Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 13 maj 2017

    Därför blir svensk grisproduktion bland de dyraste i Europa

    WOUDRICHEM.

    Det finns en avgörande faktor för lönsamheten inom europeisk grisproduktion, konstaterar lantbruksuniversitetet i Wageningen, Holland efter en kartläggning som ATL har tagit del av.

     De nederländska grisbönderna tvingas betala för att bli av med gödseln vilket ger en total kostnad på 9,2 cent per kilo slaktvikt. Sverige har den lägsta gödselkostnaden, minus 1,7 cent.
    De nederländska grisbönderna tvingas betala för att bli av med gödseln vilket ger en total kostnad på 9,2 cent per kilo slaktvikt. Sverige har den lägsta gödselkostnaden, minus 1,7 cent. FOTO: Johanna Mörtberg

    Billig gödselhantering är avgörande för lönsamheten inom europeisk grisproduktion. Lägst är kostnaderna för de svenska grisbönderna, högst för de nederländska. Vinnare är Danmark med lägre kostnader över nästan hela linjen. Det visar en kartläggning som lantbruksuniversitetet i Wageningen gjort.

    Organisationen InterPig jämför kostnader i professionell grisproduktion i 17 medlemsländer. Skillnaderna är enorma. De nederländska grisbönderna tvingas betala för att bli av med gödseln vilket ger en total kostnad på 9,2 cent per kilo slaktvikt. Sverige har den lägsta gödselkostnaden, minus 1,7 cent.

    Priset för en svensk grisplats är 10 300 euro och bland det dyraste i Europa. Bara Finland är ännu kostsammare. Motsvarande omkostnad i Ungern är 2 500 euro.

    Nederländerna däremot har den högsta timlönen, men lönekostnaderna per kilo kött är bland de lägsta; 6,4 cent jämfört med den svenska kostnaden på åtta cent. Timlönen i Sverige är 22 euro, i Nederländerna 25.

    Stimulerar effektivitet

    Orsaken är att högre löner stimulerar både effektivitet och storskalighet, skriver utredaren Robert Hoste.

    Om de svenska siffrorna skriver han:

    ”Sverige har höga bygg- och kapitalkostnader som en följd av höga djurskyddskrav och relativt små gårdar.”

    Men sammantaget hävdar svensk grisproduktion sig väl i konkurrensen:

    – Efter krisläget 2014 kom en markant förbättring 2015 som fortsatte 2016, säger Ingvar Eriksson på Gård & Djurhälsan, InterPigs representant i Sverige. Det är en kombination av bra avräkningspris och billigare foder. De svenska grisbönderna arbetar nu också mycket effektivare även om de inte kommit lika långt som de nederländska.

    Drabbades aldrig av ryska embargot

    Inriktningen på den inhemska marknaden visade sig vara riktig. Svenska producenter drabbades aldrig av det ryska embargot.

    – Genom MRSA upptäckte de svenska konsumenterna sent om sidor fördelarna med svenskt kött och var beredda att betala för det. En tid låg det svenska avräkningspriset fyra kronor högre än det europeiska, säger Ingvar Eriksson.

    Nu stiger priserna även i Europa:

    – Men jag är rätt optimistisk när det gäller framtiden för svensk grisproduktion.

    Grisarna är tyngre

    De högre kostnaderna i Italien beror huvudsakligen på att grisarna är tyngre när de slaktas.

    Det driver upp foderkostnaderna. På Irland och Storbritannien är fodret dyrare än i resten av EU.

    Siffrorna, som är baserade på resultaten 2015, väcker oro i Nederländerna. Kostnaderna, 1,60 euro per kilo slaktvikt, ligger 16 cent högre än i Danmark, som är den starkaste konkurrenten, och fem cent högre än i Tyskland som är den största exportmarknaden.

    Försök med djurvänligare koncept, har inte varit speciellt lönsamma. Hur överlever nederländska grisbönder med relativt höga kostnader, och ett pris som inte ligger över genomsnittet?

    Svaret är, enligt utredaren, att skillnaderna i lönsamhet mellan gårdarna stor. Det kan skilja upp till 20 cent per kilo slaktad vikt. Det finns bönder som tvingas ge upp.

    Relaterade artiklar

    Till toppen