Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 27 februari 2019

    Stor risk att jordbruksreform försenas

    Det blir ingen omröstning om den gemensamma jordbrukspolitiken i EU-parlamentet före valet.

     EU-parlamentet kommer inte att fastställa sin position i förhandlingarna om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken förrän efter EU-valet.
    Bild 1/2 EU-parlamentet kommer inte att fastställa sin position i förhandlingarna om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken förrän efter EU-valet. FOTO: Ann Lindén
    Bild 2/2 FOTO: Ann Lindén och Göran Billeson / IBL Bildbyrå

    Det blir nästa EU-parlament som beslutar vad de folkvalda ska driva i förhandlingarna om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, cap. Det står klart efter att EU-parlamentets Jordbruksutskott beslutat att det kommer att rösta om sin position först i april, som mest ett par veckor före EU-parlamentets sista session före EU-valet i slutet av maj. Det ger inte tillräckligt med tid för en omröstning i plenum i det sittande parlamentet.

    Risken för att reformen försenas, som ATL skrivit om tidigare, har därmed förstärkts. EU-kommissionens förhoppning att EU-parlamentet och medlemsländerna i Rådet ska ha enats före valet är definitivt grusad. Ingen av de två institutionerna är klara med sin interna beslutsprocess än. Det har blivit mer sannolikt att det gällande systemet förlängs något eller några år förbi 2021.

    Höjda miljökrav

    EU-parlamentets hantering av ärendet snabbas inte upp av att Miljöutskottet har ett inflytande som det tidigare inte haft. I ett yttrande om de nationella strategiska planer som ska utgöra grunden för den nya jordbrukspolitiken förordar utskottet höjda miljöambitioner. Utskottet vill att 30 procent av direktstöden och minst 40 procent av ersättningarna inom landsbygdsprogrammet ska gå till miljö- och klimatåtgärder, med särskilt öronmärkta pengar för att gynna den biologiska mångfalden. I dag är 30 procent av direktstöden miljövillkorade i de så kallade förgröningskraven. EU-kommissionen föreslår att minst 30 procent av landsbygdsprogrammet ska vara miljö- och klimatinriktade. I det svenska landsbygdsprogrammet går 60 procent till miljöåtgärder.

    Miljöutskottet är också emot att stöd ges till intensiv djurproduktion och att jordbruksbudgeten skärs ned.

    Största förändringarna i reformförslaget

    Minskning på stöden från 60 000 euro, tak vid 100 000.

    Medlemsländerna tar över utformningen av stöden.

    Större fokus på unga lantbrukare.

    Förgröningen försvinner.

    Mer av jordbruksbudgeten ska gå till miljö- och klimatåtgärder.

    Relaterade artiklar

    Till toppen