Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 20 januari

    Tuff dansk åtgärdsplan mot resistenta gräsogräs

    Kemisk bekämpning tappar allt mer effekt mot gräsogräs i Danmark. Rådgivare förespråkar flera integrerade åtgärder för att få kontroll över förekomsten.

     Det eskalerande problemet med resistent gräsogräs var bakgrunden till att ett projekt drogs igång av de danska rådgivningsföretagen Velas för fyra år sedan. Demonstrationsodlingar på tre platser i Danmark visar effekterna av integrerade åtgärder för att bekämpa tre gräsogräs: renkavle, italienskt rajgräs och råttsvingel. Bilden är tagen i oktober 2019 när höstvete såtts på hela arealen.
    Det eskalerande problemet med resistent gräsogräs var bakgrunden till att ett projekt drogs igång av de danska rådgivningsföretagen Velas för fyra år sedan. Demonstrationsodlingar på tre platser i Danmark visar effekterna av integrerade åtgärder för att bekämpa tre gräsogräs: renkavle, italienskt rajgräs och råttsvingel. Bilden är tagen i oktober 2019 när höstvete såtts på hela arealen. FOTO: Mirella Helms, Velas

    Som ATL skrev om i tidigare nummer har herbicidresistent rajgräs konstaterats för första gången i Sverige. I Danmark är detta sedan flera år ett stort problem framför allt i områden med styva lerjordar och där höstgrödor dominerar. Herbicidresistent renkavle är också ett problem i Danmark liksom i delar av Skåne.

    – Vi ser att bekämpning med pesticider inte längre räcker för att kontrollera gräsogräsen. Dessutom kommer färre herbicider finnas tillgängliga i framtiden, säger Helle Bundgaard Elander, växtodlingsrådgivare på det danska rådgivingssällskapet Velas.

     Helle Bundgaard Elander, växtodlingsrådgivare på det danska rådgivingssällskapet Velas.
    Helle Bundgaard Elander, växtodlingsrådgivare på det danska rådgivingssällskapet Velas. FOTO: Mirella Helms/Velas

    All kunskap togs in

    Framför allt handlar det om metabolisk resistens, vilket betyder att bekämpningsmedlet bryts ner snabbare av ogräset och gör att det krävs högre doser för att få effekt, tillägger hon. Det eskalerande problemet var bakgrunden till att ett projekt drogs igång av de danska rådgivningsföretagen Velas för fyra år sedan. Demonstrationsodlingar på tre platser i Danmark visar effekterna av integrerade åtgärder för att bekämpa tre gräsogräs: renkavle, italienskt rajgräs och råttsvingel.

    – I en stegvis modell har vi kombinerat all generell kunskap och teknik för att minska andelen gräsogräs i fältet, säger Helle Bundgaard Elander som berättade om resultaten både på Södra Sveriges Växtodlings- och Växtskyddskonferens och den danska Plantekongressen.

    Många lantbrukare på plats

    Platserna som valts ut hade ett mycket högt tryck av gräsogräsen. De runt 900 lantbrukare som besökt demonstrationsodlingarna har tydligt kunnat se effekterna av olika kombinerade åtgärder. Det handlar inte om försök poängterar hon men demoodlingarna gav ändå tydliga resultat.

    – Plöjning fungerade fantastiskt bra som åtgärd mot råttsvingel men om du bara har ett år av målinriktad plöjning och lämnar fältet oplöjt nästa år får du en förökning igen, säger hon.

     Platserna som valt ut i demoodlingarna hade alla ett mycket högt tryck av gräsogräsen. De runt 900 lantbrukare som besökt demonstrationsodlingarna hitintills har tydligt skulle kunna se effekterna av olika kombinerade åtgärder. Bilden är tagen i juni 2020.
    Platserna som valt ut i demoodlingarna hade alla ett mycket högt tryck av gräsogräsen. De runt 900 lantbrukare som besökt demonstrationsodlingarna hitintills har tydligt skulle kunna se effekterna av olika kombinerade åtgärder. Bilden är tagen i juni 2020. FOTO: Mirella Helms, Velas

    Samma slutsats gäller också italienskt rajgräs och renkavle. En annan effektiv åtgärd är sen såtidpunkt för höstsådda grödor även om det inte alltid är möjligt i praktiken. Till tidig såtidpunkt räknas första veckan i september i Danmark och sen såtidpunkt är första veckan i oktober. Även falsk såbädd hade en viss effekt mot gräsogräsen men att bryta av växtföljden med vårsådda grödor minskade förekomsten betydligt mer.

    ”Blev ögonöppnare”

    – Efter tre år av vårsådda grödor blev förekomsten av gräsogräs väldigt låg. Framförallt i renkavle var det en ögonöppnare för många lantbrukare lokalt att vårvete hade så stor påverkan, säger hon.

    När det gäller att få bukt med resistent italienskt rajgräs och renkavle finns inte en effektiv åtgärd som löser problemet utan alla åtgärder, inklusive riktade herbicider, måste integreras och användas med uthållighet, enligt Helle Bundgaard Elander.

    Samma utvecklig spås i Sverige

    Rikard Andersson, ogräsrådgivare på Jordbruksverket, tycker att resonemanget och de danska erfarenheterna stämmer väl in även i Sverige även om det exempelvis finns skillnader i vad man kan betrakta som tidig och sen sådd av höstvete på de sydligaste delarna av Fyn jämfört med i Mälardalen. Danmark är lite av ”en förtrupp” kring vilken utveckling som kan förväntas i Sverige framöver, påpekar han, med tanke på att dansk växtodling har haft problem med rajgräs och råttsvingel under en längre tid.

     Rikard Andersson, ogräsrådgivare på Jordbruksverket.
    Rikard Andersson, ogräsrådgivare på Jordbruksverket. FOTO: Hans Dahlgren

    LÄS MER: Skånegård drabbad av resistent rajgräsLÄS MER: Varning för italienskt resistent rajgräs

    Åtgärd som inte gav förväntad effekt

    En åtgärd som var en stor del av de danska, fyraåriga demoodlingarna var att lämna jorden orörd efter skörden jämfört med att stubbearbeta. Forskning har visat att en stor del av ogräsfröna som lämnas orörda förlorar sin förmåga att gro medan en stubbearbetning kan få fröna att gå in i groningsvila och öka förekomsten på sikt. En viss sådan effekt kunde ses i demonstrationsodlingen med hög förekomst av renkavle men i de andra två demoodlingarna med italienskt rajgräs respektive råttsvingel ökade förekomsten av gräsogräsen när jorden lämnades orörd jämfört med det stubbearbetade ledet. Slutsatsen blev att andra faktorer påverkade resultatet, exempelvis att mycket kvarlämnat material i markytan gjorde det svårare för höstvetet att etablera sig och konkurra med gräsogräsen.

    Källa: Helle Bundgaard Elander, Velas

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen