Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 9 november

    De vill byta ut ekosojan av klimatskäl

    Grisproducenterna i föreningen Jord på trynet arbetar för att byta ut den importerade ekosojan i fodret. En av drivkrafterna är att få grönt ljus i alla kategorier i WWF:s köttguide – även vad gäller klimatpåverkan.

    FOTO: Ann Lindén

    I den årliga köttguide som ges ut av Världsnaturfonden, WWF, graderas olika köttslag bland annat utifrån dess klimatpåverkan. Svenskt klimatcertifierat griskött får grönt ljus, men inte Kravmärkt svensk gris.

    Det vill Jord på trynet, en sammanslutning av ett 30-tal grisproducenter med Kravcertifierad produktion, ändra på.

    – På grund av att vi inte får använda syntetiska aminosyror måste vi använda en större andel importerad ekosoja, och det gör klimatavtrycket på vårt eko-koncentrat mycket större än hos det konventionella. Det funkar inte för oss, säger Mats Schörling, ordförande i Jord på trynet.

    Nu arbetar föreningen för att hitta ersättningar för ekologisk soja som foderråvara.

    – Att kunna marknadsföra det Kravmärkta grisköttet med fyra gröna prickar (se faktaruta, reds anm) vore bra, även om jag stör mig på att debatten bara verkar kunna hantera en fråga i taget. Nu är det klimat, men näst på tur tror jag blir biologisk mångfald och där är vi ju bäst i klassen, säger Mats Schörling.

     Mats Schörling är grisuppfödare och ordförande i föreningen Jord på trynet.
    Mats Schörling är grisuppfödare och ordförande i föreningen Jord på trynet. FOTO: Ann Lindén

    Kan ersättas

    Tillsammans med foderexperter har Jord på trynet kommit fram till att det är möjligt att skapa ett tillräckligt bra eko-koncentrat på svensk och nordisk råvara. Den importerade ekologiska sojan kan då bland annat ersättas med till exempel fiskensilage och potatisprotein.

    – Det finns alternativ. Nästa steg är att räkna på hur mycket kostsammare de blir, säger Mats Schörling.

    Själv har han i år odlat tio hektar mer proteingrödor på sin gård än han brukar.

    – Jag har ju sett marknadssituationen växa fram och här i Sverige behöver vi odla mer ärtor och bönor, säger han.

     Jord på trynet arbetar nu för att minska behovet av importerad ekologisk soja.
    Jord på trynet arbetar nu för att minska behovet av importerad ekologisk soja. FOTO: Ann Lindén

    Läs också: Lyckat försök att odla svensk soja

    WWF:s köttguide

    WWF:s köttguide är utformad som ett trafikljus där grönt symboliserar att köttet har liten klimatpåverkan, hög djurvälfärd, hög biologisk mångfald, att inga kemiska växtskyddsmedel används i odlingen och att användningen av antibiotika är mycket restriktiv.

    Får köttet gult ljus betyder det ett högre klimatavtryck än grönt, att ingen eller endast ekocertifierad soja används samt att användningen av kemiska växtskyddsmedel och antibiotika är liten.

    Om köttet får rött ljus innebär det att klimatavtrycket är större än 14 kilo klimatgaser per kilo produkt, att ickecertifierad soja används i fodret, att stor andel kemiska växtskyddsmedel används, att antibiotika används i tillväxtfrämjande syfte samt att djurvälfärden är dålig.

    För de exakta kriterierna, besök www.wwf.se.

    Relaterade artiklar

    Till toppen