Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 9 juli 2017

    Direktsåddfantast satsar på eko

    Adam Giertta på Bona gård utanför Stockholm har under nio år med direktsådd lyckats höja skördarna. Nu ställer han om 25 procent av arealen till ekologiskt.

     Ny utmaning. Adam Giertta på Munsö i Mälaren ser stora fördelar med direktsådd efter nio år. När han nu tar steget över till ekologiskt på delar av arealen är den stora frågan hur detta ska kombineras med att försöka minimera jordbearbetningen.
    Ny utmaning. Adam Giertta på Munsö i Mälaren ser stora fördelar med direktsådd efter nio år. När han nu tar steget över till ekologiskt på delar av arealen är den stora frågan hur detta ska kombineras med att försöka minimera jordbearbetningen. FOTO: Anders Fällman

    Adam Giertta har gått från reducerad jordbearbetning till direktsådd sedan han tog över gården 1998. Nu ställs han inför nya utmaningar.

    – Vi ser det som en prövoperiod på om vi ska gå vidare med ekologiskt på den övriga arealen också, säger han.

    Bakgrunden till omställningen är en dikoproduktion som håller på att byggas upp på gården.

    – Det är rent bidragstänk bakom övergången med kossorna. Det vore korkat att inte ställa om när enda skillnaden är att man inte får gödsla vallen med mineralgödsel, säger han.

    Ställs på sin spets

    Närheten till storstaden gör också att gården riktar in sig mot restauranger där ekologiskt och kanske framför allt närproducerat kött efterfrågas av krögarna. Men övergången till eko ställer också frågan om jordbearbetning på sin spets.

    – Jag tror inte att vi behöver använda en plog för att klara oss framåt men vi kommer troligen att behöva bearbeta mycket mer än vad vi gör idag vilket känns lite si sådär, säger han.

    När Adam Giertta som nyutbildad lantmästare tog över gården för ungefär 20 år sedan satsade han stenhårt på reducerad jordbearbetning under ett decennium.

    – Men vi fick ingen utväxling på att göra mindre så då var frågan om vi skulle ta tillbaka plogen eller inte, säger han.

    En aha-upplevelse

    Men eftersom det inte heller gav negativa effekter att göra mindre dök tankarna på direktsådd upp och han investerade i en Väderstad Seed Hawk.

    – Vi provade och det gick bättre än innan. Det blev en riktig aha-upplevelse, säger han.

    Under nio år har han utvecklat konceptet med direktsådd och ser stora fördelar med systemet. Markstrukturen har förbättrats betydligt och speciellt stor skillnad märks på vändtegarna som tidigare var sönderkörda.

    – En stor tillgång med direktsådd är att vi kör mindre och därmed har färre tillfällen att göra fel. Nu har vi lyft skörden på hela fälten, säger han.

    Mer mask i marken

    Direktsådden har ökat antalet maskar väsentligt och Adam Giertta kan tack vare en bra växtföljd dra ner på användningen av insekticider och glyfosat. Men hur det ska fungerar helt utan växtskyddsmedel i den ekologiska odlingen återstår att se. Därför har bara foderareal till korna ställts om och till att börja med handlar det enbart om vall.

    – Vi kommer inte att göra vallbrott på några år, så vi har tid på oss att experimentera och lära oss hur vi ska göra med de andra grödorna, säger han.

    Multimaskinen Cameleon, för sådd, radhackning och gödningsmyllning, har köpts in för ekosatsningen. Planen är att försöka anpassa den genom att sätta på skivor så att den kan användas både på den direktsådda, konventionella arealen och på ekoarealen.

    Bättre betalt

    Eftersom priserna på KRAV-grödor som raps och höstvete är betydligt högre jämfört med konventionella grödor är det många som påpekat att han borde satsa på dessa och inte bara producera foder. Men efter att ha sett så stora fördelar med direktsådden är Adam Giertta inte villig att offra hur mycket som helst för öka täckningsbidraget några år.

    – Sättet vi odlar på måste vara hållbart och gångbart både nu och framöver. Ska vi ställa om allting måste det ge något för gården och inte bara på pappret, säger han.

    LÄS OCKSÅ Plöjning i ekoodling svår fråga

    PREMIUM Plöja eller inte plöja – så säger forskarna

    Bona gård

    Bona egendom på totalt 800 hektar på Munsö i Mälaren, väster om Stockholm. Totalt brukas 600 hektar varav 400 hektar tröskas. En fjärdedel av den brukade arealen ställs nu om till ekologiskt för foderproduktion till dikobesättningen som på några år ska byggas upp till 100 ekologiska dikor. Växtföljd på den konventionella arealen är höstvete, vårkorn, höstraps/vårraps, höstvete, vårkorn, ärtor, höstvete, vårkorn, lin, ängssvingel/ vitklöver. Hur växtföljden blir på den ekologiska arealen återstår att se.

    Till toppen