Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 24 november 2020

    Det här får du göra för att stoppa en råttinvasion

    Förra säsongens milda vinter har gjort att antalet möss och råttor ökat rejält. Det har såväl Anticimex som många skogs- och lantbrukare redan märkt.

     Antalet möss har ökat rejält i år. Den milda vintern förra säsongen samt en god tillgång på föda är två faktorer.
    Antalet möss har ökat rejält i år. Den milda vintern förra säsongen samt en god tillgång på föda är två faktorer. FOTO: Ola Jennersten/TT

    Antalet möss och råttor har ökat kraftigt det senaste året. Det menar Anticimex, som uppger att antalet saneringar på möss nu nått rekordnivåer.

    Fjolårets milda vinter kombinerat med en bra tillgång på föda antas ligga bakom den kraftiga ökningen.

    – Sedan har vi legat kvar på den nivån, säger Thomas Persson Vinnersten, skadedjursexpert på Anticimex.

    Normalt är det oktober och november som är högsäsong för Anticimex när det gäller bekämpning av möss och råttor. Men i år var det en topp även i februari. Ett trendbrott som tyder på att den milda vintern gjorde att det blev en extra kull av gnagare, tror man på Anticimex.

    Nya regler

    I fjol ändrades reglerna för användning av råttgifter där den aktiva substansen är alfakloralos. Tidigare var det tillåtet för vem som helst att använda, men från och med den 17 december 2019 får det inte längre säljas till eller användas av privatpersoner. Det är inte heller tillåtet att använda befintliga rester av medlet om man har kvar ett paket eller två.

    – Orsaken är att det tidigare hänt att katter ätit upp gnagare som dött av medlet och sedan själva avlidit i en så kallad sekundärförgiftning. Vilket man ville komma ifrån, säger Johan Helgesson på Kemikalieinspektionen.

    LÄS MER: Knepen som håller mössen borta

    Därför får medlet nu bara användas av användare med behörighetsklass 1 So. Kemikalieinspektionen uppmanar alla andra att omedelbart lämna överblivna produkter till sin kommunala återvinningscentral.

    Men sedan i våras finns det råttgifter där den verksamma substansen är kolekalciferol som lantbrukare får använda för att få bukt med en mus- eller råttinvasion. Lantbrukare som har licens för att använda bekämpningsmedel i växtodlingen kan få tillstånd att använda vissa preparat mot gnagare efter en ansökan om ett så kallat L-tillstånd hos Arbetsmiljöverket.

    Någon uppgradering till behörighetsklass 1 So är däremot inte möjlig för lantbrukare för tillfället. Folkhälsomyndigheten som håller i utbildningen och prövningarna har ställt in dessa på grund av den rådande coronapandemin.

     De som behöver bekämpningsmedel för att bli av med råttor måste nu antingen anlita någon med eller själv skaffa tillstånd. Något som i sig blivit svårare sedan Folkhälsomyndigheten ställt in utbildningarna för behörighetsklass 1 So på grund av den rådande pandemin.
    De som behöver bekämpningsmedel för att bli av med råttor måste nu antingen anlita någon med eller själv skaffa tillstånd. Något som i sig blivit svårare sedan Folkhälsomyndigheten ställt in utbildningarna för behörighetsklass 1 So på grund av den rådande pandemin. FOTO: Mostphotos

    Härjat under huven

    En av många lant- och skogsbrukare som märkt att det är ett rejält gnagarår är Per Persson i Stöllet, som kör en Rottneskördare i Värmland. Han är inte ovan vid att få oönskade gäster i sina maskiner, men i år är det betydligt fler än tidigare år.

    Råttorna ratade först de färdigpreparerade fällor han köpt. Men då kompletterades de med bitar från en skinksmörgås.

    – Då satt de där, säger Per Persson.

    Ännu så länge har djuren inte tagit sig in i hytten på skogsmaskinen, men de har härjat under motorhuven och gnagt på såväl kablar som isolering. Och kollegan som kör skotare på samma hygge har inte haft samma tur:

    – Där har de varit inne i hytten och härjat runt, gnagt på armstöden bland annat.

    Per Persson har också flera andra kollegor som haft olika gnagare i sina maskiner i höst:

    – Så nog är det ett riktigt råttår alltid.

    Så undviker du möss och råttor:

    • Håll koll på soporna. Se till att det är lock på sopbehållare och att soprummen är tätade. Komposter ska placeras en bra bit från fastigheten.

    • Håll rent och städat i förråd och lager. Råttor bygger gärna sina bon i bråte.

    • Täta alla hål i fastigheten så djuren inte kan ta sig in och sätt metallnät på håligheter i grunden och ventiler. En råtta tar sig in genom ett 20 mm litet hål vilket är lika stort som diametern på en enkrona.

    • Täta rörgenomföringar. Något som brukar glömmas bort är genomföringar till elementrör. En råtta kan klättra flera våningar på insidan av ett avloppsrör.

    • Plantera inte buskar, klätterväxter och träd nära fasaden eftersom möss kan klättra på dem.

    • Se till att gräset är kortklippt runt hus och ekonomibyggnader.

    Källa: Anticimex

    Digitala fällor allt vanligare

    Under 2019 genomförde Anticimex 51 018 traditionella råttsaneringar i Sverige, året innan var motsvarande siffra 56 209 stycken. Samtidigt hade bolaget vid slutet av 2019 totalt 25 153 digitala råttfällor runt om i hela landet, vilket är en ökning från 22 424 digitala råttfällor året innan.

    Källa: Anticimex

    Fakta: Möss

    Vanligaste arterna är husmus, mindre skogsmus och större skogsmus.

    Husmusen bygger gärna sina bon i väggar, på vindar eller under golv. Den är allätare, men tycker bäst om frukt, frön, gryn, mjöl, spannmål och spannmålsprodukter.

    Skogsmöss lever helst i naturen men kan på hösten söka sig in i våra hus för att få värme och föda inför vintern. De föredrar nötter, skott och knoppar, men kan även livnära sig på stearin och tvål.

    En mus kan ta sig in genom ett 6–7 mm litet hål. Det är ungefär som diametern på en penna.

    Källa: Anticimex

    Fakta: Råttor

    I Sverige är det bara brunråttan (Rattus norvegicus) som finns i vilt tillstånd. Den kan bli upp till 30 centimeter lång, väga ett halvt kilo och få upp till 12 kullar per år. Ungarna är könsmogna efter två till tre månader.

    De lever i regel i flockar på upp till 200 djur.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen