Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 12 maj 2017

    Brott mot lantbrukare inte längre på Säpos bord

    Säpo har slutat behandla djurrättsbrott som hot mot samhällets grundläggande demokratiska funktioner. Nu ses de som vanliga brott och har inte ens en egen brottskod – vilket är ett problem, menar branschföreträdare. Detta är fjärde delen i ATLs stora granskning av djuraktivisterna.

    FOTO: Säkerhetspolisen

    I en rapport från 2009 om våldsam politisk extremism klassas djurrättsbrott som något som ska hanteras av Säkerhetspolisen. Men i dag är de inte längre hot mot demokratin eller en fråga för Säkerhetspolisen. Det konstateras i en departementsskrivelse från 2014 och bekräftas av Simon Bynert, pressekreterare på Säpo.

    Han säger att Säpo kommit överens med polismyndigheten om vem som ska hantera djurrättsbrott. Och det är inte Säpo.

    – Säkerhetspolisen hanterar brottslighet som riktas mot samhällets grundläggande demokratiska funktioner. I dagsläget gör man bedömningen att aktivitetsnivån bland brottsaktiva djurrättsaktivister inte bedöms vara av sådan art att det faller inom Säkerhetspolisens ansvarsområde, säger Simon Bynert.

    Men om djurrättsbrotten blir fler kan de hota demokratin?

    – Polismyndigheten har löpande koll på det här. Skulle det visa sig att aktivitetsnivån förändras och man ser tendenser till mer systemhotande aktivitet, då kommer det att följas upp och då hamnar vi i ett annat läge och får utgå från det.

    I krislägen är livsmedelsförsörjning en viktig samhällsfunktion, men Simon Bynert vill inte svara på vilken tyngd det har i bedömningen.

    – Exakt vad vi prioriterar är svårt att gå in på för då riskerar vi att upplysa en eventuell aktör om vad vi bedömer som särskilt skyddsvärt.

    Enligt Simon Bynert på Säpo har polismyndigheten ansvaret för att hålla koll på brottsaktiviteten från djurrättsmiljöerna.

    – Det sker en löpande samverkan, framför allt med polismyndigheten, för att se och notera så fort det når en nivå där vi behöver ta en mer aktiv roll, säger han.

    ”Annars syns det inte”

    Det gör det viktigt att polisanmäla alla hot, intrång och andra brott, betonar Alexandra Jermiasson som är produktionsutvecklare på Svenska Ägg där många medlemmar drabbats på senare tid.

    – Annars syns det inte och det som inte syns finns inte, säger hon.

    Men Johan Dalén, VD på Svensk Mink, tror ändå inte att den vanliga polisen kan hålla koll på den samlade mängden djurrättsbrott.

    – De har inte ens en egen brottskod. Därför kan inte polisen koppla ihop brott i olika regioner som riktar sig mot samma typ av brottsoffer och utförs av samma förövare, säger han.

    Mest militanta djurrättsaktivister

    När Europas mest militanta djurrättsaktivister attackerade hans medlemmar med mordbrand, hot och gravskändning 2013 fick Johan Dalén själv hjälpa poliser i olika regioner att koppla ihop brotten.

    – Det var en ren slump att de begick tre brott så tätt att jag kunde få en överblick. Annars hade det sammanlagda straffvärdet aldrig kommit upp i den nivå att de kunde inleda spaning så brotten klarades upp.

    Att djurrättsbrott inte har någon egen kod bekräftas av presstjänsten hos BRÅ, myndigheten som i samarbete med polisen sammanställer en katalog över klassificering av brott. I den senaste, som kom i december, finns ordet ”djur” bara i brotten ”djurplågeri” och ”illegal rovdjursjakt”.

    – I och med att brotten kategoriseras som enstaka mordhot, mordbränder eller vad det nu är, får inte djurrättsbrottslighet den uppmärksamhet och de resurser den förtjänar, säger Johan Dalén.

    Skulle minska mörkertalet

    Koden skulle också minska mörkertalet:

    – Folk anmäler inte när de känner att samhället inte tar den frågan på tillräckligt stort allvar.

    Men framför allt faller hela Säpos resonemang att polismyndigheten så noga följer brottsutvecklingen på området.

    – Det är ingen som vet om vi kanske redan idag har ett tillräckligt antal brott för att det ska vara befogat med Säponivå på utredningarna. Ingen kan veta det förrän vi har en brottskod, säger Johan Dalén.

    Rapporten där djurrättsvåld hotar demokratin

    2009 klassade rapporten ”Våldsam politisk extremism” djurrättsbrott som en angelägenhet för Säpo.

    I huvudsak räknades djurrätt till vänstermiljön. ”Djurrättskampen har inte alltid haft en självklar plats i den autonoma rörelsen men blivit en allt viktigare del. I dess mest extrema form anses djur ha samma rättigheter som människor”.

    Men det är inte entydigt. Rapporten konstaterar att djurrätt är något den högerextrema vit makt-miljön och den autonoma vänsterextremismen, faktiskt kan enas om.

    ATL har under granskningen av djurrättsbrott sett exempel på höger- och vänsterextremister som samarbetat vid djurrättsaktioner. Det finns också högerextrema som blivit vänsterextrema men behållit sin djurrättsaktivism.

    Källa: Våldsam politisk extremism — Antidemokratiska grupperingar på yttersta höger- och vänsterkanten; Rapport 2009:15 från Säkerhetspolisen och Brottsförebyggande rådet, BRÅ

    ALLA ARTIKLAR I ATLs GRANSKNING:

    DEL 3: Planen för stulna hönsen – “rent djurplågeri”DEL 3: Så skyddar du dig mot aktivisterDEL 2: Betalas för att förstöra för djurbönderDEL 2: “Djurrättsrörelsen måste ta starkare avstånd från brottslighet”DEL 1: De saboterade rävjakten – och hotar med nya aktionerDEL 1: Svenskar bland de våldsammaste djuraktivisterna i Europa

    Skrivelsen där djurrättsvåld inte hotar demokratin

    2014 är inte längre djurrätt ett hot mot demokratin och en fråga för Säkerhetspolisen. I en departementsskrivelse beskrivs djurrätt som en enfrågerörelse.

    ”Sådana djurrättsrörelser riktar visserligen sin brottslighet mot enskilda personer och företag och därmed mot demokratiska fri- och rättigheter, men de riktar inte sin brottsliga verksamhet mot någon av demokratins grundläggande funktioner och har ingen ambition att förändra statsskicket”, skriver Polishögskolans rektor Doris Högne Rydheim som gjorde rapporten på uppdrag av dåvarande demokratiminister Birgitta Ohlsson, L.

    Hon fortsätter:

    ”Av det skälet ingår de inte i denna utredning och är inte heller ett av Säkerhetspolisens fokusområden”.

    Källa: Våldbejakande extremism i Sverige — nuläge och tendenser; Ds 2014:4 från Regeringskansliet, Justitiedepartementet.

    Våldsbejakande extremism

    Säpo beskriver våldsbejakande radikalisering som en ”process då en person eller grupp börjar främja olagligt våld i politiskt eller ideologiskt syfte”. Våldsfrämjande radikalisering bygger på tre grundläggande komponenter:

    • Upplevda orättvisor eller kränkningar, som kan vara verkliga.

    • En våldsförespråkande ideologi som pekar på orättvisor, förklarar vad de beror på och hur de kan åtgärdas.

    • Ett socialt sammanhang där ideologin införlivas.

    Olagligt politiskt eller ideologiskt våld kan främjas genom att uppmana andra att utföra det, att stödja med pengar eller logistik eller att delta i planering, förberedelse och genomgörande av attentat.

    Kriterierna stämmer in på militant djurrättsbrottslighet men det gör inte djurrätt i sig till ett terrorbrott i Sverige. Säpo skriver att ”våldsfrämjande radikalisering måste inte leda till terrorism, utan kan sluta i andra allvarliga våldsbrott och otillåten påverkan”.

    Källa: Säkerhetspolisens hemsida

    Relaterade artiklar

    Till toppen