Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 3 april

    De har världens näst största svartnosbesättning

    Åkerbo.

    2013 hämtade Marita Tauni och Kåre Knudsen hem 14 walliska svartnosfår från Tyskland till Åkerbo, Ölme i Värmland. Då visste de inte att de fem år senare skulle äga världens näst största besättning.

    – De är 150 nu, nästa år kommer jag att ha det dubbla, säger Marita Tauni.

     Marita Tauni och Åkerbo Blacknose har investerat ungefär två och en halv miljon i svartnosfåren. Besättningen växer snabbt och är idag den största utanför Schweiz.
    Marita Tauni och Åkerbo Blacknose har investerat ungefär två och en halv miljon i svartnosfåren. Besättningen växer snabbt och är idag den största utanför Schweiz. FOTO: Mari Nälsén

    Hon är veterinären som drömde om en fårbesättning. Förverkligade drömmen och blev den första i Sverige att importera walliska svartnosfår. Men glädjen förbyttes i en mardröm när hon trots att alla papper var i ordning ändå fick sju års restriktioner på besättningen som inte fick säljas eller ens lämna gården under den tiden.

    Det är virussjukdomen scrapie det handlar om. Trots att besättningen vid import var dokumenterat fri från sjukdomen tog Jordbruksverket det säkra före det osäkra och lade restriktioner när besättningen redan fanns på svensk mark.

    – Om de hade lagt några år hade jag inte sagt någonting, men sju, suckar Marita Tauni uppgivet.

     Svartnosbesättningen i Ölme växer snabbt och det är fortfarande två år kvar innan någon försäljning av livdjur kan börja.
    Svartnosbesättningen i Ölme växer snabbt och det är fortfarande två år kvar innan någon försäljning av livdjur kan börja. FOTO: Mari Nälsén

    Förbud trots friska får

    Hon hade hoppats att Jordbruksverket skulle ha backat efter fem år då nästan alla av de ursprungliga djuren slaktats ut, provtagits från hjärnstammen och visat sig vara friska. Men så har det inte blivit. Istället har besättningen växt sig större. I dag finns andra besättningar walliska svartnosfår som kommit hit genom embryoimport, vilket på den tiden inte var ett alternativ.

    – Embryoimport är absolut att föredra framför livdjursimport ur smittskyddssynpunkt men på den tiden fanns inte möjligheten, säger Marita Tauni.

    Marita Tauni och Kåre Knudsen har köpt in nya baggar från de nyinkomna besättningarna för att få in nytt blod att sätta in när restriktionerna hävs. Samtidigt har de tvingats slakta av allt eftersom för att inte besättningen ska växa dem helt över huvudet.

     Marita Tauni drömde om att skaffa en liten besättning får men fick betydligt mer än vad hon önskat sig.
    Marita Tauni drömde om att skaffa en liten besättning får men fick betydligt mer än vad hon önskat sig. FOTO: Mari Nälsén

    Stort intresse och möjlig utställning

    Rasen är en kombinationsras för ull och kött och fungerar även som sällskapsdjur på grund av sitt trevliga temperament. I hemlandet Schweiz används de för utställning och även det hoppas Marita Tauni kunna väcka intresse för även i Sverige.

    – Det är en fårras som man kan ha några stycken hemma för att hålla markerna öppna samtidigt som man har ett gulligt sällskapsdjur att ställa ut.

    Det är många som står i kö och är intresserade av att köpa får trots att prislappen på ett svartnosfår är högre än för många andra raser. Det finns även intresse från flera andra länder om export.

    – Vi hade förfrågningar om att exportera till bland annat Norge men inte heller det fick vi göra.

     Marita Tauni drömde om att skaffa en liten besättning får men fick betydligt mer än vad hon önskat sig.
    Marita Tauni drömde om att skaffa en liten besättning får men fick betydligt mer än vad hon önskat sig. FOTO: Mari Nälsén

    Kritik mot hanteringen

    I dagsläget ligger investeringskostnaden för besättningen på omkring två och en halv miljoner kronor inklusive arbete.

    – Det är tur att jag är veterinär och Kåre bonde och att vi inte har räknat in alla timmar vi har lagt ned, säger Marita Tauni.

    Hon är kritisk till Jordbruksverkets hantering av ärendet, på grund av att djur som är bevisat scrapiefria har restriktioner av enbart juridiska skäl och inte av veterinärmedicinska.

    – Trots att vi har bevisat att besättningen är fri släpps det inte på restriktionerna. Det gör att vi hamnar under hård ekonomisk press.

     Söta som socker. Under amningsperioden är det många som besöker Åkerbo för att titta på lammen.
    Söta som socker. Under amningsperioden är det många som besöker Åkerbo för att titta på lammen. FOTO: Mari Nälsén

    Åkerbo Blacknose

    Verksamhet: Har 150 svartnosfår på Åkerbo gård där det också finns en dikobesättning samt spannmåls- och vallodling.

    Ort: Ölme, Kristinehamn, Värmland.

    Ägare: Kåre Knudsen och Marita Tauni.

    Areal: 500 hektar inklusive arrenden.

    Företagsform: Aktiebolag.

    Antal anställda: Tar hjälp av f-skattare för cirka 2,5 heltidstjänster.

    Omsättning: 3 miljoner kronor.

    Vinst: 400 000 kronor.

    Vinstmarginal: 13,3 procent.

    Investering fårbesättningen sedan 2013: Cirka 2 miljoner kronor.

    Walliska svartnosfår

    Det walliska svartnosfåret avlades fram i den avlägsna dalen Valais i Schweiz. Det är ett bergsfår som är mycket härdigt. Det är också ett stort får där tackan väger omkring 90 kiIo och baggar 120. I hemlandet avlas fåret för kött, ull och för utställning.

    Fåret ger mellan 4 och 5 kilo ull per år. Den är relativt grov och lämpar sig mer för tröjor och strumpor än underkläder

    De unga djuren växer fort och ökar med upp till 500 gram om dagen.

    Relaterade artiklar

    Till toppen