Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 6 december

    Därför drog notan för Jordbruksverkets IT-system iväg

    Sena besked om komplexa regler för EU:s jordbrukarstöd gjorde att kostnaderna för IT-systemet drog i väg.

    – Man ska inte jobba på det sättet. Men sådan är den politiska världen, säger Jordbruksverkets chefsarkitekt för IT, Tomas Nilsson.

     Även om Jordbruksverket skulle vilja är det omöjligt att anställa så många IT-experter som behövs för ett så stort IT-system. Det förklarar Tomas Nilsson, Jordbruksverkets chefsarkitekt för IT-system.
    Även om Jordbruksverket skulle vilja är det omöjligt att anställa så många IT-experter som behövs för ett så stort IT-system. Det förklarar Tomas Nilsson, Jordbruksverkets chefsarkitekt för IT-system. FOTO: Jordbruksverket och Börge Nilsson

    Jordbruksverket började tidigt analysera vad det nya IT-systemet skulle utföra, vilka regler som skulle styra det och hur olika delar skulle samarbeta med varandra.

    Rent praktiskt går det till så att systemutvecklare med ansvar för olika funktioner ritar upp på en väggtavla hur det ska sättas samman. Där kan utvecklare med ansvar för andra delar se hur övriga funktioner påverkar deras. Och rita upp sina egna flöden.

    Ägnade halvår åt följdfrågor

    Mycket var oklart, så Sverige ställde ett antal frågor till EU-kommissionen 2013. Men det rätade inte ut några frågetecken.

    – De hade följdfrågor och synpunkter som vi fick ägna ett halvår åt att anpassa oss till eller förklara, säger Tomas Nilsson som var projektledare för den första fasen av systembygget.

     Inhyrda konsulter och fast anställd personal arbetar tillsammans i Jordbruksverkets lokaler i Jönköping med att bygga ett IT-system för jordbrukarstödet. Kostnaden är 660 miljoner kronor.
    Inhyrda konsulter och fast anställd personal arbetar tillsammans i Jordbruksverkets lokaler i Jönköping med att bygga ett IT-system för jordbrukarstödet. Kostnaden är 660 miljoner kronor. FOTO: Börge Nilsson

    Fortfarande visste alltså inte systemutvecklarna vad deras system skulle åstadkomma. Bara att det måste vara klart snart.

    – När detaljerna började trilla ner från EU under 2015 så skulle vi i princip vara klara. De sista kom på sommaren och vi skulle betala ut pengar samma höst.

    Det innebar att Jordbruksverket fick chansa på vilka de viktigaste delarna i systemet skulle bli och när det blev fel fick de göra om.

    Byggt från grunden

    Vissa av de delar som skulle fungera tillsammans fanns redan, som de digitala kartorna, personuppgifterna med adresser och åldrar och djurregistret.

    Andra behövde byggas från grunden. Det gällde stödrätter, e-tjänster, portalen Mina sidor, kundakter med dokument och utskicksfunktioner. Det behövdes också system som användarna aldrig ser, som riskvärdering, kontrollsystem, rapportsystem och det jättelika handläggarprogrammet för jordbrukarstöd.

    ”Första åren mest kritiska”

    När systemen ska byggas krävs det programmerare varav många hyrs in från konsultbolag.

    – Det är den stora delen tidsmässigt, säger Tomas Nilsson.

    När allt är klart ska det provköras, både var för sig och tillsammans med andra funktioner.

    – Även när det är gjort upptäcks fel som inte har fångats upp av testet och mindre justeringar görs.

    Det kan kosta ytterligare 10-20 procent av totalkostnaden för ett IT-system per år.

    – De första åren är mest kritiska. Sedan börjar kostnaderna sjunka, säger Tomas Nilsson.

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen