Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 29 september

    Digital teknik gör djurskötarens roll viktigare

    Skara

    Lantbrukets djur blir allt med uppkopplade med ny digital teknik där position, aktivitet och hälsostatus kan spåras. Tekniken har både fördelar och nackdelar enligt experter.

     På Götala nöt- och lammköttscentrum visade SLU i Skara ny teknik som sköter individuella registreringar av foderkonsumtion hos djuren.
    På Götala nöt- och lammköttscentrum visade SLU i Skara ny teknik som sköter individuella registreringar av foderkonsumtion hos djuren. FOTO: Marion Palm

    100 företagare, forskare, rådgivare och lantbrukare samlades under seminarieserien ”Det digitala djuret” som anordnades av SLU, SLU Holding och Agroväst och hölls på Viking Genetics anläggning i Skara.

    Fokus för dagen var att lantbrukets djur blir allt mer uppkopplade, vilket gäller både djur på bete och i stall. Djurens position, aktivitet, hälsostatus och tillväxt kan följas med hjälp av ny teknik och bland föreläsarna på seminariedagen fanns bland annat Lotta Berg, professor i husdjurens miljö och hälsa på SLU.

     ”Digital teknik inte ersätter djuröga och det ersätter inte åtgärder”, säger Lotta Berg, professor på SLU.
    ”Digital teknik inte ersätter djuröga och det ersätter inte åtgärder”, säger Lotta Berg, professor på SLU. FOTO: Marion Palm

    – En viktig sak att komma ihåg är att digital teknik inte ersätter djuröga. Tekniken hjälper oss att hitta problem och avvikelser, men vi behöver kompetenta djurskötare på gårdarna, säger hon.

    Joakim Mattson, VD på Lely Sverige, berättar att han hör precis samma tankar från företagets kunder.

    – Djurskötaren har aldrig varit viktigare. Och vi som företag har fått gå över från teknikfokus till att ha större fokus på människor och djur. Det som är viktigt att komma ihåg är att vi servar inte robotar, vi servar människorna som har robotar.

     Enligt Joakim Mattson, VD på Lely Sverige, är djurskötarens roll viktigare än någonsin.
    Enligt Joakim Mattson, VD på Lely Sverige, är djurskötarens roll viktigare än någonsin. FOTO: Marion Palm

    Väljer robot för ökad flexibilitet

    På temat mjölkrobotar talade även Christina Lundström, projektkoordinator på Råd nu vid SLU i Skara. Hon driver ett projekt som undersöker varför svenska lantbrukare som har robotgårdar valt att ha mjölkrobotar.

    – Man skulle kunna tro att anledningen är att man vill nå en ökad produktion och lönsamhet, men flesta uppger att de valt mjölkrobot för att få en bättre arbetsmiljö och ökad flexibilitet med mer tid för familj och fritid.

     Christina Lundström driver ett projekt som undersöker varför svenska mjölkbönder väljer att investera i mjölkrobotar.
    Christina Lundström driver ett projekt som undersöker varför svenska mjölkbönder väljer att investera i mjölkrobotar. FOTO: Marion Palm

    Hon hänvisade även till en enkätstudie utförd i Finland som kartlagt arbetsmiljön på mjölkgårdar efter att man börjat med robot. De som svarat i studien uppger att det innebär mer mental stress för lantbrukaren, men mindre fysisk ansträngning i arbetet.

     De individuella registreringarna av djurens foderkonsumtion kan bland annat ge forskningen en mer tillförlitlig data kring miljöpåverkan från foderproduktion och emissioner från djurens fodersmältning.
    De individuella registreringarna av djurens foderkonsumtion kan bland annat ge forskningen en mer tillförlitlig data kring miljöpåverkan från foderproduktion och emissioner från djurens fodersmältning. FOTO: Marion Palm

    Beteshage utan stängsel

    En norsk innovation som presenterades under seminariedagen är virtuella stängsel för lantbruksdjur. Produktutvecklingen inleddes för tio år sedan och i dag har företaget Nofence ett system på marknaden. Varje djur har en sensor med GPS som låter lantbrukaren ha koll på var djuren befinner sig. Bonden ritar upp ett betesområde i sin mobil och om djuren går utanför markeringen varnas de med en ljudsignal, om djuret inte går tillbaka in i zonen får det en elstöt via sensor-halsbandet.

    – Djuren lär sig ofta hur systemet med stötarna fungerar efter tre dagar, säger Silje Eftang från Nofence.

     Silje Eftang från norska Nofence berättade om företagets virtuella stängsel.
    Silje Eftang från norska Nofence berättade om företagets virtuella stängsel. FOTO: Marion Palm

    Relaterade artiklar

    Till toppen