Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 21 september 2010

    Brännvin av trä på gång igen

    Nya ansträngningar pågår för att på nytt introducera brännvin gjort av trä. Men det kan bli svårt. EU:s regelverk sätter tvärstopp.

    Träsprit? Ola Hildingsson, vd på Domsjö Fabriker, vill introducera "Domsjö Taffel", en snaps gjord på gran. Flaskan på bilden är en prototyp och finns inte att köpa. Foto: Per Ågren
    Träsprit? Ola Hildingsson, vd på Domsjö Fabriker, vill introducera "Domsjö Taffel", en snaps gjord på gran. Flaskan på bilden är en prototyp och finns inte att köpa. Foto: Per Ågren

    ÖRNSJÖLDSVIK ATL
    Sista gången en flaska brännvin gjord av trä passerade Systembolagsdisken var någon gång på hösten 1988. Det var en 75:a, eller möjligtvis en 37:a, av märket "Okryddat Taffelbrännvin", artikelnummer 2. Efter 1988 försvann träbrännvin ur Systemkatalogen för att kanske aldrig återvända.

    Brännvinet var gjort av cellulosasocker, som är en biprodukt vid framställningen av sulfitpappersmassa. Men då allt fler pappersbruk slutade med sulfitprocessen försvann också råvaran. De sista i Sverige som kör en sulfitprocess är Domsjö Fabriker i Örnsköldsvik.
    – Det kom ett förbud mot tillverkningen av sulfitsprit och det var säkert ett framgångsrikt arbete av de europeiska bondeorganisationerna, som ville att bara jordbruksprodukter skulle få användas, säger Ola Hildingsson, vd på Domsjö Fabriker.

    – Det går att göra en väldigt fin etanol av cellulosasocker som jag tror kan passa bra för ändamålet.

    Snaps gjord på gran

    Nu vill Ola Hildingsson introducera "Domsjö Taffel". En snaps gjord på våra finaste granar, sulfitslungade och kryddade till lagom styrka och smak. Men ett sådant förslag kommer att möta ett formidabelt motstånd.

    Enligt EU:s förordning 110/2008 får bara jordbruksprodukter användas för framställning av spritdrycker.
    – Kommissionen frågade om träråvara används vid framställningen i något land. Jag undersökte det i Sverige 2005 och fick fram svaret att det inte används. Det var heller ingen opposition mot att det bara skulle vara jordbruksprodukter i spritdrycker, säger Ann Mohlén Årling, jurist på Livsmedelsverket, som bland annat kontrollerar spritfabriker.

    Kan det ha varit jordbrukslobbyn som lyckades att bara få med sina produkter i förordningen?
    – Det kan man absolut tänka sig. Men i den spritförordning som föregick denna stod det också att det ska vara jordbruksprodukter, men inte lika tydligt.

    Ann Mohlén Årling tror inte EU-kommissionen ändrar på förordningen i första taget.
    – Det är väldigt sällan som grundförordningen ändras. Det som står i den nu känns som om det är hugget i sten.

    Förordningen 110/2008 hör till jordbruk. Skulle en förordning som hör till skogsbruket kunna tillåta brännvinstillverkning av trä?
    – Det vet jag inte.

    Härje Rolfsson

    Fakta

    Brännvin av trä
    - Det var många olika sorters brännvin som gjordes av trä, eller cellulosasocker. I slutet av 20-talet förekom märkena Exportsprit, Renat brännvin, Renat Bordsbrännvin, Reymershoms Aquavit och Gammal Norrlands Akvavit. Den sistnämnda finns fortfarande kvar men görs i dag av jordbruksprodukter. I folkmun kallades spriten Träbira, Tallsaft och Stickbrännvin och det var stor debatt om spriden på 20-talet. Folk kunde tro att det var träsprit i form av metanol, som ju är ett dödligt gift.
    - För att försvara cellulosaspriten godkändes medicinska försök på "friska män i åldern 27 till 35 år" och kaniner. Männen fick dagliga doser. De sista fyra månaderna fick de 100 kubikcentimeter, eller 10 centiliter 96 procentig sprit, om dagen. Försökspersonerna ansågs ha klarat sig bra och inga "främmande verkningar yppat sig i något fall". Hur det gick för kaninerna framgår inte, förutom att de dödades.
    - 1988 kostade den sista 75:an Okryddat Taffelbrännvin 139 kronor. Vid samma tid kostade en flaska Explorer 135 kronor.

    Källa: Systembolaget och Vin & Sprithistoriska museet

    Till toppen