Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 10 januari

    Nu satsar Stefan Gård på köttdjur

    Säffle.

    Med nytt stall och halverad mjölkbesättning styr Stefan Gård, ordförande för Sveriges Mjölkbönder, över till köttproduktion.

    – Sitter man still i båten är man i en avvecklingsfas, säger han.

     ”Jag tror faktiskt på svensk mjölkproduktion, men det går inte att producera en vara där det fattas 1-1,40 kronor per liter, en förlust som vi ska ta på gårdsnivå”, säger Stefan Gård.
    ”Jag tror faktiskt på svensk mjölkproduktion, men det går inte att producera en vara där det fattas 1-1,40 kronor per liter, en förlust som vi ska ta på gårdsnivå”, säger Stefan Gård. FOTO: Eva Westin

    Flexibilitet och enkelhet har varit ledord när Stefan Gård planerat och byggt en ny stallbyggnad med plats för 320 djur.

    – Om det är mjölk eller kött spelar mindre roll. Det jag är ute efter är att sätta priset så att jag kan få ett ekonomiskt utfall, säger Stefan Gård, Tolerud, Säffle.

    Efter att ha lämnat Arla och gått över till Wermlands Mejeri anpassar han sig nu efter den volym mjölk som det lokala mejeriet kan ta emot. Mjölkbesättningen minskas från 120 till 70 kor, plus rekrytering. Samtidigt satsar han på köttproduktion för att få två ben att stå på.

    – Jag ville bygga ett stall som var funktionellt och där du kan byta inriktning utan att göra för stora investeringar senare, säger Stefan Gård.

    Grafik: Stefan Gårds 7 bästa tips inför ett stallbygge

     Efter att ha jämfört olika alternativ för mittvägg bestämde sig Stefan Gård för att mura upp en. ”Den blir stadig och håller bra”, konstaterar han.
    Efter att ha jämfört olika alternativ för mittvägg bestämde sig Stefan Gård för att mura upp en. ”Den blir stadig och håller bra”, konstaterar han. FOTO: Eva Westin

    ”Enkelt, lättskött stall”

    Resultatet är en kall liggbåshall på 23 x 60 meter. Den är fribärande för maximal flexibilitet.

    – Det är ett enkelt, lättskött stall med väldigt få rörliga delar. Vi skrapar med traktor och utfodrar med fullfodervagn. Det är inte så mycket som kan krångla. Det är väldigt lite el i den här byggnaden.

    Utfodringen sker utomhus, längs långsidorna. Ett invändigt foderbord hade krävt ytterligare sju meter på bredden.

    – Det hade blivit en mycket dyrare takkonstruktion, säger Stefan Gård.

    ”Viktigt att tänka till”

    Varje kostnad i processen har vägts mot olika alternativ. Planeringen har fått ta tid och arbete.

    – När du projekterar är det viktigt att tänka till. Det finns ingen annan gång som du kan jaga så mycket kostnader som innan du bygger. Sedan är det kört.

     Stallet ligger för öppen, ofta hård, sydvästlig vind. På den södra långsidan går därför väggplåten ned från taket till foderhäckarna. En jordvall har anlagts utanför för att bryta vinden.
    Stallet ligger för öppen, ofta hård, sydvästlig vind. På den södra långsidan går därför väggplåten ned från taket till foderhäckarna. En jordvall har anlagts utanför för att bryta vinden. FOTO: Eva Westin

    Byggnationen har pågått sedan januari 2018. De första djuren släpptes in i mitten av december. Arbetet har Stefan Gård utfört med hjälp av sonen Sebastian Gård.

    – Den stora investeringen är egentligen eget arbete.

    Kalkyler och siffror vill han behålla som en affärshemlighet.

    – Men själva meningen med bygget är att hålla nere kostnaderna för att vi ska få en bättre lönsamhet.

     Efter att ha haft djupströbädd tidigare, föll valet i nybygget på liggbås med spån eller torv. ”Det är smidigare. Dessutom är det alltid lika svårt att få in halm i rätt tid och med rätt kvalitet”, säger Stefan Gård.
    Efter att ha haft djupströbädd tidigare, föll valet i nybygget på liggbås med spån eller torv. ”Det är smidigare. Dessutom är det alltid lika svårt att få in halm i rätt tid och med rätt kvalitet”, säger Stefan Gård. FOTO: Eva Westin

    Möjliggör fokusskifte i företaget

    I och med nybygget görs det tidigare mjölkstallet om till kalvningsstall och en mjölkrobot installeras i det gamla lösdriftsstallet.

    Att skapa en anläggning, där inriktningen kan variera över tid, ser Gård som ett sätt att ta ansvar för sitt företagande.

    Målet är att producera 200-230 slaktdjur per år, men samtidigt har det varit viktigt att behålla den del av mjölkproduktionen som gården får avsättning för lokalt.

    – Den dag de nationella kostnaderna harmonierar med intäkterna för mjölkbonden, då kan jag producera mjölk för fullt igen.

     Ljusinsläppet närmast taket består av perforerad plåt. Norrsidan är öppen, men här på den södra långsidan går plåten ner till foderhäcken för att skydda mot vinden.
    Ljusinsläppet närmast taket består av perforerad plåt. Norrsidan är öppen, men här på den södra långsidan går plåten ner till foderhäcken för att skydda mot vinden. FOTO: Eva Westin

    Tolerud

    Ägare: Stefan Gård.

    Anställda: Tre personer.

    Antal djur: 70 mjölkkor plus rekrytering. Cirka 350 köttdjur.

    Areal: 200 ha vall, 40 ha bete och 80 ha konventionell spannmål.

    Produktion: Målsättning 200-230 slaktdjur/år. Tjurkalvar säljs vid 150-200 kg, kvigor föds upp till mjölk eller kött.

    Omsättning: Målet vid full produktion är 7 miljoner kronor.

    Till toppen