Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 13 september

    Brittiska bönder står inför radikal reform

    Direktstöden fasas ut och ersätts med miljöersättningar i den brittiska regeringens förslag till jordbrukspolitik efter Brexit.

    Storbritanniens lantbrukare kommer att få radikalt annorlunda villkor om det regeringsförslag som lades på onsdagen går igenom parlamentet. Direktstöden, som stått för 55 procent av de brittiska lantbrukens inkomster, fasas ut över en nioårsperiod. De största mottagarna får de inledningsvis största nedskärningarna, 25 procent för företag som får mer än 1,7 miljoner i direktstöd.

    De frigjorda resurserna ska användas för att stötta lantbrukare som producerar kollektiva nyttigheter. Det kan handla om arbete för renare luft och vatten, förbättrad jordhälsa, högre djurvälfärd, åtgärder mot översvämningar och tillgång för allmänheten till landsbygden. I mycket sådana ersättningar som ryms inom landsbygdsprogrammet i dag.

    ”Det här lagförslaget gör det möjligt för oss att belöna lantbrukare som skyddar vår miljö och gör landsbygden till renare, grönare och hälsosammare för framtida generationer”, säger miljöminister Michael Gove enligt ett pressmeddelande.

    Sju år av utfasning

    Utfasningen av direktstöden ska enligt planen börja 2021, för att ha helt försvunnit 2027. Under en sjuårsperiod ska det också gå att få stöd för investeringar i ny teknik och annat som kan öka produktiviteten.

    Under utfasningsperioden vill den brittiska regeringen frikoppla direktstöden helt från alla krav på produktion. Den som vill använda pengarna som en sorts pension kan göra det, vilket regeringen hoppas ska frigöra mark för nya lantbrukare.

    Storbritanniens största bondeorganisation, National Farmers Union, är mycket kritiskt till förslaget. Ordförande Minette Batters anser att det helt ignorerar betydelsen av att det finns en inhemsk livsmedelsproduktion. De löften som ges om stöd för att öka konkurrenskraften i sektorn sträcker sig bara till och med 2027, konstaterar hon.

    EU-handeln central

    Minette Batters påpekar också att det inte är klart vilken handelsrelation Storbritannien och EU ska ha efter Brexit. Att göra en reform som den regeringen föreslår i nuvarande läge är dumdristigt, enligt ordföranden.

    ”Ett fritt och friktionslöst handelsavtal med vår största handelspartner, EU, är avgörande för jordbruksindustrin”, säger Minette Batters i ett pressmeddelande.

    Runt 62 procent av Storbritanniens export av jordbruksprodukter går till andra EU-länder.

    Då England, Wales, Skottland och Nordirland har självbestämmande över jordbruksstöden kan tillämpningen av en ny lag variera inom Storbritannien.

    LÄS OCKSÅ: Högre miljökrav väntar brittiska bönderLÄS OCKSÅ: Blandade känslor över Brexit

    Läs mer om

    Till toppen