Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 21 januari

    Byggde bevattningssystem och räddade skörden

    Torsås.

    Trots sommarens torka fick lantbrukaren Bertil Aspernäs riktigt goda spannmålsskördar av höstvete. Detta tack vare sitt bevattningssystem.

     Bertil Aspernäs använder vinterhalvårets överskottsvatten till sommarens bevattning. Avrinningsvatten samlas under vintern i den fyra meter djupa konstgjorda dammen.
    Bertil Aspernäs använder vinterhalvårets överskottsvatten till sommarens bevattning. Avrinningsvatten samlas under vintern i den fyra meter djupa konstgjorda dammen. FOTO: Kristina Wirén

    Lantbrukaren Bertil Aspernäs klarade sommarens torka bättre än många andra. Med ett system för reglerad dränering fick han ut ungefär 77 procent av normal skörd. Andra bönder i närheten fick bara runt 50 procent.

    Han började bygga ut systemet för 15 år sedan på gården i Torsås kommun vid Östersjön. Tanken var att minska utlakningen av näringsrikt vatten från jordbruket till Östersjön genom ett system där grundvattennivån i dränerade fält ställs in efter behov med dämningsbrunnar på stamledningarna.

     Lantbrukaren Bertil Aspernäs led mindre av sommarens torka än många andra. Hans underjordiska bevattningsystem räddade stora delar av skörden.
    Lantbrukaren Bertil Aspernäs led mindre av sommarens torka än många andra. Hans underjordiska bevattningsystem räddade stora delar av skörden. FOTO: Kristina Wirén

    I stället för att leda bort överskottsvatten från ett fält i öppna diken leds det till en pumpanläggning. Avrinningsvatten från jordbruksmarken pumpas upp från fälten till en konstgjord damm.

    – Vi startar påfyllnaden i snösmältning. Om pumpen jobbar dygnet runt fylls dammen på en månad.

     Avrinningsvatten som samlats på vinterhalvåret i den konstgjorda dammen används i det underjordiska bevattningssystemet på sommaren.
    Avrinningsvatten som samlats på vinterhalvåret i den konstgjorda dammen används i det underjordiska bevattningssystemet på sommaren. FOTO: Kristina Wirén

    Samma rör som används för avvattning används på sommaren för bevattning av fälten. Från dammen till åkern. Under kontrollerade former. Bertil Aspernäs reglerar bevattningen utifrån vad grödorna behöver.

    – När vattnet är slut i markprofilen, slår jag på bevattningspumpen och öppnar ventiler för den grödan som jag vet ska ha vattnet först och det är oftast rapsen.

    Systemet har flera fördelar. Grödorna vattnas direkt på rötterna. Det går åt mindre vatten eftersom det kommer på rätt plats och inte blåser bort eller avdunstar.

     Bertil Aspernäs bestämmer vattennivåerna i slambrunnarna beroende på vilka grödor som växer i fälten.
    Bertil Aspernäs bestämmer vattennivåerna i slambrunnarna beroende på vilka grödor som växer i fälten. FOTO: Kristina Wirén

    Bertil Aspernäs är civilingenjör. När han tog över gården efter sin far var han heltidsbonde i några år. Efter det att han avvecklat djurhållningen skötte han gården på helger. Han odlar potatis och spannmål på gården som har 39 hektar öppen jord, varav 24 hektar är bevattnat underifrån och resten konventionellt bevattnat.

    Bevattningssystemet kan passa andra lantbrukare, om förutsättningarna finns.

     Kartan i telefonen visar var dräneringssystemet och dämningsbrunnar finns.
    Kartan i telefonen visar var dräneringssystemet och dämningsbrunnar finns. FOTO: Kristina Wirén

    – Det behöver vara platt mark och det är viktigt att dräneringsanläggningen är i god kondition. Om inte ledningarna fungerar eller är rensade kommer det att bli täppt och varken dränering eller bevattning funkar.

    Han tycker att bönder behöver ta klimathotet på allvar och se över sina odlingssystem, för att bli mindre väderberoende.

     En flottör håller vattennivån på ”lagom” nivå i potatisåkern. Bertil Aspernäs har lärt sig av erfarenhet hur mycket vatten grödorna vill ha. Det gäller att hitta balansen mellan grödans behov av vatten och syre och var den ligger i termer av centimeter grundvattennivå.
    En flottör håller vattennivån på ”lagom” nivå i potatisåkern. Bertil Aspernäs har lärt sig av erfarenhet hur mycket vatten grödorna vill ha. Det gäller att hitta balansen mellan grödans behov av vatten och syre och var den ligger i termer av centimeter grundvattennivå. FOTO: Kristina Wirén

    – Jag tror att man behöver tänka på att odlingssäkra sin produktion, med avseende på vatten. Detta är ett sätt.

    Bertil Aspernäs räknade till en början på en avskrivningstid för investeringarna på cirka tio år.

    – Men pay off-tiden har blivit kortare nu när vi har sådana här klimatproblem. Jag får snabbare tillbaka pengarna, säger Bertil Aspernäs.

     Lågtryckspump med arbetstryck 2-3 bar, hydrofor med tryckregulator och fasvakt för underbevattning.
    Lågtryckspump med arbetstryck 2-3 bar, hydrofor med tryckregulator och fasvakt för underbevattning. FOTO: Kristina Wirén

    Dräneringsanläggningen

    På vintern dränerar anläggningen ut vatten från fälten. Överskottsvatten pumpas tillbaka till en damm som rymmer 10 000 kubikmeter vatten.

    På sommaren, när dräneringssystemet är tomt på vatten, pumpas vatten tillbaka som ett slags underbevattning av fälten.

    Förutom miljövinsten ger det underjordiska bevattningssystemet goda spannmålsskördar. Skörden är mindre sårbar för en torr sommar.

     Under vinterhalvåret samlas 10 000 kubikmeter avrinningsvatten i den konstgjorda dammen.
    Under vinterhalvåret samlas 10 000 kubikmeter avrinningsvatten i den konstgjorda dammen. FOTO: Kristina Wirén

    Så bygger du Bertil Aspernäs dämningsbrunn

    Detta krävs:

    Vägtrumma 600 millimeter i diameter med tät botten (ändplugg i plast).

    Hålsåg för 110-millimeters VVS-rör.

    VVS-rör, 6 meter, för inlopp och utlopp med manschett.

    Nivåregulator med tillhörande höj- och sänkbar del för styrning.

    Nivåregulator för styrning av underbevattningen.

    Gör så här:

    Kapa av vägtrumman med motorsåg i lagom höjd. Sätt en ändplugg i botten för tätning.

    Borra plats för VVS-rören på sidorna, sätt dit VVS-rören och sätt manschetter runt hålen för att täta.

    Placera brunnen i diket, på cirka 30-40 centimeter djup under rörledningens bottenläge. Detta ger plats för slamficka i brunnen.

    Se till att ha gott om lermassa runt om brunnen som hjälper till att hålla tätt.

    Använd nivåregulator med tillhörande höj- och sänkbar för styrningen av underbevattningen.

     Bertil Aspernäs bygger egna dämningsbrunnar med vägtrummor, vvs-rör med manschett, reglerdon med tillhörande hög- och sänkbar del och Hudson-ventil för styrning av underbevattningen.
    Bertil Aspernäs bygger egna dämningsbrunnar med vägtrummor, vvs-rör med manschett, reglerdon med tillhörande hög- och sänkbar del och Hudson-ventil för styrning av underbevattningen. FOTO: Kristina Wirén

    Till toppen