Helt sams var de inte, olika alternativodlare hade olika principer.

    – Då sa jag att de måste enas om gemensamma regler och skaffa sig någon som vi kan lita på, som kontrollerar att medlemmarna verkligen odlar enligt de normer ni kommit överens om.

     På Torfolks syltfabrik blir 100 ton bär sylt varje år. Agnes Moderato packar storsäljaren ekologisk hjortronsylt.
    På Torfolks syltfabrik blir 100 ton bär sylt varje år. Agnes Moderato packar storsäljaren ekologisk hjortronsylt. FOTO: Börge Nilsson

    Det bidrog till att Krav bildades. Alternativodlarna anpassade sig till marknaden för att få mer betalt och marknaden ville ha det de producerade.

    Inom kooperationen fanns ett äkta engagemang som Olle Göransson är rädd ska försvinna nu när eko är norm.

    – Konsum ville ju någonting med att stödja ekologisk odling. Nu riskerar de att bli frånsprungna när kapitalet har sett att det finns pengar i det, säger han där han sitter i trädgården framför den röda lilla stuga där Krav planlades.

     För hand vattnar Olle Göransson de plantor av blomkål och broccoli som ska sättas ut på friland.
    För hand vattnar Olle Göransson de plantor av blomkål och broccoli som ska sättas ut på friland. FOTO: Börge Nilsson

    Tillfälligheter skapar affärsinriktning. Eftersom någon i kooperativet för länge sedan kom över en begagnad mustpress har gården en egen syltfabrik. Där blir 100 ton bär sylt varje år.

    – Vi byggde den när Coop Sverige startade sin satsning på Änglamark och vi blev en av deras första leverantörer.

    Fortfarande alternativa

    Det allra mesta av gårdens produktion säljs via grossister. Den snabbt växande e-handeln sker genom sajten Mathem. Resten säljs i gårdsbutiken och genom fyra olika rekoringar.

    Alternativa är de fortfarande. Syltfabriken har enhetslön, nyanlända svenskar odlar grönsaker på gårdens mark och Torfolk driver på för att minska klyftan mellan stad och land.

    – Man kan hoppas att corona för oss tillbaka till det mer lokala med större dialog mellan kunder och producenter. Det är det mervärde som kan hjälpa oss att överleva i konkurrensen med de stora producenterna, säger Olle Göransson.

    Overklig utveckling

    Att Krav har blivit en dominerande och byråkratisk jätte som hela branschen måste förhålla sig till känns overkligt för dem som var med från början.

    – Jag tror ingen av oss reflekterade över en sådan utveckling. I dag går det inte att ha en livsmedelsbutik om du inte har Kravprodukter.

     En storskaligare odling av några få grönsaker hade kanske varit lönsammare. Men Torfolk vill fortsätta odla många sorter. Totalt växer ett 80-tal olika på gården.
    En storskaligare odling av några få grönsaker hade kanske varit lönsammare. Men Torfolk vill fortsätta odla många sorter. Totalt växer ett 80-tal olika på gården. FOTO: Börge Nilsson

    Han låter lite trött på den koloss han själv varit med om att skapa.

    – Som all annan byråkrati sväller den och det tycker jag är en tråkig utveckling. Men jag tycker fortfarande att det som uppfyller Kravreglerna är bättre än det som inte gör det.

    Du tänker inte gå ur i protest?

    – Nej. Jag brukar jämföra med Jordbruksverkets Samblankett. Ska du vara bonde i dag så måste du acceptera byråkratin, annars går det inte. Det är likadant med Krav.

     Syltfabriken omsätter 13 miljoner i år och är Torfolks ekonomiska flaggskepp. Sedan pandemin startade säljs allt större andel av sylten i e-handeln.
    Syltfabriken omsätter 13 miljoner i år och är Torfolks ekonomiska flaggskepp. Sedan pandemin startade säljs allt större andel av sylten i e-handeln. FOTO: Börge Nilsson

    Torfolk gård

    Startade 1977. Nu sker verksamheten i tre olika bolagsformer.

    Torfolk Gård AB driver syltfabriken med fem anställda som beräknas omsätta 13 miljoner kronor och ge ett resultat på 500 000 kronor 2020. Dagligvaruhandeln tar 90 procent av försäljningen.

    Jordbruksfastigheten på 17 hektar åker och 12 hektar skog ägs av Olle Göransson och Marica Möller.

    Torfolk & vänner är varumärket för det kooperativ där Olle och Marica och ett tiotal andra odlare är aktiva medlemmar.

    Kooperativet odlar ett 80-tal olika grönsaker och beräknas omsätta drygt 2 miljoner kronor 2020. Vinsten deklareras i respektive medlems rörelse.

    Torfolk, Samodlarna och Krav

    Samtalet med Bengt Bengtsson på Konsum Värmland ledde till att de ekologiska odlarna bildade Samodlarna Värmland för att handeln skulle få en enda samarbetspartner. Kontrollen sköttes de första åren av Hushållningssällskapet Värmland.

    Torfolk, Samodlarna och Alternativodlarnas Riksförbund, som i dag heter Ekologiska Lantbrukarna, bildade 1985 Kontrollföreningen Krav tillsammans med odlare i andra delar av landet. Torfolks Gunnar Rundgren, i dag jordbrukskonsult och småbonde, blev Kravs första verksamhetsledare.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen