Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 22 februari

    Veterinärbrist leder till psykisk ohälsa och avhopp

    Bristen på veterinärer fortsätter att öka. Nu vittnar branschföreträdare om ökad psykisk ohälsa och avhopp bland personalen.

    – Sverige har ett gott djurskydd, men det får inte vara på bekostnad av att vi kör skiten ur människor, menar Fredrik Weimarsson på Distriktsveterinärerna.

     Bristen på veterinärer gör att alla djur inte kan få hjälp. Arkivbild.
    Bristen på veterinärer gör att alla djur inte kan få hjälp. Arkivbild. FOTO: Stina Stjernkvist/TT

    ATL har tidigare rapporterat om bristen på veterinärer runt om i landet. Som en konsekvens tvingades bland annat Distriktsveterinärerna i Karlshamn förra året stänga sin mottagning efter 25 år.

    – Det blir en tydlig konsekvens av att vi inte räcker till, säger Fredrik Weimarsson, chef på Distriktsveterinärerna Region Syd till ATL.

     ”Det kan bli så att vi får tacka nej till en del förebyggande vård och bara fokusera på det akuta, vilket kan leda till negativt djurskydd i framtiden”, säger Fredrik Weimarsson på Distriktsveterinärerna.
    ”Det kan bli så att vi får tacka nej till en del förebyggande vård och bara fokusera på det akuta, vilket kan leda till negativt djurskydd i framtiden”, säger Fredrik Weimarsson på Distriktsveterinärerna. FOTO: Distriktsveterinärerna

    Distriktsveterinärerna är en verksamhetsgren inom Jordbruksverket som ska garantera tillgång till veterinär service dygnet runt, året om.

    – Än så länge klarar vi att upprätthålla uppdraget, men det gör ont på vissa ställen i perioder, säger Fredrik Weimarsson.

    Han syftar på den höga arbetsbelastning veterinärerna tvingas utstå där personalstyrkan är för liten.

    – Som chef vill jag kunna leverera en anständig arbetsmiljö. Den gränsen överskrider vi ibland. Det är inget vi är stolta över, säger han och fortsätter:

    – Den moderna veterinären i dag är en ung småbarnsmamma som ska få ihop sitt yrke med ett fungerande familjeliv. Det måste vi kunna leverera.

    ”Största och viktigaste frågan”

    Bemanningsfrågan måste lösas snarast för att Sverige ska fortsätta leverera ett gott djurskydd även i framtiden, menar Fredrik Weimarsson.

    – Vi måste jobba med frågan i alla forum där vi kan vara med och påverka den, hela vägen upp till regeringsnivå.

    Trots en rad frågetecken lyfter han fram en ljusglimt när han får frågan om hur han ser på framtiden.

    – För några år sedan var intresset mycket högt vid smådjur men mindre på produktionsdjur, men jag tycker mig se en tendens där det börjar gå åt andra hållet. Det gläder mig, jag hoppas att det inte bara är en känsla, säger han.

    Vill se fler utbildningsplatser

    Förra året presenterade Svensk Djursjukvård en branschrapport för 2019 där de beräknade att djursjukvården de kommande 12 månaderna behöver rekrytera minst 365 nya veterinärer. I Sverige examineras varje år omkring 90.

    Mia Runnérus är sektionsmedlem i Svensk djursjukvård och djursjukhuschef på Evidensia specialistdjursjukhus på Strömsholm. Hon menar att läget förvärrats ytterligare sedan rapporten kom ut.

    – Vi kämpar för att hålla öppet dygnet runt, men under sommaren fick vi säga nej till djurägare för att vi inte hade tillräckligt med personal. Jag har aldrig varit med om det tidigare.

     ”Hela branschen har det riktigt jobbigt och djurägare blir helt förtvivlade när vi måste säga stopp”, säger Mia Runnérus som är sektionsmedlem i Svensk djursjukvård och djursjukhuschef på Evidensia specialistdjursjukhus Strömsholm.
    ”Hela branschen har det riktigt jobbigt och djurägare blir helt förtvivlade när vi måste säga stopp”, säger Mia Runnérus som är sektionsmedlem i Svensk djursjukvård och djursjukhuschef på Evidensia specialistdjursjukhus Strömsholm. FOTO: Evidensia

    Hon berättar om hur den psykiska ohälsan ökar i arbetsgrupperna och att veterinärer väljer att byta yrke.

    I dag finns det bara en veterinärutbildning på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Som en långsiktig lösning ser Mia Runnérus att fler utbildningar startas, vilket enligt henne borde ha gjorts för flera år sedan.

    – Först och främst ska det tas beslut. Sedan tar det 5,5 år innan veterinärerna är ute i arbetslivet. Det kommer säkert ta tio år innan vi är där, säger hon.

    Inga nya utbildningsplatser på gång

    På SLU antas 100 personer per år till veterinärutbildningen. Omkring 80–90 procent av dessa examineras. På samma universitet finns nu även 100 platser för legitimerade djursjukskötare.

    – Veterinärplatserna har ökat till ungefär 103 stycken, vi vet att det inte är tillräckligt och vill inget hellre än att bygga ut, säger Karin Holmgren, prorektor vid SLU.

     ”Vi förstår problemet och vill få möjlighet att bygga ut men det kan vi inte göra utan mer pengar”, säger Karin Holmgren, prorektor SLU.
    ”Vi förstår problemet och vill få möjlighet att bygga ut men det kan vi inte göra utan mer pengar”, säger Karin Holmgren, prorektor SLU. FOTO: SLU

    I juni 2020 fattade regeringen beslut om en permanent ökning av medel till lärosätena för att öka antalet platser inom bristyrkesutbildningar. För SLU:s del innebar detta en extra tilldelning på cirka 3,4 miljoner kronor för 2020 och därefter 6,6 miljoner kronor från och med 2021 och framåt.

    Karin Holmgren menar att det krävs större satsningar än så för att utöka veterinärutbildningen.

    – Det skulle krävas en ny uppsättning lärare, fler lokaler och djur – det kan vi inte göra utan pengar.

    Arbetsmiljöfrågan mer akut

    Enligt Jordbruksverket ligger lösningen inte bara i att utöka antalet utbildningsplatser. Arbetsmiljöfrågan är på många sätt mer akut, menar Ulrika Bergman som är handläggare.

    – Vi kan bevilja hur många legitimationer som helst men inflödet av nya veterinärer verkar inte täcka mängden utträden, säger hon och fortsätter:

    – Branschen måste ta sitt ansvar. Varför skulle man vilja börja arbeta som veterinär om det är en jättetuff arbetsmiljö?

    Svensk Djursjukvård i siffror

    3 850 anställda

    1,2 miljoner patientbesök 2019

    3 miljarder kronor i omsättning 2019

    Källa: Svensk Djursjukvård

    Svensk Djursjukvårds branschrapport 2019

    Svensk Djursjukvårds medlemsföretag anger att rekryteringsbehovet de kommande 12 månaderna är 365 veterinärer, varav 94 med specialistkompetens, samt 134 djursjukskötare och 121 djurvårdare på utökad nivå (nivå 1 och 2).

    Branschrapporten bygger på en egen undersökning bland medlemmarna (december 2019) och uppgifter från SCB.

    Du kan läsa hela branschrapporten här.

    Distriktsveterinärerna

    Distriktsveterinärerna är en del av Jordbruksverket och en garanti för att det finns tillgång till veterinär service dygnet runt, året om. Distriktsveterinärerna är också en operativ veterinärresurs vid utbrott av smittsam sjukdom.

    Sverige har ett mycket starkt åtagande gällande tillgång till djursjukvård jämfört med många andra länder inom EU. J

    ordbruksverket har som myndighet ansvar för att det finns veterinärvård och Distriktsveterinärerna är den del av Jordbruksverket som utför de tjänster som efterfrågas. Distriktsveterinärerna är en egen verksamhetsgren inom Jordbruksverket.

    LÄS MER: Larm om veterinärbristLÄS ÄVEN: ”Sverige måste börja utbilda fler veterinärer”LÄS OCKSÅ: Veterinärbrist gör att distriktsmottagning stängerLÄS OCKSÅ: Riksrevisionen granskar distriktsveterinärerna

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen