Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 13 april

    Bladmögel hos potatis upptäcks med drönare

    Forskare vill göra det enklare att upptäcka bladmögel med hjälp av drönare. Nu har lovande försök gjorts och metoden kan spara mycket tid genom minskat manuellt arbete.

     Drönarmetoden kan spara mycket tid genom minskat manuellt arbete.
    Drönarmetoden kan spara mycket tid genom minskat manuellt arbete. FOTO: Mostphotos

    Bladmögel kan slå hårt mot en potatisodling och hela plantan kan drabbas. För att få bukt med den smittsamma sjukdomen pågår det mycket forskning på området och nu presenterar en grupp forskare vid SLU i Alnarp och Skara tillsammans med IBM resultatet av ett projekt för att med drönare upptäcka angrepp av bladmögel i tid.

    Kan ödelägga hel skörd

    Bladmögel på potatis orsakas av mögelsvampen Phytopthora infestens angriper både blad och stjälkar och orsakar brunröta på knölarna. En infektion kan ödelägga hela skörden för ekologiska odlare som är mest utsatta. Till projektet valdes därför två ekologiska potatisfält i Skåne och Halland ut, men den slutliga drönarflygningen med inspektion gjordes vid två tillfällen på ett potatisfält i Skåne.

     Bladmögel på potatis orsakas av mögelsvampen Phytopthora infestens angriper både blad och stjälkar och orsakar brunröta på knölarna.
    Bladmögel på potatis orsakas av mögelsvampen Phytopthora infestens angriper både blad och stjälkar och orsakar brunröta på knölarna. FOTO: Ann Lindén

    Skillnad på friska och infekterade blad

    Fältet inspekterades manuellt och markeringar sattes ut vid infekterade plantor för att dessa skulle kunna identifieras vid flygning. Bilderna togs den 21 juli och 4 augusti 2017 då drönaren flög på 15 meters höjd.

    Det gick att hitta fläckar med hjälp av drönarkameran och urskilja friska blad från smittade. Det beror enligt forskarna på att reflektansen från friska och infekterade potatisblad skiljer sig åt i två olika våglängdsområden. Enligt forskarna kan drönarmetoden spara väldigt mycket tid och arbete om den utvecklas för att ersätta de manuella inspektioner som sker i dag.

    I förlängningen behövs en app som kan användas i fält. I appen ska drönarbilder laddas upp och riskkartor ska komma i retur, skriver forskarna. Redan hösten 2016 fick SLU-forskare stöd om 1,6 miljoner kronor för att utveckla en sådan app i projektet EnBlightMe!.

    Relaterade artiklar

    Till toppen