Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 15 september

    De är störst på durum: ”Odlaren tar hela risken”

    Företaget LB Spannmål är störst på durumvete på Gotland i år med en areal på 116 hektar. De är redo att utöka med mera höstsådd så fort nya sorter utsäde är framme.

    – Höstsådd av durum ger i regel bättre avkastning, säger odlaren John Glifberg.

    FOTO: Karl Melander
     John Glifberg och Torbjörn Kotz odlar spannmål på Gotland i det gemensamma bolaget LB Spannmål.
    John Glifberg och Torbjörn Kotz odlar spannmål på Gotland i det gemensamma bolaget LB Spannmål. FOTO: Karl Melander

    Gotlänningarna John Glifberg och Torbjörn Kotz har odlat durumvete i många år i gemensamma bolaget LB Spannmål. Totalt ligger odlingen på 698 hektar eget och arrenderat. Andelen durumvete pendlar mellan 80 och 120 hektar ”för att få en någorlunda klok växtföljd” med huvudgrödorna höstraps, höstvete och höstkorn men också vårvete och vårraps.

    Årets durumveteodling ligger på 116 hektar vilket gör LB Spannmål till den största durumveteodlaren på Gotland i år. Den nyligen tagna skörden snittar på 4,2 ton.

    – Ett normalutfall men det skulle kunna vara högre, säger John Glifberg.

    FOTO: Karl Melander
    FOTO: Karl Melander

    Under ett par år har bolaget sått en viss areal durumvetet på hösten i stället för på våren och skillnaden i skörd är påtaglig.

    – Den sort vi odlar är Rosadur som är ett tvåvägsvete som även kan så på hösten. Har vi bara en mild och fin vinter och sår tillräckligt sent brukar det gå bra. I höstas sådde vi durumvete på sju hektar och snittskörden på det höstsådda blev 4,7 ton per hektar, säger John Glifberg.

    FOTO: Karl Melander

    Höstdurumsorter hägrar

    Det pågår också försök hos Hushållningssällskapet och växtodlingsfirmorna att ta fram rena höstdurumsorter som skulle kunna få upp skördeutfallet. Något som skulle innebära att till exempel LB Spannmål skulle öka sin areal durumvete.

    – Vi har odlat höstdurum under flera år och ser att det finns potential. Som bäst har vi haft något skifte där hektarskörden varit uppe på 6 ton. Det var 2015 som var ett bra år även för vårdurumet som då avkastade 5 ton per hektar, säger John Glifberg.

    FOTO: Karl Melander

    Han välkomnar Lantmännens aviserade höjning av premien för durumvete, från dagens 75 öre per kilo över vårvetepriset, men skulle hellre se en annan modell.

    – Odlarna står en väldigt hög risk själva. Blir det skyfall i skördetid och problem med falltal eller protein så klassas grödan ned till foderpris. Den kräver också extra insatser med gödsel och mot svamptryck. Misslyckas du blir det en riktig skitaffär, säger John Glifberg.

    FOTO: Karl Melander

    En annan faktor som påverkar priset är att grödan som regel tröskas förhållandevis blöt vilket betyder ett ekonomiskt avbräck när den ska torkas.

    ”Borde ha ett eget pris”

    John Glifberg tycker att det är konstigt att premien för att odla durumvete är kopplad till en annan gröda när den borde ha ett eget pris.

    – Som läget är nu importeras durumvete från till exempel Italien eller Ungern. Importpriset borde i stället vara grunden för vad vi får betalt. Vi är några odlare här på ön som tittar på hur vi kan diskutera ihop oss för att försöka utverka ett bättre pris, säger han.

    Planerna på en förening för durumodlare är ännu i sin linda men John Glifberg ser värdet av mer samarbete. Dels för kunskapsutbytet och dels för att diskutera ersättningsmodellen.

    – Fallerar skörden sjunker också betalning drastiskt och det är odlaren som får stå för hela risken. Det borde finnas andra vägar att gå, säger han.

    FOTO: Karl Melander

    Fakta: LB Spannmål AB

    Ägare: Helene och John Glifberg, Torbjörn Kotz och Katarina Pettersson

    Verksamhet: Spannmålsodling, maskinstation, legorensar spannmål, betar utsäde, driftar spannmålskross och återförsäljare av mikronäring

    Antal anställda: Tre heltidsanställda och en F-skattare

    Omsättning 2019: 9,3 mkr (8,2)

    Fakta: Känslig kalkyl för durumvete

    Skillnaden i pris mellan det durumvete som godkänns som kvarnvete och det som klassas ned till fodervete är 1 krona kilot.

    All spannmålsodling kräver mycket insatser i form av gödsling och sprutning men durumvete kräver minst en extra kvävegiva. Grödan är känsligt mot svamp och konkurrerar dåligt med ogräs vilket kräver insatser som gör att produktionskostnaden blir högre än för annan spannmål.

    ”Det krävs 35 kilo kväve per ton färdig vara durumvete. För fodervete krävs ungefär 20 kilo och för vanligt brödvete krävs det 25 kilo kväve per ton färdig vara”, säger Stefan Uddin, rådgivare på Hushållningssällskapet Gotland.

    I odlingskalkylen räknar han med att breakeven för durumveteodling ligger på 4 ton per hektar.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen