Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 4 oktober 2016

    Dålig bro kan bli kostsam affär

    Många små betongbroar från 1900-talets mitt har behov av renovering de kommande åren. Det är något av en tickande bomb. De enskilda vägsamfälligheterna har tunga utgifter att vänta.

     Vägbroar. I Lars Klings område Skaraborg finns det 145 enskilda broar. Av dem saknar 42 full bärighet på 60 ton. Många av dem har stensatta brostöd, som måste renoveras de närmaste åren.
    Bild 1/4 Vägbroar. I Lars Klings område Skaraborg finns det 145 enskilda broar. Av dem saknar 42 full bärighet på 60 ton. Många av dem har stensatta brostöd, som måste renoveras de närmaste åren. FOTO: Henrik Dammberg
     Stensatt brostöd. Många betongbroar från mitten av 1900-talet har stensatta brostöd och måste renoveras de närmaste åren.
    Bild 2/4 Stensatt brostöd. Många betongbroar från mitten av 1900-talet har stensatta brostöd och måste renoveras de närmaste åren. FOTO: Henrik Dammberg
    Bild 3/4 FOTO: Henrik Dammberg
     Lars Kling från Trafikverket på en bro.
    Bild 4/4 Lars Kling från Trafikverket på en bro. FOTO: Henrik Dammberg

    I Holmestad utanför Götene visar Trafikverkets Lars Kling en typisk svensk armerad betongbro från 1950-talet. Den har stensatta brostöd och bedöms därför att bara klara totalvikten 25 ton. Det normala för svenska vägar är 60 ton.

    – Många liknande broar är i stort behov av underhåll de närmaste åren. Det är lite av en tickande bomb, säger Lars Kling.

    Statligt bidrag

    Totalt finns det omkring 4 000 små betongbroar på enskilda vägar i landet. De sköts av vägsamfälligheter som vanligtvis får 70 procent av kostnaden i statligt bidrag för en brorenovering.

    – Att bygga en ny betongbro kostar fyra till fem miljoner kronor. Då är det billigare att göra en rörbro, med en diameter på minst två meter. Men det blir dyrt för medlemmarna ändå, säger Lars Kling.

    Ivan Albansson på gården Smedebodarna i Holmestad bor närmast och sitter i vägsamfällighetens styrelse. Föreningen har tre kilometer grusväg att sköta och en bro.

    – Tidigare körde mjölkbilen här. Det gör den inte längre, sen åtta, tio år. Men det kör timmerbilar ibland, säger Ivan Albansson, som konstaterar att lantbrukets maskiner successivt blivit större.

    Trafikverket kräver varningsskylt

    Vägföreningen har ännu inte diskuterat brons framtid. Det saknas en skylt som visar hur stor vikt den bär. Men under nästa år kommer Trafikverket kräva att en varningsskylt sätts upp.

    – Det är viktigt för den juridiska biten. Väghållaren är ansvarig för sina broar. Saknas skylt kan det bli fråga om skadestånd om bron rasar, säger Lars Kling.

    Han tvivlar på att staten kommer att ha råd att dela ut pengar till alla kommande brorenoveringar. Tuffa prioriteringar lär krävas och kanske kommer vissa broar att stängas av permanent för tung trafik.

    – Här i mitt område Skaraborg delar jag ut tio miljoner kronor årligen i bidrag till väg- och broupprustningar. Men jag får ansökningar på det dubbla, säger Lars Kling.

    Höjda renoveringsbidrag

    Riksförbundet enskilda vägar, REV, har drivit på för höjda renoveringsbidrag. De vill att vägföreningarna ska få upp till 90 procent av kostnaden när de reparerar en bro.

    – Det finns ett stort underhållsberg framför oss. Risken är att de små föreningarna skjuter renoveringen på framtiden, säger Christer Ångström, regionansvarig öst på REV.

    Han berättar att det finns ett förslag på ny bidragsförordning som regeringen ska ta ställning till. Problemet är att den handläggare på Näringsdepartementet som haft ansvar för ärendet nyligen slutat och frågan är vad som händer nu.

    – Det här är prioriterat, men vi har många viktiga frågor, säger Ola Nordlander, enhetschef på Näringsdepartementet.

    Fakta

    Det finns omkring 4 000 små betongbroar som sköts av vägsamfälligheter med statligt stöd. Därutöver finns mindre vägsamfälligheter som inte är berättigade statligt stöd. Dessa kan i dagsläget inte få statligt stöd alls för att renovera sina broar. Hur många sådana broar det finns är oklart.

    Relaterade artiklar

    Till toppen