Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 25 november 2019

    Djurens rätt kampanjar mot svensk kyckling

    På stortavlor på järnvägsstationer i flera svenska städer kampanjar organisationen Djurens rätt mot svensk kycklinguppfödning. Men enligt företrädare för svensk kycklingnäring är bilden som Djurens rätt målar upp missvisande.

     Djurens rätts kampanj på centralstationen i Göteborg på måndagen.
    Djurens rätts kampanj på centralstationen i Göteborg på måndagen. FOTO: ATL

    Organisationen Djurens rätt genomför nu en annonskampanj som syftar till att uppmärksamma förhållandena i svenska kycklingstallar. Budskapet till konsumenten är att det inte är hållbart för vare sig klimatet eller djurvälfärden att välja kyckling.

    Jenny Andersson, kycklingbonde och ordförande i branschorganisationen Svensk Fågel, tycker att det är tråkigt och sorgligt med den här typen av kampanj som kritiserar svenska bönder.

    – Våra bönder behöver pepp och inte kritik i den tuffa situationen som svenskt lantbruk befinner sig i dag. Att svartmåla och trakassera oss bönder och att påstå att vi inte tar hand om våra djur eller att djuren inte klarar av att gå är ren lögn. Ingen tjänar på att våra djur skulle må dåligt, säger hon.

    Bilderna i kampanjen är tagna på olika gårdar i Sverige, uppger Linn Bleckert, kampanjkoordinator på Djurens rätt. Hon kan dock inte berätta på vilka gårdar bilderna är tagna eller om fotograferingen skett med eller utan gårdsinnehavarens godkännande.

    – Det är lagligt att hålla kycklingar på det här sättet, så det är inte så viktigt exakt vilka gårdar det är. Utan att det är så här det ser ut i Sverige för 99 procent av alla kycklingar, säger hon.

    Är du säker på att bilderna tagna i Sverige?

    – Ja det vet jag. Vi har sett gps-angivelser så vi vet att det är i Sverige, säger hon.

    Är bilderna tagna med tillstånd från gårdsägaren?

    – Det kan jag inte svara på. Vi har fått bilderna anonymt till oss.

    Du ser inga problem med att det kan varaen olaglig handling som ligger bakom bilderna, olaga intrång på gård?

    – Vi vet inte om det är så. Det kan vara en whistleblower eller någon annan som inte begått någon brottslig handling. Och vi tycker att det väger tyngre att få ut det här materialet. Därför väljer vi att visa dem.

    Hur ser du generellt på intrång på gårdar?

    – Det är något som vi som organisation tar avstånd från. Vi jobbar bara med lagliga metoder, säger Linn Bleckert.

    LÄS MER: Djurens rätt toppar gåvolistan – 280 miljoner kronor sedan 2006 (från 2018)LÄS MER: Halv miljard i gåvor till djurskydd – ökar kraftigt (från 2018)

    Enligt Jenny Andersson på Svensk fågel kan bilderna mycket väl ha tagits i Sverige, säger hon till ATL.

    – Det är en närbild på kycklingar som skulle kunna vara precis var som helst ifrån. Bilder kan ju alltid vinklas efter det syfte du har med bilden, säger hon.

    Hon anser att kampanjen riskerar att vara kontraproduktiv och pekar på att svensk lagstiftning kring djurvälfärd är hårdare än många andra länders.

    – Risken med Djurens rätts smutskastningskampanj är att folk helt enkelt väljer importerad kyckling från länder där djurskydd ofta inte existerar och arbetsförhållandena kan vara under all kritik, säger hon.

    FOTO: ATL

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen